Det globala multilaterala miljösamarbetet i CSD och UNEP

Det övergripande globala miljösamarbetet förväntas gå in i lugnare banor efter toppmötet i Johannesburg och det efterföljande mötet i CSD (kommissionen för hållbar utveckling under ECOSOC) våren 2003 där ett långsiktigt uppföljningspro- gram fastställdes. De övergripande frågorna är frågor där UD och Miljödeparte- mentet har det övergripande ansvaret och där Naturvårdsverket hittills inte deltagit annat än undantagsvis.

Inom ramen för CSD har man beslutat att kluster av frågor ska tas upp i tvåårs- cykler:

· 2004-05 vatten, sanitet och bosättningsfrågor · 2006-07 energi, industri och luftföroreningar/klimat

· 2008-09 jordbruk, landsbygdsutveckling och ökenutbredning

· 2010-11 transport, kemikalier avfall samt hållbara konsumtions och pro- duktionsmönster

· 2012-13 skog och biologisk mångfald bl.a.

UNEP:s roll kommer också att diskuteras under kommande år. Frankrike har nyli- gen formellt föreslagit att UNEP ska omvandlas till ett fackorgan i FN-familjen (få samma status som WHO, FAO etc.) Det förväntas möta på motstånd hos många länder. Ett mellanalternativ som föreslagits är att UNEP:s styrelse ska få universellt medlemskap (mot dagens 52 stater). UNEP har under senare år på olika sätt sökt stärka arbetet bl.a. genom att inrätta en ministergrupp som ska ge politisk vägled- ning.

UNEP har numera fem prioriterade sakfrågor. Det är färskvatten, stöd till Afri- ka, information och utvärdering, internationell miljörätt samt teknik, industri och ekonomi. Från svensk sida har Miljödepartementet lagt fast följande frågor som bör prioriteras från svensk sida i arbetet i UNEP:

1) Miljöövervakning 2) Kemikalier

3) Hållbara konsumtions- och produktionsmönster 4) Folkrörelsernas deltagande

5) Genomförande av multilaterala miljöavtal 6) Sötvattenfrågor

Bedömning och förslag

Miljödepartementet arbetar nu på en arbetsfördelning i Sverige gällande UNEP frågor. Verket kommer eventuellt att tillfrågas att bistå med att sprida information om UNEP i Sverige. Vidare föreslås att verket ska fortsätta vara focal point för UNEP-frågor vad avser frågor om miljötillstånd och miljöpåverkan.

Verket har något ökat sin bevakning av de globala miljöfrågorna genom att till- sätta en samordningsansvarig på U. Vår bedömning är att verket liksom hittills inte ska engagera sig i det allmänna policyskapande arbetet i UNEP eller CSD. Det ligger på Regeringskansliet. De insatser verket bör koncentrera sig på är ett antal sakfrågor.

Vi anser att det är naturligt att verket även i fortsättningen har ett övergripande ansvar för rapportering och miljötillståndsanalyser till UNEP. Det har verket redan och den funktionen bör alltså fortsätta. Bland de sakfrågor som kan bli aktuella för verket är bl.a. sötvattenfrågor där GIWA för närvarande utför en studie om gräns- överskridande vattendrag i världen. Där kan verkets erfarenheter från samarbetet i Baltikum/Ryssland vara en tillgång i ett senare skede. Allmänna söt/färskvatten- frågor bör dock ligga kvar på Sida och andra myndigheter på samma sätt som idag.

Vad gäller internationell miljörätt bör verket kunna bistå i ansträngningarna till en ökad samordning och effektivisering av internationella miljökonventioner. Håll- bara konsumtions- och produktionsmönster är ett annat område inom vilket verket bör kunna bistå med underlag till kommande förhandlingar, liksom på området miljö-handel. Kemikalier, slutligen kommer upp till förhandlingar i UNEP redan under 2003 men vår bedömning är att verket kommer att beröras endast i mindre omfattning.

Vi anser att verkets insatser i CSD-arbetet bör begränsas till ev. några tydliga sakfrågor. Överläggningar med Miljödepartementet bör inledas för att klargöra behovet av verksinsatser.

6.4 OECD

OECD:s huvuduppgift på miljöområdet är att förse medlemsländerna med analy- tiskt underlag för miljöpolitik. Man arbetar med frågor som ekonomiskt effektiva styrinstrument, datainsamling och länkar till andra politikområden.

Bland OECD:s viktigaste frågor under kommande år kan nämnas särskilt föl- jande frågor. Länderöversynerna spelar en viktig roll. Sverige står i tur att våren 2004 få sin miljöpolitik granskad. Förberedelserna pågår redan för detta arbete. OECD kommer även fortsättningsvis att granska ett par medlemsländer per år.

Hållbar utveckling har blivit ett huvudtema och OECD har goda förutsättningar att ge värdefulla bidrag främst med avseende på den breda kompetens sekretariatet besitter i framförallt ekonomiska frågor. Inte minst på indikatorområdet lämnar man värdefulla bidrag till arbetet även i andra organisationer. Speciellt viktiga

delprogram gäller hållbart nyttjande av naturresurser, globalisering, och instrument för miljöintegration i samhällssektorer.

OECD lämnar mycket viktiga bidrag till arbetet om klimat. Inom området mil- jö-hälsa domineras arbetet av kemikaliefrågor och en omfattande arbetsstruktur har byggts upp. Detta är på svensk sida frågor som främst berör KemI. Övriga områden som kan nämnas är miljö-handel, miljö-jordbruk, områden där OECD har stor saklig kompetens. Vad gäller samarbete med icke-medlemsländer har OECD ut- vecklat ett omfattande program för stöd till EECCA-länderna.

Nästa ministermöte i OECD äger rum våren 2004. Då förväntas bl.a. OECD:s miljöstrategi komma upp till översyn. I OECD: miljökommitté har Sverige ordfö- randeskapet sedan våren 2003. Sverige, framförallt på myndighetsplanet, deltar i många av OECD:s undergrupper Det kan noteras att KemI har förklarat att man avser dra ner på verksamheten i OECD:s undergrupper på kemikalieområdet med hänsyn till det förväntade stor EU- arbetet de kommande åren.

Verket lägger i nuläget ned ca 65 personveckor på arbetet med OECD enligt enkätundersökningen.

Bedömning och förslag

För Sverige och för Naturvårdsverket spelar OECD en viktig roll. Arbetsinsatserna har dragits ner en del efter Sveriges EU-inträde. Det stora värdet med OECD arbe- tet är att det möjliggör en löpande dialog med andra viktiga länder som USA och Japan i viktiga policyfrågor. OECD:s styrka är fortfarande den ekonomisk-politiska kompetensen vilket gör OECD till ett viktigt forum för frågor om sektorintegration, ekonomiska styrmedel samt miljö-handel. En fråga där OECD redan påbörjar arbe- te är de-coupling och vi anser att Sverige bör verka för ytterligare insatser speciellt vad avser materialflöden och resursförbrukning. I det sammanhanget är det också angeläget att inkludera frågan om avvecklingen av miljöskadliga subventioner.

Även om neddragningar redan har ägt rum anser vi att verket har ytterligare be- sparingspotential vad gäller deltagandet i vissa expertgrupper.