Redovisning av Naturvårdsverkets nuvarande internationella arbete

Sammanfattning

· Den enkätundersökning som gjorts på verket visar att verkets internatio- nella arbete är mycket omfattande. Det rör sig om ca 4600 personveckor som görs av verkets egen personal eller av verket betalda konsulter. · De sakfrågor där verket lägger ned mest tid i internationellt arbete är vat-

· Det internationella rapporteringsarbetet tar stora resurser i anspråk. Kon- sultkostnader ligger sammanlagt på ca 75 miljoner. Omräknat till person- veckor betyder det ca 2400 personveckor.

· Naturvårdsverket lägger ca 55 personveckor på internationellt forsk- ningsarbete. Forskningsfrågorna griper in i de allra flesta sakfrågorna. · Det bilaterala projektsamarbetet med öst och syd beräknas tillsammans ta

415 personveckor i anspråk.

För att få en utgångspunkt för diskussionen om verkets prioriteringar de kommande åren har en kartläggning gjorts av hur verkets resurser i dagsläget fördelar sig på de olika sakfrågorna.3 Kartläggningen har gjorts dels genom att vi skickat ut en enkät till samtliga berörda enheter dels genom att vi gjort uppföljningssamtal med led- ningsgrupperna på avdelningarna, med enheterna och i vissa fall med enskilda handläggare. Denna kartläggning visar att verket har ett mycket omfattande inter- nationellt arbete. Totalt rör det sig om ca 4615 personveckor4 som antingen görs av verkets egen personal eller av konsulter. I tabellen nedan redovisas tiden för de sakfrågor som tar upp mest av verkets resurser.5

3

För en mer fullständig redogörelse för verkets internationella arbete, se bilaga 3, där uppgifter om fördelning per avdelning och enhet redovisas samt hur tiden fördelar sig på olika organisationer. I denna

laga återfinns också en mer uttömmande tabell över tidsfördelning på sakfrågor. bi

4

Denna tidsuppskattning rymmer det arbete som verkets personal lägger ned samt den tid verket betalar experter eller konsulter för att sköta internationellt samarbete. I denna tidsangivelse är även det övergripande internationella arbete som U och V lägger ned inräknat samt det arbete som läggs ned av internationella sekretariatet på det bilaterala projektarbetet med öst och syd. Det sistnämnda är dock till stor del finansierat av Sida. Tidsuppskattningarna i den här rapporten bygger på det underlag vi fått in via den enkätundersökning vi genomfört. Vår bedömning är att de är i underkant eftersom fullständig

dovisning inte har varit möjlig. re

5

Dessa siffror ska ses som en uppskattning av nedlagd tid. Exakta tidsredovisningar är mycket svåra att ge. Uppskattningen baserar sig på de uppgifter vi fått in från enheter om tid nedlagd på internationellt samarbete. I uppskattningarna av tiden har vi valt att även räkna med de pengar som läggs ned på att anlita konsulter för det arbete som verket inte med de personella resurser som finns på verket kan hantera. Dessa summor har vi sedan räknat om till uppskattat antal personveckor. Vi har räknat med att konsulter kostar ca 800 kr i timmen. Beräkningarna är gjorda utifrån en 40 timmars vecka.

Nedlagd tid för olika sakfrågor

Sakfråga Tid (antal Varav uppskattad tid för personveckor)6 konsulter och expertstöd

Vatten 280 32 Luft 228 124 Biologisk mångfald 182 Klimat 168 Kemikalier 118 7 Avfall 72

Hållbar konsumtion och 53 produktion

Internationellt naturvårdsarbete 36 Horisontella frågor och 34 strategiska verktyg

Forskning 55 U:s och V:s övergripande 410

internationella arbete

Bilateralt projektarbete 415 (östeuropaprogrammet samt syd)

Övergripande rapporterings- 87 och indikatorarbete Internationell rapportering 2379 2379 (utsläppsrapportering och tillståndsrapportering)7 Konsulter

En del av det internationella arbetet är väldigt omfattande och det är inte möjligt eller rimligt att det utförs av verkets egen personal varför konsulter engageras för dessa uppdrag. De största konsultkostnaderna ligger på M-avdelningen eftersom det är den avdelning där miljöövervakning och rapportering i huvudsak hanteras. Även andra avdelningar använder sig av konsultstöd men inte i samma omfattning som M-avdelningen. Internationella krav på miljötillståndsrapportering styr en stor del av miljöövervakningen, uppskattningsvis 60%. Det betyder att ca 50 miljoner kronor 20038 går till konsulter för att hantera dessa krav. Trenden är ökande genom införandet av EU–direktiv med stora rapporteringskrav som ramdirektiven för luft och vatten samt habitat- och fågeldirektivet. Största möjliga samordning söks här mellan de internationella rapporteringskraven och de data som verket behöver för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Även för internationell rapporte- ring om miljöpåverkan anlitas i många fall konsulter. I dag betalar Miljödataenhe- ten (Md) ca 26 miljoner för konsulter och dessa pengar används först och främst för internationellt rapportering även om samordning söks med nationell rapporte- ring.

6

U:s och V:s övergripande strategiska arbete är inte uppdelat på sakfrågor. Det är inte heller det bilate- rala projektarbetet, forskningen eller det internationella rapporteringsarbetet även om detta arbete i många fall berör enskilda sakfrågor. I tabellen ovan redovisas istället dessa arbetsinsatser som gena

oster. p

7

De summor som läggs ned på detta arbete dvs. uppskattningsvis 26 miljoner för internationell ut- släppsrapportering och ca 50 miljoner för internationell tillståndsrapportering, är här schablon omräknat till personveckor för att kunna jämföras med annat arbete samt för att kunna ingå i redovisningen av

aturvårdsverkets sammanlagda internationella arbete. För uppdelning på olika sakområden se nedan. N

8

Hur de 50 miljonerna för tillståndsrapportering och de 26 miljonerna för utsläpps- rapportering fördelar sig på olika sakområden kan ses i tabellen nedan.

Sakfråga Utsläppsrapportering (Mkr) Tillståndsrapportering (Mkr) Klimat 7,8

Luft 4,2 7

Vatten 8 28

Kemikalier och avfall 6 10 Biologisk mångfald 5

I vissa fall använder sig verket också av expertstöd. Den tid som inhyrda experter lägger ned i Naturvårdsverkets ställe har vi räknat in i den totala resursåtgången. Förutom den tid som lagts ned lägger verket också ned ett antal hundra tusen kro- nor på bl.a. att betala resor för expert som reser i verkets ställe. Det gäller bl.a. för HELCOM och NFP-funktionen på miljöeffektenheten (Me). Avsevärda summor läggs också ned på resor.

Forskning

Naturvårdsverket lägger ned ca 55 personveckor på internationellt forskningsarbe- te. Den största delen av detta arbete bedrivs inom EU, inkl EEA. Naturvårdsverkets forskningssekretariat deltar också i nordiskt samarbete och samarbete inom FN och då särskilt IPCC. Forskningsfrågorna griper in i de allra flesta sakfrågor och det är inte lätt att dela upp arbetet på olika sakfrågor. F-sekretariatets uppgift i det europe- iska forskningssamarbetet inom miljö och hållbar utveckling inriktas mot Natur- vårdsverkets verksamhet med bevakning av EU:s FoU-aktiviteter, påverkan genom förslag på innehåll i EU:s forskningsprogram , resultat, hemtagning, initiering av samarbete över nationsgränserna och med kommissionen samt att delta som part- ner i forskningsprojekt och i myndighetssamarbete.

Övergripande strategiskt internationellt miljösamarbete

På Internationella sekretariatet drivs mycket strategiskt internationellt arbete. Detta arbete har inte redovisats i enkäten och är inte uppdelat på olika sakfrågor. Den tid som U lägger ned beräknas sammanlagt till ca 384 personveckor.

Även verkstaben lägger ned viss tid på internationellt samarbete(ca 25 person- veckor).

Bilateralt projektarbete inom Östeuropaprogrammet och i Syd

För det bilaterala samarbetet med öst och syd har sammantaget endast 35 person- veckor angetts av verkets medarbetare utanför internationella sekretariatet. Denna tidsuppskattning är troligen i underkant. Naturvårdsverkets totala insatser i det bilaterala projektarbetet med öst och syd är omfattande. Verket driver ca 30 projekt i öst. Verket anlitar också konsulter inom vissa av dessa projekt. Verkets samlade insatser 2003 inom Östeuropaprogrammet uppskattas till ca 350 personveckor. Ytterligare 17 projekt genomförs av externa svenska partners, t. ex KemI och läns- styrelserna. Den årliga omsättningen för Naturvårdsverkets Östeuropaprogram är

18-20 miljoner kronor. I det bilaterala samarbetet med syd, d v s Vietnam och Kina, lägger U ned ca 65 personveckor. Det bilaterala arbetet är huvudsakligen finansierat av Sida. Naturvårdsverket har genom åren finansierat ca två till tre tjänster inom sekretariats- och samordningsfunktionerna.

Trender

I enkäterna och även vid samtal med enheterna har diskussioner förts om hur tren- derna ser ut: kommer arbetsbördan öka eller minska eller vara oförändra de kom- mande åren? Det är svårt att för olika sakfrågor se något klart mönster i dessa tren- der. Den enda sakfråga där det verkar vara helt klart vart trenden pekar är i det internationella klimatarbetet där arbetsbördan väntas öka i stort sett alla grupper. När det gäller organisationer är det också svårt att se av redovisningarna att arbetet i någon organisation förväntas minska eller öka i sin helhet. Inom varje organisa- tion tycks det finnas frågor som kräver ökat engagemang och andra som kommer avslutas eller kräver mindre engagemang.

Vad avser det internationella projektarbetet finns det en efterfrågan från Sida att verket ökar sin medverkan i det svenska utvecklingsarbetet.