6 Åtgärder för att åstadkomma frisk luft
6.2 Minskade utsläpp från småskalig vedeld ning
6.2.3 Förslag till styrmedel för att minska utsläppen från småskalig vedeldning
Vid val av styrmedel är det viktigt att överväga faktorer som effektivitet, kostnader och genomförbarheten hos styrmedlet. För marknadspåverkande styrmedel är det dessutom av stor betydelse att styrmedlet inte stör marknaden, t.ex. kan ett bidrag eller ett lokalt verkande styrmedel medföra ryckighet i marknaden.
Det åtgärdsscenario som ger den största utsläppsreduktionen per krona är att se till att icke BBR-godkända pannor - när de byts - ersätts med pannor som har lägre utsläpp än vad BBR kräver. Emellertid så är även storleken på åtgärdspotentialen viktig att beakta. Eftersom andelen icke BBR-godkända pannor är så stor, 57 % av alla pannor, så finns en stor potential till förbättring om man med styrning kan åstadkomma både bättre eldningsbeteende och förtida utbyte till utrustning med lägre utsläpp. Styrmedel som leder till förtida utskrotning av icke BBR godkända pannor i kombination med styrmedel som får hushållen att välja bästa teknik skulle kunna ge stora reduktioner av utsläppen. Dessa åtgärder har dessutom den näst lägsta kostnaden per reducerad mängd utsläpp av de undersökta scenarierna. Tids- aspekten är också mycket viktig. Att till exempel vid all nyinstallation kräva ut- rustning med låga utsläpp ger genomslag först efter en lång tidsperiod eftersom utbytestakten normalt är långsam eftersom utrustningen har en lång livslängd. För att få ett snabbare genomslag för en åtgärd så kan det vara nödvändigt att införa ekonomiska styrmedel. Dessa kan vara utformade som avgifter eller som bidrag vid byte av utrustning.
En avgift eller ett bidrag som baseras på utrustningens prestanda skulle kunna vara ett sådant styrmedel. Idag saknas dock kriterier för att klassificera utrustning. Ett klassningssystem skulle kunna utformas enligt tabell 6.8 där utrustningen bero- ende på prestanda delas in i 3 klasser. Med ett klassningssystem skulle en av- gift/bidrag kunna anpassas till de olika klasserna som ett styrmedel för att få ett snabbare genomslag för önskad åtgärd.
SKROTNINGSPREMIE/INVESTERINGSBIDRAG
Utskrotning av alla gamla pannor skulle vara en effektiv åtgärd förutsatt att de ersätts med pannor med lägre utsläpp. Med dagens regelverk så skulle ett skrot- ningsbidrag kunna utbetalas vid byte till BBR-godkänd teknik. Vid 100 procent utskrotning och utbyte till BBR godkänd utrustning (Klass 2) skulle kostnaden för att införa skrotningsbidrag vara ca 1 500 miljoner kronor För att nå större miljönyt- ta skulle byte till utrustning bättre än nuvarande BBR krävas (Klass 1). Kostnaden för skrotningsbidrag skulle i det fallet bli ca 1 700 miljoner kronor och miljö- vinsten ca dubbelt så stor som enbart utskrotning. Detta senare alternativ förutsätter att en BBR miljöklass 1 införs med strängare krav än dagens BBR. En nackdel med utskrotning är att marknaden kan störas, dvs ett mycket stort utbyte sker under några år för att sedan vara mycket lågt därefter. En annan nackdel är den stora kostnaden för staten i skrotningsbidrag.
INFORMATION
Kostnaden för information är relativt låg. Effekten är svår att bedöma. Under årens lopp har en rad insatser gjorts för att informera och utbilda villaägare om hur man ska ”elda rätt”. Emellertid har inte effekten av styrmedlet utvärderats. Idag antas cirka 10 procent ”pyrelda” varför förbättringspotentialen inte är så stor (BHM 2006). Kanske har tidigare informationskampanjer minskat gruppen pyreldare och styrmedlet fullgjort sin största verkan. Information kan dock fungera som ett viktigt komplement till andra styrmedel och då förstärka deras effekt.
DIFFERENTIERAD MILJÖAVGIFT
En miljödifferentierad avgift skulle kunna införas för att styra mot önskat scenario. Avgiften kan anpassas efter önskad styrverkan eller kombineras med ett bidrag.
Tabell 6.9 Tänkbar miljöavgift kopplad till ett klassniingssystem
Utrustning Miljöklass Avgift
Icke BBR 3 Hög
BBR miljöklass 2 2 Mellan
BBR miljöklass 1 1 Avgiftsfritt/bidrag
Pellets 1 Avgiftsfritt/bidrag
Lokaleldstäder 3 Hög
En miljödifferentierad avgift förutsätter att ett klassningssystem enligt ovan införs i Sverige för eldningsutrustning. Dessutom förutsätter miljöavgiften ett register över eldningsutrustning. Kostnaden för registret kan helt eller delvis uppbäras av avgif- ten. Fördelar med en miljöavgift är att ryckighet i marknaden kan undvikas genom att avgiften anpassas till önskad styreffekt. Avgiften kan helt eller delvis finansiera ett ”sotdata-register” som det ändå finns stort behov av för uppföljning av miljö- kvalitetsmålen, effekt av åtgärder samt för VEDAIR-verktyget (utvecklas för kon- troll av miljökvalitetsnormer).
6.2.4 Naturvårdsverkets förslag
Ett miljöklassningssystem för eldningsutrustning föreslås enligt nedanstående. Den exakta utformningen bör utredas vad beträffar tekniska krav och kravnivåer på utsläpp.
Tabell 6.10 Miljöklassningssystem för eldningsutrusning med differentierad miljöavgift
Utrustning Miljöklass Exempel på
tekniska krav Exempel på kravnivåer [μg/MJ] OCG CO Stoft Avgift
Icke BBR 3 Oklass Oklass Oklass Hög
BBR baskrav 2 Självdrag 66 2190 66 Mellan
BBR miljöklass 1 1 Fläktstyrd förbränning, ackumulator- tank större än 1 kubikmeter (kan anpas- sas till effekt- behov)
31 440 31 Avgiftsfritt/ bidrag
Pellets 1 3 63 19 Avgiftsfritt/
bidrag
Lokaleldstäder 3 Oklass Oklass Oklass Hög
En differentierad miljöavgift införs för de olika miljöklasserna för att styra bort från utrustning med större utsläpp mot utrustning med lägre utsläpp.
Förutom minskade utsläpp av stoft, bens[a]pyren och NMVOC så medför en övergång till eldningsutrustning av Miljöklass 1 lägre utsläpp av metan som bidrar till växthuseffekten.