Åtgärdsunderskott och bristande uppföljning

I samband med regeringens beslut om åtgärdsprogram enligt miljöbalken för Stockholms län och Göteborgs stad 2004 konstaterades att de beslutade åtgärderna sannolikt inte skulle räcka för att klara miljökvalitetsnormerna. Regeringen hade valt bort flera verksamma åtgärder från de ursprungliga förslagen med hänvisning till kommande propositioner. De åtgärder som krävde förändrad lagstiftning eller statlig medfinansiering lyftes bort. Länsstyrelserna gavs därefter i uppdrag att ta fram ett kompletterande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid respektive partiklar. Länsstyrelsen i Västra Götaland tolkade detta som att även det kompletterande åtgärdsprogrammet enbart kunde innehålla åtgär- der på regional och lokal nivå eftersom Länsstyrelsen skulle fastställa programmet. Det första förslag till åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Stockholm tillställt re- geringen var ett resultat av omfattande arbete i samverkan med regionens parter och innehöll åtgärder som bedömdes vara nödvändiga för att uppfylla miljökvali- tetsnormerna och som samlat utgjorde de bästa lösningarna. Regeringen bad såle- des om förslag på nya åtgärder trots att det förslag som redan lämnats ansågs inne- hålla de mest verksamma och realistiska åtgärderna.

I ett antal propositioner "Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag

2004/05:150 ” och i propositionen "Moderna transporter 2005/06:160" tas proble- matiken upp. Det konstateras att ”i flera tätorter krävs kraftfulla åtgärder för att sänka halterna av partiklar och kvävedioxid i luften tillräckligt mycket för att klara miljökvalitetsnormerna.”. Några förslag till åtgärder lämnas dock inte frånsett ett uppdrag till Naturvårdsverket och Vägverket om att utreda möjliga åtgärder för att minska partikelemissionerna från dubbdäcksanvändning och väghållning. Därefter

har från och med 1 augusti 2007 trängselskatt (se avsnitt 6.3.1) införts permanent i Stockholm om än med en utformning som inte är optimerad för att klara miljökva- litetsnormerna. Senfärdigheten i genomförandet av förslagen från Länsstyrelserna har påtagligt bidragit till att de uppsatta målen, varken miljökvalitetsnormer eller delmål, inte har nåtts.

Länsstyrelsen har låtit göra en begränsad uppföljning av det beslutade åtgärds- programmet för Stockholms län för att få en bild av vilka åtgärder som vidtagits i länet för att förbättra luftkvaliteten (Lst AB 2006). Även Stockholms stads reviso- rer har granskat genomförande av åtgärdsprogrammet i Stockholm och då med fokus på stadens agerande (Stockholms stad 2007). I det kompletterande åtgärds- programmet för kväveoxider i Göteborgsregionen gör Länsstyrelsen i Västra Göta- land en uppföljning av beslutade åtgärder (Lst O 2006). Nedanstående samman- ställning är hämtad från länsstyrelsernas uppföljningar (Lst O 2006, Lst AB 2006). ÅTGÄRDER KVÄVEDIOXID

Skärpta miljökrav vid upphandling

I Göteborgs kommun gäller skärpta miljökrav för arbetsmaskiner fr o m 1 januari 2006 och beslut är fattat om att 90 procent av kommunens egna fordon ska vara miljöfordon senast 2008. Detta gäller dock inte vissa andra kommuner i Göteborgs- regionen. Flertalet kommuner i Stockholms län ställer miljökrav vid upphandling av transporter. Det kan röra sig om att upphandla transporttjänster från företag som har miljöklassade fordon, krav på samkörning mm. Naturvårdsverket och Vägver- ket tillämpar miljökrav vid upphandling.

Skärpta krav för tunga fordon i miljözonen

Förslag på nya miljözonsregler i Stockholm finns, men de avser inte en sådan krav- skärpning som förutsattes i Länsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram. I Göteborg hade vid länsstyrelsens utvärdering inga åtgärder i miljözonen vidtagits. En orsak till att detta inte skett är att man inväntat klargörande beslut från regeringskansliet.

Åtgärder inom parkeringspolitikens område

Inga åtgärder har vidtagits i Stockholm inom parkeringspolitikens område för att minska personbilstrafiken och öka framkomligheten. I Göteborg har parkeringsav- gifterna höjts något. Däremot har Göteborgs kommun inte tagit något formellt beslut om att hålla antalet parkeringsplatser oförändrat. I denna del är åtgärdspro- grammet inte genomfört.

Tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering

Skatteverket har det inte genomförts någon speciell uppföljning av hur just för- månsbeskattning har skötts hos olika arbetsgivare i Stockholms län. Inte heller i Göteborg har Skatteverket genomfört några riktade kontroller avseende privatper- soners parkeringsförmåner. Däremot har Skatteverket i Göteborg genomfört riktade revisioner hos större arbetsgivare och också granskat parkeringsförmåner.

Begränsa genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan i Stockholm

Ingen åtgärd har hittills vidtagits för att begränsa genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan.

Öka utbudet av infartsparkeringar

Stockholms stad och nästan alla övriga kommuner i Stockholms län har medverkat till att öka utbudet av infartsparkeringar. Inom ramen för Stockholmsförsöket har SL och Stockholms stad sammantaget tillskapat fler än 2000 nya parkeringsplatser. Framöver finns dock större problem då ett antal infartsparkeringar planeras att bebyggas (Stockholms stad 2007). Antalet parkeringsplatser vid pendeltågsstatio- ner och andra knytpunkter i Göteborgsregionen har successivt byggts ut.

Öka framkomligheten för bussar

Nästan alla kommuner i Stockholms län menar att man medverkat till att öka fram- komligheten för bussar. En rad åtgärder för bättre bussframkomlighet har beslutats och genomförts i Stockholms innerstad och ytterstaden. Satsningen har i huvudsak genomförts inom ramen för Stockholmsförsöket.

De åtgärder som nämns i åtgärdsprogrammet för Göteborg har enligt länssty- relsen i stort genomförts i den utsträckning som varit möjlig. Dock menar länssty- relsen att ytterligare åtgärder kan behövas när det gäller utbyggnad av busskörfält.

Öka utbudet av kollektivtrafik

Inom ramen för Stockholmsförsöket inleddes en utökning av kollektivtrafiken med direktbusslinjer från olika förorter i länet in till Stockholms innerstad. Dagens spårkapacitet är fullt utnyttjad under maxtrafiktimmen på morgonen och därför var det inte möjligt med ytterligare satsning på ökad turtäthet i spårtrafiken i Stock- holms län.

Enligt länsstyrelsen har de åtgärder som framgick av åtgärdsprogrammet för Göteborgsregionen genomförts. Länsstyrelsen bedömer att omfattande utbyggnader av kollektivtrafiken är svåra att genomföra med hänsyn till finansieringsförutsätt- ningarna.

Informationsåtgärder

I åtgärdsprogrammet för Göteborg ingick informationsåtgärder för att påverka privatpersoner och företag till ett mer miljöanpassat resande. Länsstyrelsen anser att det pågår ett omfattande arbete och att åtgärderna från programmet genomförts till stor del.

ÅTGÄRDER PARTIKLAR (PM10)

Informera om hälsokonsekvenser av höga partikelhalter och effekter av dubb- däcksanvändning.

Vägverket har tillsammans med Stockholms stad, Länsstyrelsen och Naturvårds- verket, genomfört flera informationsinsatser för att öka kunskapen om sambandet mellan hälsoeffekter och höga partikelhalter och mer planeras.

Parkeringspolitik och parkeringsavgifter vid myndigheters och kommuners ar- betsplatser i Stockholms län

Se ovan om kvävedioxid.

Minska halterna vid risk för extremt höga halter

Under perioden 2003 till 2005 har Vägverket och Stockholms stad genomfört flera tester för att prova olika metoder av intensifierad vägskötsel i syfte att minska par- tikelhalterna. Cirka fyra femtedelar av kommunerna har inte vidtagit några åtgärder för att minska halterna av partiklar i de delar av vägnätet där det finns risk för ex- tremt höga halter. Några kommuner har angett att vissa områden är prioriterade områden för sandsopning och att förekomst av höga partikelhalter beaktas i den fysiska planeringen.

Öka kunskaperna om hur olika beläggningsmaterial, halkbekämpning och meto- der för renhållning påverkar halterna av PM10

Under denna punkt kommer utvärderingen från stadsrevisorerna i Stockholms stad (Stockholms stad 2007). Sedan 2003 har staden och Vägverket genomfört flera tester för att prova olika metoder av intensifierad vägskötsel i syfte att minska par- tikelhalterna. Försöken har bl a omfattat intensifierad renhållning, högtryckstvätt och dammbindning – d.v.s. spridning av flytande kalciummagnesiumacetat (CMA) på vägbanan. Åtgärder med CMA har visat sig sänka halterna med upp till 30-40% och är verksamt upp till 12 timmar. Problem finns med utformning av lämplig spridarutrustning och att CMA kan orsaka halka, vid fel dosering. Spolning av gator har ingen eller ringa effekt. Efter 1 – 6 timmar stiger åter PM10-halten. Be-

läggningen på stadens huvudgator innehåller hårt stenmaterial (porfyr eller kvart- sit) som ger en slitstark vägbeläggning och förhållandevis lägre PM10. Staden an-

vänder sparsamt med sand och stenkross. Huvudgator i innerstaden halkbekämpas i regel med saltlake. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) undersöker på uppdrag av trafikkontoret olika beläggningstyper och andtyper med avseende på bildande av PM .

Naturvårdverket har redogjort för den nuvarande kunskapen om fartygens bidrag till PM10-halten och kommande kunskapsuppbyggnad.

SLUTSATSER

Länsstyrelserna har ingen formell roll för uppföljning. Huvuddelen av uppföljning- en i Stockholm har genomförts under våren 2006 som en del av ett examensarbete vid Stockholms Universitet. Det finns därför skäl att Länsstyrelserna får en tydliga- re roll när det gäller uppföljning av de beslutade åtgärdsprogrammen. Uppföljning- en visar bl.a. att få åtgärder har vidtagits som avser utsläpp av kväveoxider medan arbetet med åtgärder vars syfte är att minska partikelhalterna har pågått. Uppfölj- ningen i Göteborg visar ett högre genomförande.

Potentiellt viktiga åtgärder inom parkeringspolitiken och miljözonen har inte ge- nomförts. Avsaknaden av statligt agerande påtalas i båda uppföljningarna och av stadsrevisorerna i Stockholms stad. Det är angeläget att de förslag om förändrad lagstiftning mm som ingick i Länsstyrelsernas ursprungliga förslag till åtgärdspro- gram genomförs så att uppsatta målen kan nås. Detta gäller främst en föryngring av bilparken och en minskning av användningen av dubbdäck.