I Åsele skolkatalog och annorstädes träffar man ofta på uppgifter rörande varifrån en person är. Därför är det kanske av ett visst intresse att se, hur Åsele lappmark indelades på 1700- och början av 1800-talet. Vi ska göra ett försök att utreda detta.
När pastor Per Rådström sommaren 1780 reste upp till fjällen och träffade samerna vid nordvästra änden av sjön Ransaren indelade han de församlade i fyra byar. Han skriver:
"innan Catechismi förhör och uppskrivning företogs, fants nödigt, att fördela Lapparne uti fyra hopar eller Byalag: Så at de som äro boende på södra sidan om Kultälfwen fingo namn af Byrgien Fjelde, de som äro emellan Kultälfwen och Randalälfwen kallades Kask Fjelde. De som woro emellan Randahl älfwen och Virälfwen Lule Fjelde; och de som äro norrom boende nämnes Nourt Fjelde."
Av Rådströms formuleringar frestas man att tro, att fjälltrakterna förut icke voro indelade i byar eller områden med särskilda namn. Så var emellertid icke fallet. I husförhörslängden för Vilhelmina för åren 1750-1792 är fjällapparna upptagna under följande områden:
"Byrgien Fjelde 12 familjer, Kask Fjelde 20 familjer, Nourt Fjelde 15 familjer och Lule Fjelde 10 familjer."
I Åseles husförhörslängd för åren 1772-1780 är för fjällapparna upptaget följande områden:
"Giksjölandet, Gardfjell, Vardefjell, Ljus- eller Lasterfjell, Kidijaur, Marsfjell östra, Marsfjell västra, Fjellfjell, Kultsjölandet."
I husförhörslängden för Åsele åren 1780-1804, är fjällapparna upptagna på följande områden:
Nourte Fjelde 16 familjer Byrien Fjelde 12 Kask Fjelde 22 Lule Fjelde 16 Lappsprintare 32_
Summa 98 familjer Granlapparna är indelade i tre s.k. rotar, nämligen
Västra rötan 10 familjer Norra rötan 12 familjer Östra rötan 14 familjer Summa: 36 familjer.
136
Tack vare denna användning av olika namn på fjällområdena kan man genom att jämföra namnen på familjerna i de olika längderna lokalisera områdena. Då det gällde skattelapparna, hade de ju samma områden år efter år.
Här nedan följer en jämförelse mellan husförhörslängderna inom Åsele församling vid olika tillfällen. Utdrag ur längden för Vilhelmina åren 1780-1792 är också medtagen. Av jämförelsen framgår att år 1780 utgör en viss gräns mellan olika namnformer på fjällområden.
I husförhörslängden för Åsele åren 1772-1780 och 1803-1849 är fjällapparna uppförda under nedanstående fjällnamn:
Ljus- eller Lasterfjäll
Jon Thomasson f. 1715 g. 1738 h. Anna f. 1713 "
I husförhörslängden för Åsele 1780-1804 och i längden för Vilhelmina 1780-1792 är fjäll-lapparna uppförda under följande fjällnamn:
Kask Fjelde
Jon Thomasson f. 1715 g. 1738 h. Anna f. 1713 "
Varde fjell
Thomas Jonsson {.1741 g 1757 h. Kjerstin Olofsdotter f. 1742 "
Fjäll fjäll
Bengt Nilsson f. 1720 h Gunnel Andersdotter f.
Thomas Jonsson f. 1741 g. 1757 h. Kjerstin 01ofsd:r f. 1742 "
Bengt Nilsson f 1720 h. Gunnel Andersdotter Elof Jonsson f. 1743 g 1765
h. Märet Andersdotter f. 1732 ' Elof Jonsson f. 1743 g. 1765 h. Märet Andersd:r f. 1732 "
Olof Thomasson f. 1728 g 1767 h. Ragnel Månsd:r f. 1751 "
h. Gunila Nilsdotter Thomas Vestermark h. Gunila Nilsdotter
137 I ovanstående sammanställning är Byrgien Fjelde icke medtaget, då det icke kan råda någon som helst tvekan om att detta fjällområde omfattar Burgfjällen, Gitsfjällen och kanske vissa delar av Blaikfjället. Här kan vi säga, att Ångermanälvens flod- och sjösystem utgör en naturlig gräns i norr till de övriga fjällområdena.
Men där man icke har vattendragen att rätta sig efter, är det svårare att exakt veta var gränserna mellan de olika fjällområdena gick. Rådströms uppgift att "Kask Fjelde är emellan Kultälfwen (Sunjemakkån eller kartans Saxån) och Randalälfwen " (Ransarån), är missvisande, vilket vi ser av hus- förhörslängderna, som man väl måste tillerkänna vitsord.
Till Kask Fjelde får vi räkna Fjällfjällen, Stor- och Lillgämon, Ljus- eller Lasterfjällen samt Vardofjäll.
Till Nourt Fjelde hörde då S. Gardfjellet, Grönfjället och Kittelfjället.
Gränsen mellan Kask och Nourt Fjelde torde ha gått över låglandet mellan Fettjaure och Virisen. I söder torde Nuort Fjeldes gräns ha följt Vojmåns flod- och sjösystem ned till Vojmsjön, och i norr följde gränsen med största sannolikhet Virisen och uppefter Granås och sedan efter låglandet till Mattsdalsån (Dalsån) till Vojmsjön.
När Rådström besökte Fatmomakke 1781 fick han revidera sin uppfattning från föregående år om vad Lule Fjelde omfattade, ty nu säger han nämligen:
"Innan folket åtskiljdes rådgjordes om skjuts för Prästen, då samteliga kommo öfwerens, at en By hwart år åtager sig skaffa häst och skjutskarlar, och som Lule Fjelde altid är närmast till hands att emottaga Prästen wid Framfarten, blef den befriat at deltaga i återskjutsen; Blifvande nu i år 2:ne karlar af Byrgien Fjelde utrustade, hwilka ifrån Bönestället till Råsele Nybygge. 16 mil wid pass, i skjuts begärde 32 skillingar hwardera, hwilka skjuts penningar jämte andra oundgänglige reseomkostnader för Prästen, almogen
war willig at betala, enär derom wederbörlig anstalt blifwer fogad."
Att Rådström här talar om Marsfjället, när han säger, att Lule Fjelde alltid är närmast till hands är väl uppenbart, då Marsfjället reser sig upp från Fatmomakkeviken.
Lule Fjelde skulle då omfatta Marsfjällsmassivet men även Borkafjället och Girifjället och möjligen även Gnakafjället. Som nämnt är, torde gränsen mellan Lule Fjelde och Nourt Fjelde följa Vojmåns flodsystem i norr och i väster och söder Ransaren, Gikasjön och Kultsjön.
Nedanför fjällområdet indelades Åsele lappmark i fyra rotar, men rotarna för nybyggarna och samerna sammanföll icke. För samerna räknades praktiskt taget endast tre rotar, vilket framgår av nedanstående sammanställning.
138
I husförhörslängden för Åsele är för olika rotarna upptaget följande byar:
"Södra rötan
nybyggarna åren 1772-1780 under de
Norra rötan
139 För samerna är området nedanför fjällen uppdelat på följande sätt i husförhörslängden för åren 1772-1780:
"Södra rötan. Norra rötan
Långwatnland Almselelande
Stensundsland Albloselelande Nästansjölande
Västra rötan Öster Malomaj
Lomsjölandet Väster Malgomaj
Saltsjöland Kikfjäll
Samsjöland Mår dsj öland
Laigsjöland Bäsksjöland
Av a träsk Nedre Voimsjö
Ormsjöland Gärfsjölande
Tälsjöland Gransjölande
Arksjöland Vojmsjö
Lanaträsklande Östra rötan. Vispaträsklande
Siksjölande Lögdaträsk
Älgsjölande Holmträsk
Volmsjölande Tjälvatnland
Alskalande Stafarsjairi
Risjölande "
Som framgår av ovanstående är indelningen för nybyggarna och samerna icke lika då det gäller södra rötan. Av uppgifterna ovan ser vi, att för åren 1772-1780 är för samerna under Södra rötan upptaget endast två platser, nämligen Långvatnland och Stensundsland.
Med Långvatnland torde avses trakten kring Långvattensjön. Var Stensundsland låg är svårt att säga, men båda områdena torde vara endast mindre områden. Till Östra rötan är förd både Holmträsk och Tärnvatnland, som torde vara Tärn i Anundsjö socken, vilka orter ligger söder om Långvattensjön. I längden för åren 1780-1804 finns för samerna upptaget endast tre rotar nämligen Västra, Norra och Östra rötan. Södra Rötan finns där icke med.
Man torde därför kunna säga, att för samerna är området väster om Ångermanälven, med hela Dorotea församling, att hänföra till Västra Rötan. Till Östra Rötan skulle då höra området nordost och öster om Åsele kyrkplats och omfatta delar av Örträsk och hela Fredrika församling.
Norra Rötan för samerna sträckte sig tydligen ända upp till de trakter där fjällområdet slutade. Som vi ser räknades dit "Väster Malgomaj", vilket torde vara trakterna kring Stalon och Dorris. "Nästansjölandet" omfattade sannolikt området norr om Malgomaj ända upp mot fjällområdet i väster.
"Vojmsjö" var väl områdena efter Vojmsjön kanske ända upp till Mattsdalsån.
Med ledning av dessa uppgifter har ett försök till uppdelning av Åsele lappmark även nedanför fjällområdet gjorts.
140
Kapitel 21.