Nytt delmål Ozon och växtlighet

I prop. 2004/05:150 skriver regeringen att miljökvalitetsmålet bör kompletteras med ett nytt delmål för marknära ozon till skydd för växtligheten. Ozonbelastning- en i Sverige beräknas förorsaka ett betydande skördebortfall för svenskt jordbruk på i storleksordningen 5-15 procent årligen och en nedsättning av skogens tillväxt med cirka 2 procent (Karlsson 2006).

De två trender för ozonbelastningen som beskrivs i 2.5, minskningen av episo- derna med höga ozonhalter och ökningen av bakgrundshalterna, måste beaktas när nya delmål slås fast. Syftet blir att begränsa de negativa effekterna för de värst drabbade platserna.

5.7.1 Tidigare bedömningar

När miljökvalitetsmålen antogs 1999 fanns en specificering av marknära ozons påverkan på växtligheten med i definitionen av miljökvalitetsmålet: ”Halterna av marknära ozon överskrider inte de gränsvärden som satts för att hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material.” Detta är sedan inbakat i en mer sammanfattande formulering i regeringens bedömning av miljökvalitetsmå- let från 2001: ”Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för can- cer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, materi- al och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslig- het och astma”. Det tolkas i regeringens bedömning till att ozonhalten under som- marhalvåret inte får vara högre än 50 μg/m3 som medelvärde.

5.7.2 Förslag

Naturvårdsverket rekommenderar införandet av ett delmål för ozon till skydd för växtligheten. Till år 2015 ska ozonhalten under växtsäsongen uppnå en acceptabel

exponering för att undvika skador på växtligheten, d.v.s. värdet på AOT40 april – september ska underskrida 20 000 μg m-3 _{timmar. Delmålet ska beräknas som ett} medelvärde över de senaste fem åren.

Måttet AOT40 visar växtlighetens exponering under växtsäsongen och beskrivs i avsnitt 2.4.2. Det kortsiktiga motivet till delmålet är att det bidrar till att begränsa de negativa effekterna av ozonskador på skog och jordbruksgrödor för de värst drabbade markägarna i Götaland (Karlsson m.fl. 2006). Det långsiktiga motivet till att införa delmålet är att stigande bakgrundshalter av ozon gör att vi riskerar fram- tida överskridanden därmed skador över större delar av Sverige.

EU:s direktiv(2002/3/EG) om ozon i luften fastslår målvärden för ozon kortsik- tigt och långsiktigt. Till skydd av växtlighet, främst gröda, är målvärdet till 2010 satt till att AOT40 för perioden maj till och med juli ska begränsas till 18 000 μg m-3 _{timmar. I svensk lagstiftning är en miljökvalitetsnorm med detta värde införd}

och den ska vara uppfylld senast 2010. Det nu föreslagna delmålet har en längre mätperiod, april-september, för att effekter på den växande skogen kan ske under hela denna period. Nivån för delmålet är strängare än normen. Sedan mitten av 1990-talet har miljökvalitetsnormens värde klarats medan kustnära och höglänta platser i södra Sverige överskridit förslaget till delmål under flera år.

5.7.3 Ekonomiska konsekvenser av förslaget

En grov uppskattning av den ekonomiska nytta som uppstår vad gäller inverkan av ozon på växtligheten i Sverige, om det föreslagna delmålet klaras över hela landets areal, jämfört med nuvarande ozonbelastning, beräknas till 150 miljoner kronor årligen. Om alla beslutade åtaganden från alla länder som omfattas av EU och luft- konventionen LRTAP om begränsningar av utsläpp av ozonbildande ämnen verk- ställs och om bakgrundshalterna av ozon inte ökar mer än 10 μg/m3, förutsägs de totala kostnaderna för ozonets inverkan i Sverige minska till 350 miljoner kronor fram till år 2020, varav 130 miljoner kronor för grödor och 220 miljoner kronor för skog. Skillnaden i de årliga ekonomiska kostnaderna mellan nuvarande ozonbelast- ning och scenariot för år 2020, 150 miljoner kronor, kan ses som en grov uppskatt- ning av den ekonomiska nytta som uppstår vad gäller inverkan av ozon på växtlig- heten i Sverige, om det föreslagna delmålet klaras över hela landets areal.

Nuvarande ozonbelastning -400 -300 -200 -100 0

Götaland Svealand Norrland

MSEK grödor Prognos 2020 -400 -300 -200 -100 0

Götaland Svealand Norrland

MSE

K

ungefärliga uppskattningar. Man påpekar dock ozonets negativa påverkan inte är överskattad. Detta innebär att man har lagt sig i underkant vad gäller uppskattning- arna av ozonets negativa inverkan på tillväxten hos träd, i jämförelse med mycket av vad som finns rapporterat i den vetenskapliga litteraturen. Vidare är ozonets negativa inverkan på växtligheten förknippade med många olika värden varav fler- talet inte enkelt kan uppskattas i ekonomiska termer, till exempel rekreations- och estetiska värden för skogen och det öppna landskapet, biologisk mångfald mm. Det finns andra skäl, förutom de strikt ekonomiska, att reducera ozonbelastningen i Sverige så långt möjligt.

5.7.4 Möjlighet att nå målet

För belastning på växtligheten finns prognoser gjorda för hur ozonbelastning för- ändras till 2020 om nuvarande planer inom EU genomförs. Dessa prognoser visar att delmålet kan nås för huvuddelen av landets areal till 2020. En ambitionshöjning krävs dock för att uppnå delmålet till år 2015.

Nuvarande, samt framtida ozonbelastning för skog, fördelat över EMEP ruta

0 10000 20000 30000 40000 43 7844 ₈₁45 8246 8147 7748 7249 ₆₇49 7950 ₇₄51 6951 ₈₁52 7553 ₆₉54 6355 6256 6157 6058 ₅₈58 7059 ₆₉60 6761 ₆₇

EMEP ruta (x_y)

μg m

-3 timmar

AOT40 nuvarande AOT40 2020

Figur 5.4 AOT40 beräknat 1 april-30 september för nuvarande ozonförekomst samt för ett scena- rio 2020. Värden är modellerade för varje EMEP ruta med EMEP modellen för åren 1995, 1996, 1997, 1999, 2000, 2001 samt 2002, och redovisas här som medelvärde över alla år individuellt för varje EMEP ruta. I stort går EMEP rutorna från vänster till höger i figuren från norra till södra Sverige. De modellerade värdena är för båda scenarierna multiplicerade med en faktor 2 för Norrland och med en faktor 1.5 för Svealand. Det föreslagna delmålet, AOT40 20 000 μg/m3 gånger timmar, indikeras med en horisontell streckad linje. (Karlsson 2006)

De åtgärder som krävs för att nå målet är internationella utsläppsminskningar av kväveoxider och kolväten, som nämnts i avsnitt 5.3 är minskningar av kväveoxid- utsläppen särskilt viktiga för den svenska landsbygden och de ökande kväveoxidut- släppen från sjöfart ett angeläget åtgärdsområde.

5.8 Utred delmål till skydd av barns hälsa