Överväganden och förslag för samarbetet mellan Naturvårdsverket och Miljödepar-

tementet

1) Vid de planerade dialogmötena mellan Miljödepartementets och Naturvårds- verkets ledningsgrupper bör regelbundet, helst minst två gånger per år, inter- nationella- och EU-frågor tas upp på dagordningen. Det bör åligga Miljöde- partementets internationella enhet och verkets Internationella sekretariat att svara för att underlag till dessa diskussioner tas fram. Syftet med diskussio- nerna bör vara att gemensamt diskutera och komma överens om prioriteringar i det internationella arbetet. Inte minst viktigt vid dessa överläggningar är att komma överens om arbetsfördelningen mellan Miljödepartementet och Na- turvårdsverket. Därmed skulle man åstadkomma en gemensam plattform for förberedelsearbetet inför kommande internationella möten. Vid dessa möten bör också diskuteras de långsiktiga prioriteringarna inom speciella sakområ- den inför kommande verksamhetsår, inklusive vilka områden som är speciellt intressanta för Sverige och hur frågan ska drivas i olika internationella fora. Den mötesform mellan ledningarna på departementet och verket som prövas under hösten 2003 kan också användas för att diskutera gemensamma frågor vad gäller de internationella prioriteringarna.

2) De i punkt 7.4.3 föreslagna PM inför arbetet med verksamhetsplaneringen bör bl.a. innehålla en tidtabell över kommande viktigare internationella mö- ten, det bör framgå vilka möten/frågor Sverige speciellt bör driva, och en uppskattning den beräknade resursåtgången. I PM bör även eftersträvas en redovisning om på vilka områden Sverige är beredd att dra ner sina resurser för att kunna frigöra resurser till de prioriterade områdena. De gjorda priorite-

ringarna måste givetvis löpande justeras i ljuset av förändrade förutsättningar. Dessa PM bör stämmas av med Miljödepartementets internationella enhet. 3) Redan idag äger regelbundna möten rum mellan avdelningar på verket och enheter på departementet. Vid dessa möten diskuteras såväl nationella som internationella frågor. Vid dessa möten bör representanter för U och Miljöde- partementets internationella enhet delta under behandlingen de internationella frågorna. Dessa möten bör protokollföras.

4) I lämpligt sammanhang bör verket med departementet ta upp frågan om att riskerna med ”departementssekreterarstyret”. I synnerhet vid begäran till verket att ställa tjänstemän till förfogande som har stora resursimplikationer måste beslut tas i samråd med berörda enhetschefer på Naturvårdsverket och Miljödepartementet. Viktigt är också att ingångna överenskommelser inte ur- holkas genom efterföljande beslut i annan riktning. Verkets handläggare bör regelmässigt samråda med närmaste chef när departementet önskar hjälp med arbetsuppgifter av lite större omfattning.

5) Samrådrutinerna mellan verket och departementet bör stramas upp. Tydligare rutiner måste fastställas om verkets skyldighet att sända in mötesrapporter till departementet. Likaså bör tydligare instruktioner utgå om att verket bör in- hämta vägledning från departementet i frågor av viktigare slag. Skulle sådana vara svåra att få bör verket komma med förslag till departementet för ställ- ningstagande.

Bilaga 1 - Akronymer

6MHP (6EAP) EU:s sjätte miljöhandlingsprogram 2002-2012 AMAP Grupp inom Arktiska rådet för övervakningsfrågor ASCOBANS Konvention för skydd av småvalar

ASTA Forskningsprogram inom Mistra på luftområdet Bahia deklarationen Deklaration inom UNEP om kemikaliesäkerhet Baltic 21 Samarbete i Östersjöregionen för hållbar utveckling Baselkonventionen Miljökonvention som reglerar handel med farligt avfall Bernkonventionen Konvention för skydd av Europas vilda flora och fauna Bonnkonventionen Konventionen om migrerande arter

CAFE EU kommissionens tematiska strategi för luftfrågor; ska presenteras 2005

CAFF Arbetsgrupp inom Arktiska rådet för bevarandet av flora och fauna

CAP EU:s jordbrukspolitik

Cartagena Protocol Protokoll inom CBD om biosäkerhet CCAP Center for Clean Air Policy

CBD Konventionen om biologisk mångfald

CITES Konventionen om handel med utrotningshotade djur CONSSO Kommitté bestående av högnivårepresentanter inom

Nordsjösamarbetet

COPE Forskningsprojekt på Naturvårdsverket på klimatområ- det

CSD Kommissionen för hållbar utveckling; underställd ECOSOC, sekretariat i New York med huvuduppgift att följa upp besluten från toppmötet i Johannesburg CTE Handels- och miljökommittén i WTO

DG Generaldirektorat i EU- kommissionen

EAP, EAP Task Force Program i OECD för stöd till länder i östra Europa ECCP EU:s klimatprogram

ECE FN:s regionala organisation för Europa med säte i Genève

EEA Den europeiska miljöbyrån i Köpenhamn

EECCA Ryssland, Ukraina, Vitryssland samt länder i Central- asien

EEIS Europiska miljöinformationssystemet inom EEA EES Samarbetsarrangemang mellan EU och Norge, Island

och Lichtenstein

ERA EU:s forskningsprogram

Espoo ECE konvention om miljökonsekvensbeskrivningar EIONET EEAs informationsspridningsnätverk

EPOCH OECD:s miljökommitté ERA EU:s forskningprogram

EU Europeiska Unionen Eurostat EU:s statistikkontor

FAO FN:s jordbruks och livsmedelsorganisation FDR EU:s kommande ramdirektiv för rapportering FORMAS Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

F, F- sekretariatet Forskningssekretariatet på Naturvårdsverket GEF Globala miljöfonden inom Världsbanken GIWA FN:s vattenövervakningsorgan i Kalmar

Göteborgsprotokollet Protokoll inom den europeiska luftvårdskonventionen Göteborgsslutsatserna Vanlig benämning av ordförandeslutsatserna från

toppmötet i Göteborg juni 2001

H, H- avdelningen Avdelningen för hållbar samhällsutveckling på Natur- vårdsverket

HELCOM Helsingforskonventionen om Östersjöns marina miljö IFCS Intergovernmental Forum for Chemical Safety inom UNEP

ICAO FN:s luftfartsorganisation

IMO FN:s sjöfartsorganisation

IPCC Internationella klimatpanelen

INSPIRE The infrastructure for spatial information in Europe, övervakningssystem inom EU

IPP EU direktiv om integrerad produktpolitik IPPC EU-direktiv om integrerad tillståndsprövning IWC Internationella valfångstkommissionen IVL IVL svenska miljöinstitutet AB KemI Kemikalieinspektionen

Kyotoprotokollet Protokoll inom klimatkonventionen om utsläppsminsk- ningar av växthusgaser

LIFE EU:s miljöfond

Lissabonprocessen Process inom EU för att främja ekonomisk och social utveckling

LRTAP Konvention om långväga gränsöverskridande Luftföroreningar inom ECE

MARE Forskningsprogram inom Mistra

M-avdelningen Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket

MEA Multilaterala miljöavtal

MISTRA Miljöstrategisk forskningsstiftelse

N-avdelningen Naturresursavdelningen på Naturvårdsverket

NEFCO Nordiska miljöfinansieringsfonden med säte i Helsing- fors

NFP National Focal Point inom EEA

NMR Nordiska ministerrådet

NSDB Nordisk databas om substanser inom kemikaliearbetet OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete i Paris

OSPAR Konventionen om skydd för den marina miljön i nord- östra Atlanten

PAME Arbetsgrupp inom Arktiska rådet

PEBLDS Europeiska biodiversitets- och landskapsstrategin PIC Prior informed consent .Se Rotterdam konventionen POP Persistent organic pollutants, långlivade organiska för-

oreningar

PRTR Protokoll inom Århuskonventionen om kemikalieregistrering

PSSA Particular Sensitive Sea Area, begrepp i IMO R-avdelningen Miljörättsavdelningen på Naturvårdsverket

RAINS Modell för beräkning av kritiska belastningsgränser I luftarbetet

Ramsarkonventionen Konventionen om våtmarker

REACH Registration, Evaluation and Authorisation of Chemi- cals,

Förslag från EU-kommissionen om förordning på kemikalieområdet

Reportnet Del av EEIS (se ovan)

Reprosafe Forskningsprogram med inriktning på reproduktions- störningar

Rotterdamkonventionen Rotterdamkonventionen om förfarandet för ett för- handsgodkännande av vissa farliga kemikalier och be- kämpningsmedel i internationell handel (PIC-

konventionen) konventionen SB Statsrådsberedningen

SEI Stockholm Environment Institute SLU Sveriges lantbruksuniversitet

SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNAP Svenskt luftforskningsprogram

Stockholmskonventionen Konvention om förbud av vissa persistenta miljögifter Surprise Forskningsprogram i EU med inriktning på kemikalier Sucozama Program för hållbart nyttjande av kustresurser

TAC Kommittéer upprättade inom EU för tekniska anpass- ningsåtgärder

Takdirektivet EU:s direktiv om nationella utsläppstak för luftförore- ningar

U, U-sekretariatet Internationella sekretariatet på Naturvårdsverket UNEP FN:s miljöprogram med säte i Nairobi

UNFCCC FN:s klimatkonvention Vinnova Verket för innovationssystem V, V-staben Verksstaben på Naturvårdsverket WIPO FN:s organisation för patentskydd

WFD Ramdirektiv vatten inom EU

WSSD World Summit on Sustainable Development, I andra sammanhang benämnt Johannesburgkonferensen 2002 WTO Världshandelsorganisationen

Bilaga 2 - Definition av inter-