Reviderat delmål 5 Partiklar

5.5.1 Bakgrund

Delmålet för partiklar fastställdes av riksdagen 2005. Vid riksdagsbehandlingen flyttades målåret från 2015 till 2010 med motiveringen att partiklar utgör ett allvar- ligt problem för människors hälsa och arbetet med att nå acceptabla nivåer borde påskyndas.

I förslaget till delmål från Naturvårdsverket och i prop 2004/05:150 ses halter- na i delmålet som ett steg på vägen mot miljökvalitetsmålet. PM10 finns med i re-

geringens bedömning av miljökvalitetsmålet från 2000/01.

5.5.2 WHO:s riktvärden om partiklar

Det är väl motiverat att behålla den nuvarande ambitionsnivån för partiklar, vilket även framkom i remissrundan. WHO har som framgår av kapitel 5 föreslagit nya riktvärden i Air Ouality Guidelines (WHO 2005). Delmålets dygnsvärden för partiklar är emellertid svåra att jämföra med WHO:s värden då WHO anger sina

värden som 99-percentil och delmålet är formulerat som 90-percentil. Det av WHO föreslagna riktvärdet 50 μg/m3 _{som 99-percentil kan för svenska förhållanden anses}

motsvara 31 μg/m3 _{som 90-percentil som dygnsmedelvärde av PM}

10 (Ferm och

Sjöberg 2007). Det är alltså lägre än det nuvarande delmålets 35 μg/m3_.

När det gäller årsmedelvärdena har WHO föreslagit ett strängare årsmedelvärde för PM2,5 än delmålet nämligen 10 μg/m3 i stället för 12 μg/m3.

Vi föreslår att ett nytt delmål fokuserar på dygnsvärden(90-percentil) för PM10

och årsvärden för PM2,5. Eftersom uppföljningssystemet för PM2,5 ännu inte är fullt

utbyggt i landet föreslås att delmålets årsvärde även kan följas upp för PM10. Häl-

soeffekterna för PM2,5 rör främst långtidsexponering och vad gäller PM10 finns de

tydligast belagda effekterna vid korttidsexponering. Vårt förslag till reviderat del- mål för partiklar innebär 30 μg/m3 _{som dygnsmedelvärde av PM}

10 (90-percentil)

och 10 μg/m3 som årsmedelvärde av PM2,5, Årsmedelvärdet för PM2,5 motsvarar ca

18 μg/m3 _PM

10. Uppskattningen av PM10-nivån baseras på en kvot PM2,5/PM10 på

0,55 vilket är genomsnittet av fyra mätplatser i gatumiljö i olika delar av landet (Forsberg m fl 2005). Som indikatorer bör både dygnsmedelvärden och årsmedel- värden följas för såväl PM10 som PM2,5.

5.5.3 Revidering av delmålet

För att bibehålla ambitionsnivån från det nu befintliga delmålet föreslås att det nya delmålet för partiklar ska uppnås till år 2015. En nyligen genomförd prognos över halterna av luftföroreningar (NO2 och PM10) i våra tätorter indikerar att delmålet

skulle kunna klaras mellan 2010 till 2020 i våra sydligaste tätorter där ringa påver- kan från dubbdäck sker. För övriga tätorter där dubbdäck används under vinter- halvåret så klaras ej det föreslagna delmålet (Fig 2.20; SMHI 2007). Prognosen baseras på prognoser för vägtrafik och intransport av luftföroreningar som baseras på införande av åtgärder, främst tekniska krav, enligt nu fattade beslut (VV, SMHI 2007). Förutsatt att de åtgärder genomförs som föreslås avsnitt 6 i föreliggande rapport samt även att den minskning av halterna av partiklar PM2,5 i större tätorter

som föreslås inom det nya luftdirektivet i EU genomförs så bör det vara möjligt att uppnå delmålet till 2015. Detta innebär att lämpliga styrmedel för en kraftig minskning av användningen av dubbdäck bör vara genomförda före 2015.

Den prognosmodell som Vägverket och SMHI har utvecklat tillsammans med Naturvårdsverket behöver vidareutvecklas för att kunna se vilka effekter enskilda åtgärder har på halterna samt bedöma realismen av 2015.

5.5.4 Föreslagen lydelse

Halterna 30 μg/m3 _{som dygnsmedelvärde för partiklar (PM}

10), 10 μg/m3 som års- medelvärde för partiklar (PM2,5) och 18 μg/m3 som årsmedelvärde för PM10 skall underskridas år 2015. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 dygn per år.

5.5.5 PM1

I uppdraget till denna fördjupade utvärdering ingår att ge en bedömning av behov av delmål för andra partikelfraktioner än PM10 och PM2,5. Med ett delmål för ex-

empelvis PM1, partiklar med en aerodynamisk diameter mindre är 1 μm, skulle

eventuellt de riktigt små förbränningspartiklar som troligen har betydande hälsoef- fekter kunna kontrolleras. PM2,5 påverkas mycket av partiklar från långdistans-

transport och beskriver inte de ultrafina partiklarna tillräckligt bra.

Mätningar visar dock att PM1-koncentrationen påverkas både av lokala källor

och av långdistanstransporterade partiklar. Mätningarna i Stockholm och Lycksele presenteras i en studie från ITM (Johansson mfl 2007). Under en stor del av året, sommarhalvåret och hösten, är PM1-halterna troligen till största delen dominerade

av långdistanstransporten. Under vinterhalvåret bidrar lokala förbränningspartikel- utsläpp i form av främst fordonsavgaser och vedeldning och under våren bidrar partiklar som bildats vid slitage av vägbanor. Mätningar med provvägsmaskiner i Finland och i Sverige har visat att det bildas en hel del partiklar med en diameter mindre än 1 μm vid slitaget av vägbanor då dubbdäck används. Detta är i överens- stämmelse med att PM1-halterna är väsentligt högre på Hornsgatan i Stockholm

jämfört med i taknivå. Källorna till PM1 på Hornsgatan kan vara både avgaspartik-

lar och partiklar från mekaniskt slitage av vägbanor, bromsar och däck. (Johansson m fl 2007)

På samma sätt som för PM2,5 ger PM1-mätningar i sig själv inte så mycket mera

information jämfört med PM10.

Naturvårdsverket avvisar införandet av ett delmål för PM1 då det inte ger mer

information än PM2,5. PM2,5 används inom EU:s gemensamma luftarbete och andra

internationella sammanhang och bör därför vara den fraktion som används vid sidan av PM10. De olika massmåtten för partiklar bör i stället kompletteras med en

indikator som fångar upp färska förbränningspartiklar till exempel sot eller NOx. Det är viktigt att vidareutveckla bra indikatorer för de ultrafina partiklarna. Under kapitel 3 ges förslag på uppföljningssystem och en diskussion för om indikatorer för olika typer av partiklar förs i kapitel 2.

5.5.6 Behov av ett utsläppsmål för partiklar

Det nuvarande delmålet för partiklar gäller mål för halten av partiklar i luften, det vill säga ett mål för miljötillståndet som är till för att skydda människors hälsa. Eftersom en stor andel av partikelhalterna särskilt i den södra halvan av landet utgörs av regionala och gränsöverskridande luftföroreningar så spelar utsläppsbe- gränsningar inom EU och internationella överenskommelser en stor roll för att minska av halterna i luften och därmed även kostnaderna för den sjuklighet och dödlighet som följer av exponering för partiklar. För närvarande pågår diskussioner

om utformningen av kommande ”takdirektiv” som förväntas innehålla krav på att begränsa utsläppen av partiklar men den exakta utformningen är idag inte känd. Den ekonomiskt och folkhälsomässigt största vinsten görs genom att minska hela befolkningens exponering för partiklar oavsett halter. Ett mål för att begränsa ut- släpp av partiklar är därför mycket angeläget. Viktigt är också att ta ett samlat grepp för alla luftföroreningar för att göra en bedömning av vilka utsläppsbegräns- ningar i Sverige och Europa som krävs för att nå de respektive miljökvalitetsmålen. Åtgärder för att minska utsläpp av partiklar bör inte enbart optimeras mot ett natio- nellt tak utan de åtgärder som ger den största hälsovinsten bör prioriteras. Grunder- na för att göra en sådan bedömning sker genom utvecklingen av modellsystemen SIMAIR och VEDAIR som kan ge en noggrann högupplöst bild av utsläpp från olika verksamheter samt även beskriver halterna i vissa miljöer (Bilaga 4). Införan- de av ett delmål för utsläpp av partiklar bör därför införas när utformningen av kommande ”takdirektiv” är mera känd samt nödvändiga utsläppsdatabaser utveck- lats i Europa och i Sverige, till exempel ett nytt sotdataregister till stöd för modell- systemet VEDAIR.

5.5.7 Behov av åtgärder

Delmålet för partiklar PM10 är särskilt svårt att nå i tätorternas gaturum, främst på

grund av slitagepartiklar från användningen av dubbdäck. En minskad dubbdäcks- användning och styrmedel för att åstadkomma detta är en central del i att närma sig delmålet, se vidare 6.1.

Delmålets nivåer för PM2,5 kan enbart uppnås med ett förstärkt internationellt

samarbete för minskade utsläpp av partiklar. Ett nytt takdirektiv för nationella be- gränsningar diskuteras för närvarande men förutsättningarna är ännu inte klara. För att långsiktigt minska påverkan på människors hälsa är åtgärder för att reducera utsläpp av förbränningspartiklar från såväl trafik, sjöfart, arbetsmaskiner och ved- eldning som industrin. Åtgärder och styrmedel diskuteras i kapitel 6.

För de tätorter där stora svårigheter finns att klara delmålet ges Länsstyrelsen i uppgift att komma med en plan för hur delmålet ska uppnås. Då de lokala förut- sättningarna att nå delmålet varierar över landet är det viktigt med ett lokalt och regionalt angreppssätt.