Det torde icke finnas många skolor i vårt land, som har en så omfattande skolkatalog som Åseleskolan för samebarn hade. Från början fanns ingen katalog, men vid visitationen den 5 januari 1743 påtalade visitator Holmbom denna brist. Han ville att en matrikel skulle upprättas. Han fordrade att i denna skulle göras följande anteckningar:
1. Något om skolans inrättning och uppbyggnad.
2. Skolans stat och allt vad skolan äger fast och löst samt alla reparationer och förändringar av skolan.
3. Förteckning över inspektörer, lärare och "spismästare" med tid för deras tjänstgöring.
4. Elevernas namn, födelseår, när de in- och utskrevs, föräldrarnas namn samt elevernas framsteg i skolan och slutligen var de tar vägen efter skolan.
Holmbom ställde stora fordringar på denna matrikel, som skulle ha blivit synnerligen värdefull om hans idéer följts och noggranna anteckningar gjorts om alla skrivelser och alla åtgärder som vidtagits vid skolan och dess ägor. Men det kom att dröja sex år, innan matrikeln inköpts och kunde upprättas den 22 nov. 1749.
Skolmästaren Olaus Hedenstedt försökte nog följa Holmboms anvisningar vid katalogens upprättande och gjorde en bra början, men hans efterträdare fullföljde icke helt hans början. På första sidan skriver han:
"Album Scholae Åselensis. Åsele Scholse Matricul. Heruti finnes antecknade Schola Barnens Namn, som blifwit underwiste och härstädes lärde, samt hwars och ens framsteg i Christendomen. På Höga wederbörandes befalning inrättad af Olavo Hedenstedt. Åsele den 22 Nov. 1749. Docenterne [lärarna] wid denne Schola se pag. III till D. 4 tS-Discenterne se pag 33 etc."
Förteckningen över lärarna är fullständig och upptager alla ordinarie lärare.
Av stilen att döma ser det ut som om siste läraren, Eric Millén, skrivit större delen av denna förteckning. Här är katalogens förteckning på lärarna:
o
"Serius Docentium al Lucli Magistrorum Schola Lapponuae Åselensis.
Pär Forsberg, född i Ed i Sollefteå Pastorat och gift med prosten Sundii dotter i Botha, var här förste Scholmästare ifrån år 2732 til 1741, då han blef Pastor här i Åsele och sedermera hugnades med Alfta pastorat i Helsingland.
Efterträddes i Schol syslan af Candidaten
Olof Sebrelius, född i Herjedalen, hvilken samma tjenst bestridde til 1749, då han befordrades till kyrkoherde i Föllinge, samt sedermera til Pastor och Prost i Gudmunrå.
Der nest kom Magister
Olof Hedenstedt, likaledes född i Herjedalen, til denna schola, och förestod densamma till 1758, då han erhöll Refsunds Pastorat, och sunderades af Magister Eric Forssner, född i Nätra, hvilken innehade tjensten til 1767 och efter at hafva fått fullmagt på Åsele Pastorat,
fick til efterträdare i Scholsysslan Magister Daniel Edin, hvilken född i Åsele var har Schollärare til 1781, då han befordrades (till) kyrkoherde i Anundsjö och här
efterträddes af Minist. adjunkten Eric Ersson Rhen, som var Uplänning til Nation och innehade Scholan til Maj 1800, då han fick tillträda Åsele Pastorat och
succederades [efterträddes] i Scholsysslan af Nådårspredikanten Eric Millén, som blef ortens siste Scholmästare; och lika med dess Schol Lärare var född i Sollefte och på möderne härstammade af Prosten Magister Anders Sundius derstädes. Denne siste Scholmästare blef präst 1789 och adjunkt på födelseorten; kom till Åsele 1796 såsom pastors medhjälpare. War här Nådårspredikant 1798 och 1799. Blef på 1800 vice Scholmästare, på 1802 ordinarie samt äfven efter Pastoratets tillträdande med högvederbörandes tillstånd fortfor att förestå denna Schola till dess slut Nyåret 1820."
Olof Hedenstedt gjorde en god start i matrikeln genom att bl. a. göra en fullständig förteckning på de skrifter, som fanns vid skolan och tillkom under hans tid. Förteckningen innehåller följande skrivelser:
"Förteckning på de Documentas skrifter som härwid Scholan nu befinnas och uti en särskild bok insydda näml.
1. Räkning öfwer första Scholse byggnaden af år 1725 och 1730.
2. Husesyn öfwer de af Pastor Forsberg uppbyggda husen år 1742.
3. Instruktion för Inspectorerna och Scholemästarna.
4. Husesyn öfwer de först uppbyggde husen år 1741 bör stå näst den.
5. Åsele Scholestat år 1729.
6. Befrielse från redogörandet däröfwer år 1747.
7. Kungl. Maj:ts Stats Contoriets tillstånd att för Åsele Schola få inlösa Krono behålden spanmål i Junsele, Liden och Resele 1750.
8. Flera års Wisitationsacter.
9. En afskrift av en husesyn hållen d. 23 juli 1754.
10. En öfwerenskommelse mellan herr kyrkoherden Hedenstedt och herr studios Pehr Edin under förhoppning att blifwa Scholsemästare af den 18 mar ti 1756.
11. Af- och tillträdes syneinstrument år 1767 med förteckning och qwittene på alla fordringar enl t Högl. Kongl. Direktions samt Fem:
Wen: Consistorii best. 1761 femte räkning öfwer de publicjwe medel hwarmed någon Scholan tillhörige fastigheter äro inlöste.
12. En oeconomisk Besiktning på hus och jord å 1777 originalet i prästgården.
13. Här finnes och En Bibel på Swenska, twenne Postillor på Lappska språket, samt Twenne Nya Testamenten.
14. Scholas Barnens sängkläder 2 M. st. helt nya skin köpta 1781 jan: 2 M. st kuddar af skin samt 2 M st. fårskinsfällar något gamlare.
15. En stor gryta om 10 kanrum köpt 1767."
Som synes är den sista anteckningen från 1781. Under de sista 40 åren gjordes således inga anteckningar om vare sig inventarier eller skrivelser, som kommit till skolan. Denna bok har tydligen förkommit, då den icke finnes tillsammans med skolans matrikel.
Olof Hedenstedt följde också Holmboms anvisningar och upprättade en förteckning över byggnader och ägor, som hörde till skolan.
"Förteckning på Scholsebordet tillhöriga fastigheter, kåtor och änges stycken, dels inlösta, dels af församl. uppodlade.
1 Q- Twenne åkerstycken dels af Pastor Forsberg, dels af Hedenstedt upptagne och med Publice medel inlöste.
2 3. Ett dito ånyo af mag. Edin utom gamla gärdesgården af ris och rot på en myrtrakt under berget uppbrutit och tre stora diken omgifwit.
3 Q- Ett godt stycke äng öfwerst wid Torfselet, bestående dels af Forsbergs första uppodlingar, dels och af Wallinders nyaste, som 1770 blef hitbytt mot Hans hols rödingen.
4 Q. Ett litet äng äfwen wid Torfselet kallad laduudden.
5 Q- Do därstädes ogsjebäcken med des tillhörande myror.
6 B. Fors rödingen, en liten plätt.
7 Q- Boerike udden bestående äfwenledes af Forsbergs första uppodlingar dels af Wallinders, som byttes mot Hans Joels rödningen, samt sedermera af Församlingen på egen kost och Scholx Mästarens diken upprögt.
8 Q- Fäbodrödningen dels af Past. Forsner, dels af Församlingen upprögt och förbättrad.
9 Q- Borgwiksudden af Församlingen upprögtes och af Scholxmästaren Edin förbättrad. Detta allt på norra sidan om Elfwen.
10 3- Scholserödningen på hemsidan af Pastor Forsberg upprögt.
11 Q- Snarabackrödingen af Församlingen upprögt och förbättrad.
12 Q. Hwällän på ömse sidor dels af Församlingen upprögt dels och naturliga starrslåtter föga betydande, med slogmyran, samt Idwatta myren och Bomsjöberget.
13 Q- Många små grödor af åkern i Torfselet, en af Fast. Wallinders första uppodlingar och de öfriga af Scholeemästaren Edin af Linda
upptagne."
Tydligen har anteckningarna om ägorna också slutat vid 1780-talet. Siste läraren som omnämnes är Daniel Edin, vilken var skolmästare åren 1767-81.
Största delen av katalogen upptas som sig bör av anteckningar om eleverna.
Denna del är fullständig och upptar alla elever från den första till den sista.
När Olof Hedenstedt upprättade katalogen 1749 följde han Holmboms anvisningar och upptog förutom namnet på eleven även när de in- och utskrevs, samt när de ingått äktenskap och när de avlidit.
De båda senare uppgifterna föll snart bort ur katalogen. Från nr. 43, som inskrevs i skolan 1746, är i regel antecknat elevens födelsedata samt föräldrarnas namn och yrke samt bostadsort och ganska utförliga uppgifter om elevernas kunskaper.
Eleverna i katalogen har numrerats från nr. 1 till 324, som var sista eleven.
Men i skolan var i verkligheten inskrivna 325 elever. Av förbiseende av mag. Eric Forsner har två flickor, Margret Clementsdotter och Elisabet Persdotter, båda åsatts nr. 85.
I instruktionen för skolan angavs, att eleverna vanligen bör gå två år i skolan, men i många fall kunde en elev utskrivas redan efter ett års skolgång. Å andra sidan kunde vissa elever få gå upp till tre år i skolan.
Till en början intogs endast gossar i skolan, men år 1748 inskrevs som nr.
53, 54 och 55 de tre första flickorna, vilka voro Sara Rysen, Helena Friberg och Catharina Sandin.
Sedan isen väl var bruten inskrevs nästan varje år någon flicka. Ja, år 1758 och 1759 inskrevs tio flickor i rad, så att de åren var det endast flickor vid skolan. Men sammanlagt undervisades vid Åsele skola tre gånger så många gossar som flickor. Av skolans sammanlagt 324 elever var nämligen 244 gossar och 81 flickor.
Frågan om vid vilken ålder barnen skulle antas till skolan var uppe vid en prostvisitation i skolan år 1740, då man uttalade sig för att en elev borde vara 12 - 13 år vid inskrivningen. Landshövding G. Gyllengriph sade i en skrivelse till Direktionen för Lappmarkens ecklesiastikverk av den 16 april 1740 att ingen ålder skall föreskrivas, utan skolmästaren skall kunna intaga yngre elever, om de "befants vara af ett qvickt genie."
Av skolkatalogen finner vi, att åldern på eleverna varierade mycket - från sju till över tjugo år.
När Hedenstedt 1749 upprättade katalogen angav han på första sidan, att den var avsedd för gossar, trots att flickor redan 1748 hade intagits i skolan.
I matrikelns ingress heter det nämligen
"Wid Åsele Schola äro följande Lappgossar blefne med Kongl. Maj:ts bekostnad underwiste i sin Chrisiendom neml."
Då katalogen upprättades 17 år efter skolans start, kom eleverna icke i samma ordning som de är upptagna i visitationsprotokollen. Enligt katalogen var eleven nr. 1 Jonas Algstedt, inskriven 1732, utskriven 1734, gift 1737. Elev nr. 2 var Jacob Sal ten, inskriven 1732, utskriven 1735, gift 1739, död 1742. Men enligt visitationsprotokollet av den 1 jan. 1732 var de första eleverna, som antogs, Jacob Simon 12 år, Erik 14 år, Lars 10 år, Jon 18 år och Lars. I visitationsprotokollet av 1733 finns emellertid både Algstedt och Salten upptagna.
På grund av katalogens sena upprättande har för de 42 första eleverna icke gjorts några anteckningar om deras kunskaper, men från och med elev nr.
43, Erich Oldenberg, som inskrevs 1746 och utskrevs 1747, finnes vanligen mycket utförliga anteckningar om eleverna.
Vi ska nu titta på några elever, som gått i Åsele skola. Vi ska se vad katalogen berättar om en av skolans duktigare elever.
"Nr 98 Olof Mickelsson, 10 år gammal. Fadern Michel Olofsson nybyggare i Almsele, antogs först i Scholan på fadr ens omkostnad i 16 veckor, men då rum efter Lars Nilsson som dimitterades den 18 april blev öpet, antogs han på Cronans omkostnad. Begynte wid ankomsten till Scholan läsa abc-boken, har sedan som den förestående läst ej allenast Lutherius, Svebelii Catecheser utan och innan, utan och i räknande och skrifwande gjort ännu större framsteg än den förra.
Dimitterades ifrån Scholan med det witsordet att scholemästaren ingen haft i Scholan med den qwickhet och förstånd att fatta och förstå allt hwad som föreställdes, /såsom/denne."
Han inskrevs 1761 och utskrevs 1762.
Elev nr. 99 är också en nybyggarson, varför det 1762 fanns icke mindre än tre nybyggarsöner i skolan, nämligen nr. 98, 99 och 100. Vanligen fick dessa gå endast ett år i skolan, även om de var rätt unga. Nr. 99 var endast 10 år.
"Nr. 99 Mattes Matson, Mattes Pålssons son pä Nybygget Hella, 10 år gammal, har lärt kenna abc boken, någorlunda Lutheri och lijtet i
Svebelii Catecheserne, hwilken han wäl utantill, fört til ända, i Scholan lärt sig tydligen läsa Salm, Ewangeli, och böne böckerna, samt fått liten underwisning i skrifwandet; fick nu lof att resa hem til föräldrarna."
Han inskrevs den 1 mars 1762 och utskrevs 1763.
Den 100:e eleven vid skolan var Göran Erson,
"framlidne Erik Påhlssons äkta son, men nuvarande B. H. Nilssons styvson ifrån nybygget Råsele, 13 år gammal, lidit länge av sjukdom, befanns kraftlös i sina ben. Har förr och i jan. 1763 anhållit hos höga
vederbörande om understöd och "befodring" i framtiden eftersom han inte kan föda sig med hemmansbruk. Har lärt hemma, som den näst föregående, abc-boken, Luther någorlunda och börjat Svebeli den han lärt väl utantill i skolan samt några stycken i psalm, evangeli- och böneböckerna. Denne hade så väl som den föregående intet tillstånd av höga vederbörande att använda skolan längre än ett år, därför fick han lov att lämna den.
Inskrevs den 3 feb. 1762 och utskrevs den 11 jan. 1763.
Av eleverna från skolan i Åsele torde eleven nr. 117 Per Eriksson ha kommit längst och blivit mest känd, han kom ju in på läroverk och universitet och blev präst under namnet Per Rådström. Skolkatalogen berättar följande om denna elev:
"117 Pär Eriksson, 13 år gammal, afledne Nybyggarens Erik Påhlssons son ifrån Råsele, kunde ganska wäl sin Christendom och läste både swenska och latin innantill. Men på V. Consistorii tillstånd antogs att studera och började straxt med gramatica [språklära] och Colloquia
[samtal]; kunde nu vid examen väl declinera [böja substantiv] och Conjugera [böja verb] orden; visste wäl gjöra åtskildnad på Partes orationis [ordklasser] samt utnämna af hwad genera [genus] hwart och et ord war så i nomine [substantiv] som verbo [verb]. Syntaxin [satslära]
har han ock läst, så at han kunde ihopsätta orden och säga små Phrases [fraser] i Collqvia [samtal] kunde han explicera [översätta] och resolvera orden [angiva ordens böjning] til thet Colloqvium [samtal], litet har han ock begynt läsa Hybners historia samt att skrifwa och läsa hwad som är skrifwit.
Befans nu 1768 den 12 jan. vid examen nog litet förkofrat sig.
I skrifwandet har han ej widare kommit än att han skrifwer nog klent efter föreskrift; i latin befans han inte stort bättre än förlidet år. Han hade dock explicerat [översatt] i Colloqvien till det 66 samtalet. I Hybners Historia hade han läst til 4 stycket om kejsardömet i orient.
Blef präst och år 1783 comminister i Sorsele."
Han intogs den 10 jan. 1767.
Vid visitationen i Åsele den 12 jan. 1768 hemställdes om icke
"Scholepilten Pehr Ersson, om 14 års ålder, som med Consistorii tillstånd förledet år blifwit wid Scholan antagen at studera och sedan gjort sådana wackra framsteg som i ber de_ § förmäles må flytta till Triwial Scholan."
Visitationsprotokollet skiljer sig delvis från anteckningarna i skolkatalogen.
Katalogens uppgift att Per Eriksson
"nu 1768 den 12 jan. wid examen nog litet förkofrat sig. I skrifwandet har han ejh widare kommit än han skrifwer nog klent efter föreskrift. I latin befans han icke stort bättre än förlidet år,"
finns icke i protokollet.
Visitationsprotokollet avslutar omdömet om Per Eriksson med följande:
"Om thenna Pilt skal widare studera, så tyckes han borde få samma / komma /til Trivial Scholan i Hernösand. Thetta underställes i all ödmiukhet Höga Wederbörande, som härom torde gjöra Höggunstig anstalt. Imellertid förblifwer han här qwar wid Scholan til thes man härom kan widare få höra."
I Härnösands Consistori protokoll av den 12 okt. 1768 heter det:
"Detta wisar Consistorium för sin del nytigt och i den ödmjukaste tillförsikt, at Höglofl. Kongl. Direktion öfwertäckes detsamma höggunstigt gilla, dristar, till hwars underhåll härstädes föreslå det som wanligen lappska studerande vid trivial Scholan warit tillslagit, neml.
80 SB Silf. mt i reqwisition upptages."
Denna framställning bifölls och Per Eriksson, som antog namnet Rådström, blev student i Uppsala 1776 och prästvigdes den 16 juni 1779 till pastorsadjunkt i Åsele.
Den 1 maj 1783 utnämndes han till komminister i Sorsele. Den 22 dec. 1802 förordnades Rådström till skolmästare vid Skytteanska skolan i Lycksele där han tjänstgjorde till 1820, då han var 65 år.
Per Rådström avled vid 80 års ålder, den 6 sept. 1835 .
Hur Per Rådström kunnat inhämta så pass goda kunskaper innan han inskrevs i Åsele skola, så han kunde läsa både svenska och latin är svårt att förklara. Kunde det vara så, att han av Daniel Edin, som var född i Åsele och prästvigdes 1758 för tjänstgöring som adjunkt åt kyrkoherde Wallinder, vilken avled 1765, fick handledning och undervisning?
Edin tjänstgjorde som vice pastor i Åsele till 1767, då han blev skolmästare vid skolan där. Något som talar för ett sådant antagande är, att Per Eriksson 1767 blev antagen som elev vid skolan, d.v.s samma år som Edin blev lärare där.
Då Råsele ligger vid Ångermanälven, som alla resande från Åsele följer, är det kanske inte otroligt, att Daniel Edin en eller flera gånger kommit till Råsele och övernattat där, och då upptäckt den pigga gossen Per, som kanske redan lärt sig läsa av föräldrarna.
Kanske fick han låna böcker av Edin och erhöll eventuellt undervisning av honom i latin. Hur skulle han annars ha kunnat lära sig detta språk?
Samma år, 1768, fanns två andra gossar [Detta år fanns ingen flicka inskriven] vilka tydligen var mycket begåvade. Om elev 119 heter det i katalogen:
"S/m/ Jonsson, Fjellspr intar en Jon Thomassons son, 14 år gammal, kunde wid sin ankomst til Scholan någorlunda läsa innantill och hela abc-boken utantill, befans nu kunna wäl Lutherii cateches utantill äfwen så the tre första hufwudstycken af Svebelii Spörsmål; men the tu
sista hufwudstycken kunde han inte aldeles så wäl, emedan han then allenast ett par gånger igenom läst utantill; kunde ock någorlunda läsa innantill i Psalmboken, egde eljest godt förstånd, war flitig och beskedlig i allt sånt, man kunde gjöra sig godt hopp om honom, blef therföre dimitterad."
Om eleven 120 heter det i katalogen:
"Olof Clementsson, Fjel Sprintaren Clement Gunnarssons son 16 år gammal, kunde wid sin ankomst til Scholan läsa i bok och abc- boken utantill, blef nu wid examen befunnen af lika framsteg i sina christendoms stycken som före nämnde Sjul Jonson, men hwilken han ock warit i lexlag, hade wäl något swagare minne än then förra men hade genom sin flitighet täflat så med sin kamrat at han i alla stycken war honom lik, blef derföre dimitterad, änskjönt han så väl som then förre allenast warit et är i Scholan, hälst som man tyckte at han genom egen flit skulle widare kunna hjelpa sig sjelf."
Här ser vi, att trots att det endast var sex elever vid skolan hade lärare ordnat olika läxlag. De båda begåvade gossarna, 14 och 16 år gamla hade bildat ett läxlag, där de tävlat med varandra. På grund av sin begåvning fick de icke gå mer än ett år i skolan.
Vi gör så ett hopp till elev nr. 200. Om honom heter det i katalogen:
"Nr 200 Matthias, Lappmannen Pål Anders son född 1777, antagen enligt visitationsactens protokoll af d 2 jan. 1788, kommer han ännu ett åhr at wid Sholan qwarblifwa. Har lärdt på Lappska språket, hwilket han i Bok läser nog felaktigt, men utantill läste han wid förenämnt tillfälle förswarl. Lutheri Cateches Athan. symb. och första hufvudstycket af Svebelii Cateches, hwaröfwer han ej ännu hunnit."
Man förstår att lärarna vid Åseleskolan hade vissa svårigheter vid undervisningen trots att elevantalet var så litet, därför att en del elever läste lapska och en del svenska. År 1813 läste eleven 299 lapska, men eleven 300 svenska. Om dessa elever finns antecknat i skolkatalogen:
"Nr 299 Fattiga Fjell Lappen Lars Thomasson Wästermarks doter Segre, 12 år, känner Bokstäfwerna någorlunda förut. Kommer att läsa lapskan. Har stammande uttal och hade första året nog swårt att fatta.
War derföre wid förhöret 1814 ännu icke kommen till särdeles stadga i innanläsning. Hade dock fattat abc-boken och Lutheri Cateches någorlunda i minnet.
Gjorde 2:dra Scholåret det goda framsteg, att hon wid förhöret 1815 läste wäl innan i Lapska boken, samt utantill försvarl. Lutheri Cateches, Högströms frågor samt det mästa af Svebeli förklaring.
Dimitt."
Hon inskrevs 1813 och utskrevs 1815.
"Nr 300. Faderlöse utfattige gossen Olof Andersson från Wilhelmina på 10:de året. Känner något bokstäverna, kommer att med svensk läsning sysselsättas. Läste vid förhöret 1814 ostadigt innan. Gjorde dock
någorlunda skäl för sig med Luthers lilla katekes utantill, samt tvenne huvudstycken av Svebeli förklaring. Hade ännu ett år /att/ begagna undervisningen, men var därjämte i hög grad osnygg samt benägen för skalkstycken, för vilka han flera gånger utan särskild förbättring undergått skolaga."
Han inskrevs 1813, utskrevs 1814.
Sista årskullen elever bestod av sex stycken, tre gossar och tre flickor. I katalogen har de nr. 316, 318, 319, 322, 323 och 324. Det säges att de utskrevos 1819 men de var ju med på visitationen den 2 januari 1820.
Katalogen har följande anteckningar om skolans sista elever:
"316. Per, född 1805, son af afl. fattige Lappklockaren Pehr Göransson, kände vid Inskrifningen icke Bokstäverna för dålig hörsel och svag fattnings gåfva, kom han icke på första Scholåret till någon redighet i
innanläsning. Läste inte heller mera utantill vid förhört 1819 än allenast abc-boken och något af lilla Catechesen.
318. Thomas, född 1804, fadern Sjul Elomsson är död. Var skattelapp och hade många barn. Hann icke på första skolåret til särdeles stadga i innanläsningen, hade likväl fattat abc-boken och lilla katechesen wäl i
318. Thomas, född 1804, fadern Sjul Elomsson är död. Var skattelapp och hade många barn. Hann icke på första skolåret til särdeles stadga i innanläsningen, hade likväl fattat abc-boken och lilla katechesen wäl i