Miljöforskning

Slutsatser och förslag

· Forskningsinsatser är vitala delar av miljöpolitiken och är grunden för miljöpolitiska åtgärder, vilket bl.a. försurnings- och klimatfrågorna tyd- ligt illustrerar.

· Verket bör arbeta för en ökad koncentration av de svenska forskningsin- satserna till ett fåtal områden där Sverige bör eftersträva en ledande ställ- ning.

· Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen bör få ökade andel av de totala forskningsresurserna.

· Verket bör arbeta för att ökade kontakter hålls med andra forskningsin- tensiva länder, inom EU och med länder som Japan och USA i syfte att hämta hem forskningsrön.

Miljöforskningens roll på den internationella dagordningen

Miljöforskningen är en del av miljövårdsarbetet och är av fundamental betydelse för kvalitetssäkring av kunskap för olika politikområden. Miljöåtgärder som kräver stora och kostsamma samhälleliga förändringar går inte att genomföra utan solitt vetenskapligt underlag. Historiskt har vetenskapligt underlag och involvering av vetenskaplig expertis inom det internationella konventionsarbetet varit av stor be- tydelse (jmf försurning och klimat). Forskning är ofta en viktig inkörsport för ett utvecklat samarbete mellan olika länder. Schematiskt börjar ett konventionsarbete på miljöområdet med ett samarbete mellan forskare och slutar i form av underteck- nande av överenskommelse om exempelvis utsläppsbegränsningar. Den högkvali- tativa forskningen är av tradition internationell och informationsutbytet och samar-

betet över nationsgränserna är väl utvecklat. Det internationella forskningssamar- betet har utvecklats mot nya samarbetsformer inte bara inom EU utan också med andra länder som t.ex. Japan, USA och Kanada samt även med utvecklingsländer- na.

Inom EU har initiativet till ett europeiskt forskningsområde (ERA-European Research Area) resulterat i strategier. ERA är ett politiskt mål att skapa en gemen- sam plattform för forskningsintegration i Europa med nätverksbyggande och sam- arbete mellan forskare och forskningsfinansierande myndigheter. EU:s sjätte ram- program för forskning är det viktigaste instrumentet inom ERA. Myndigheterna och forskningsfinansiärerna kan samverka inom ERA-NET som är under stark utveckling. Kommissionen lämnar bidrag för att bygga och arbeta i nätverk mellan forskningsfinansierande myndigheter medan forskningen som samarbetet vilar på finansieras nationellt. ERA-NET syftar till att på sikt öppna upp och öka det inter- nationella samarbetet i nationella program.

I texterna för toppmötet i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling och miljö lyftes forskning och vetenskap fram som viktiga byggstenar för miljöarbetet. Detta har resulterat i flera aktiviteter i Sverige där utmaningarna för forskarsamhället lyfts fram och diskussionerna om olika förhållningssätt startat. Framför allt betonas behovet av ”implementeringsforskning” dvs. sådan forskning som är till direkt stöd för åtgärder av olika miljöproblem. Forskning kring miljöproblems effekt och ur- sprung (problemdimensionsforskning) kan tonas ner. Olika internationella organi- sationer planerar och samordnar den internationella forskningen. Sverige och Na- turvårdsverket har en aktiv roll i exempelvis OECD, LRTAP, UNEP, IPCC m.fl.

Miljöforskningen i Sverige i ett internationellt perspektiv

Svensk miljöforskning har en framskjuten plats på den internationella arenan både finansiellt och vetenskapligt kvalitetsmässigt. Inom vissa enskilda discipliner så- som akvatisk kemi, atmosfärskemi, markbiologi, ekotoxikologi, miljömedicin så har Sverige en position i forskningsfronten. I och med att miljöproblem blivit sam- hällsproblem – med beaktande av såväl ekonomisk, social och kulturell dimension – så har kraven på utökade discipliner blivit stort.

Den totala miljöforskningen i Sverige uppgår till ca 1.5 miljarder kr/år varav 1/3 utgöres av direktstöd till fakulteten och 2/3 från forskningsråd och stiftelser. MISTRA och FORMAS står för vardera 200-300 milj. kr/år och svenska forskares kontrakt med EU-kommissionen 150-170 milj./kr/år. Naturvårdsverkets Miljö- forskningsanslag – 85 milj/kr/år samt viltforskningsanslaget ca 15 milj./kr/år är i samma storleksordning som miljöforskning vid flertalet sektorfinansiärer såsom Vinnova, Energimyndigheten, Vägverket. Vetenskapsrådet stöder grundforskning inom flera områden för förbättrad förståelse av processer, samband och trender. Kunskap som är av stor betydelse för miljövårdsarbetet och den målstyrda forsk- ningen.

Svensk miljöforskning har fortlöpande stärkts genom deltagande i EU:s forsk- ningsprogram och i ERA. Den nationella forskningen integreras med den interna- tionella agendan. Svenska forskare har varit särskilt framgångsrika inom området

globala förändringar, inom klimatområdet inklusive atmosfärsstudier och inom akvatiska ekosystem.

Den svenska miljöforskningen omfattar många områden. Gemensamt för ut- vecklingen är en ökad integration mellan naturvetenskap och socio-ekonomi med en fokusering på samhällsfrågorna.

Några områden som Sverige särskilt satsat på är:

- Biologisk mångfald med anslag från Naturvårdsverket bl.a. genom program- men ”Naturvårdskedjan länkas ihop” och ”Bedömning av måluppfyllelse under osäkerhet”

- Kemikalier är ett komplext område där flera satsningar görs bl.a. av Natur- vårdsverket, Formas och MISTRA. Det fyra-åriga ERA-NET programmet SURPRISE som Naturvårdsverket deltar i kan komma att omfatta nationella forskningsprogram om kemikalier om hållbar industriell utveckling med kopplingar till EU:s direktiv och policies (IPPC, IPP och ETAP).

- Marin miljöforskning har fått och får fortsatt stor uppmärksamhet program- men SUCOZOMA (hållbar förvaltning av kustresurser) (Vattenstrategiska forskningsprogrammet), och MARE (Kostnadseffektiva åtgärder mot eutrofi- ering av Östersjön – ett beslutsstödsystem).

- Miljö och hälsa är ett område som Naturvårdsverket prioriterat genom de fleråriga forskningsprogrammen SNAP (Svenska nationalprogrammet för luftföroreningar och hälsoffekter) och ReproSafe (Reproduktionsstörningar och kemisk säkerhet).

- I Sverige finns stor kompetens på luftsidan. Förutom inom verket finns kom- petens samlad på många håll, även om allt färre forskare arbetar med luftför- oreningarnas effekter. MISTRA driver ett stort luftforskningsprojekt, ASTA, med fokus på CAFE och LRTAP.

- Klimatfrågan kräver stora insatser inom alla forskningsdiscipliner. Natur- vårdsverkets forskningsprogram COPE (Communication, Organisation, Poli- cy instruments, Efficiency) bidrar med samhällsvetenskaplig forskning som stöd för genomförande av det svenska miljökvalitetsmålet ”Begränsad kli- matpåverkan”.

Flera av Naturvårdsverkets nya forskningsprogram stödjer flera sakområden och är strategiskt viktiga för framtagning av ny kunskap för åtgärder inom olika områden och som underlag för åtgärder inom miljövårdsarbetet såväl nationellt som internationellt.

Analys och bedömningar

En ökad regionalisering och globalisering i arbetet med ekologiskt hållbar utveck- ling leder till att behovet av internationellt forskningssamarbete successivt ökar. Miljöåtgärdens karaktär, i vilket avseende forskningen kan bidra till lösningar och verkets möjligheter att påverka bör vara utgångspunkt om forskningen ska drivas bilateralt, nordiskt, via EU och FN-systemet och får bedömas från fall till fall.

Det är inte rimligt att Sverige ska kunna bibehålla en tätposition inom alla de discipliner som idag behövs inom forskning för i miljöfrågor och ekologiskt hållbar utveckling. Ett strategiskt val är därför att vi säkerställer en sådan nationell kompe-

tens att vi kan bevaka och tillgodogöra oss forskningsresultat inom så vida områ- den som möjligt internationellt och samtidigt leda forskningsfronten inom några utvalda viktiga områden. Även om dagens miljöforskning huvudsakligen utgörs av teknik/naturvetenskaplig forskning så ser vi en klar trend att socioekonomiska discipliner får ökad betydelse också i en prioriteringssituation – på bekostnad av naturvetenskap.

Sverige har på några områden haft uppbackning och stöd i det internationella arbetet av samlade forskningsprogram bl.a. om försurning, eutrofiering, produkt- frågor, kemikalier och klimat. Det har varit av mycket stort värde och har gett Sve- rige initiativmöjligheter i det internationella arbetet.

Vi ser också större betoning av koordinerings-, tvär- och mångvetenskapliga program. Verket kan minska sina resurser i information till svenska forskarsamhäl- let beträffande EU-forskningen genom att vårt tidigare nationella samordningsan- svar för EU:s miljöforskning överförts till Formas. Frigjorda resurser kan i stället användas för att öka samarbetet med länder utanför EU-systemet såsom Japan, USA och Kanada. Samverkan med dessa länder kan delvis ske inom ramen för ERA-NET:s deltagande. Initialt så måste vi själva satsa resurser för planering av ett ERA-NET-samarbete men efter tillstyrkan från kommissionen är samarbetet finan- sierat med full kostnadsersättning. Forskningsverksamhet genererar en omfattande kunskapsmängd och många forskningsresultat kan omhändertas inom en syntes- verksamhet. Denna aktivitet bör öka i framtiden. Oförändrade resurser jämfört med tidigare föreslås bl.a. i verkets engagemang som aktiv partner i våra egna forsk- ningsprogram, MISTRA och sektorfinansiärernas styrgrupper. Resultathemtagning från den internationella forskningsarenan inkl EU bör ökas.

Vid toppmötet i Johannesburg betonades forskningens roll för samarbetet med utvecklingsländerna. Sida finansierar idag miljö- och hållbarhetsforskning i utveck- lingsländerna. Verket bör bevaka Sidas forskningsprogram och se hur dessa kan användas i Sveriges utvecklingssamarbete.