Marina konventionerna och övrigt internationellt vattensamarbete

Slutsatser och förslag

· Det marina samarbetet står inför förändringar genom att EU kommer att presentera en marin strategi som kan få konsekvenser för arbetet inom de marina konventionerna.

· EU:s marina strategi bör prioriteras.

· Arbetsinsatserna i HELCOM och OSPAR bör kunna minskas bl.a. ge- nom att verket inte längre tar på sig s.k. lead countryansvar. Verket bör

senast 1 mars lämna förslag till departementet om områden där Sveri- ge/verket kan minska sina insatser.

· Det nordiska arbetet präglas av värdefullt förarbete till arbete i EU och i de marina konventionerna.

· Prioriterade sakområden är: miljötillståndsanalyser, ekosystemutred- ningar, marina reservat i Östersjön och biologisk mångfald.

· Det globala arbetet fordrar begränsade insatser från verkets sida under kommande år.

Marina frågornas plats i det internationella miljösamarbetet

De marina frågornas hantering i genomförandeplanen från Johannesburgmötet tar avstamp i ett naturresursperspektiv där hav och kuster lyfts fram som betydande komponenter för ekonomisk utveckling i u-länderna. Vikten av samarbete och samordning såväl på global som på regional nivå betonas. I handlingsplanen upp- manas länderna till att använda en ekosystemansats i sitt marina arbete senast 2010 att etablera ett närverk av marina skyddsområden före 2012 samt att intensifiera handlingsplanen för landbaserade källor före år 2006. Vidare beslöts att etablera en reguljär övervakningsmekanism före 2004 års utgång.

Inom IMO pågår arbete med en överenskommelse om utsläpp från fartyg och en konvention om ballasttankar kommer eventuellt att blir färdig under 2004.

För Sverige finns tre fora som är särskilt viktiga för det internationella marina samarbetet OSPAR, HELCOM samt EU. OSPAR konventionen täcker både land- baserade utsläpp och dumpning till havs, utsläpp från off-shoreverksamhet och bevarandet av ekosystem och biologisk mångfald. Konventionen har antagit gene- rationsmål för bl.a. miljögifter, eutrofiering och radioaktivitet. Vad gäller biologisk mångfald arbetar men med att upprätta listor om hotade arter. Vid OSPAR mötet den 25 juni 2003 i Bremen behandlades främst ett program för att inom en genera- tion uppnå en hållbar status. 2010 ska nästa utvärdering ske.

HELCOM-mötet den 25 juni antog en deklaration som behandlar HELCOM:s roll och framtida prioriteringar. De områden som särskilt lyfts fram är sjöfartens miljöpåverkan, övergödning, naturskydd och biologisk mångfald. Den fråga som dock fick störst betydelse var den av Sverige drivna frågan om att få HELCOM att ansöka hos IMO att få klassa Östersjön som särskilt skyddsområde, PSSA. Detta försök stupade dock på ryskt motstånd. Förslag om att revidera en rekommendation om skyddsjakt på säl kunde inte heller antas, denna gång på grund av finskt mot- stånd.

Vid ett avslutande gemensamt ministermöte mellan HELCOM och OSPAR koncentrerade man debatten kring tre frågor: behovet av en ekosystemansats, EU:s arbete med den marina strategin, samt behovet av att vidta åtgärder för att skydda hotade arter. Vad gäller den sista punkten kunde mötet enas om att senast 2010 upprätta ett nätverk av marina reservat i såväl Östersjön som i Nordsjön

Särskilt frågan om samarbetet mellan de marina konventionerna och EU disku- terades under Bremenmötet. Inga avgörande beslut togs dock. Det var emellertid bred enighet om att de marina konventionerna ska koncentrera sitt arbete på sådana frågor där det har ett mervärde i jämförelse med EU:s arbete med legalt bindande

regler. EU-kommissionen betonade vikten av att ha likartade ansatser i EU:s samt- liga regionala hav och hänvisade till EU rättsligt bindande beslut. Inom konventio- nerna var det särskilt Ryssland som försvarade att HELCOM bibehålls i stort sett oförändrat. En majoritet av länderna i de bägge konventionerna synes dock vara beredda att stödja förslag att EU ska ta över vissa uppgifter från de bägge konven- tionerna.

EU:s arbete med marina frågor är mycket omfattande. EU-kommissionen arbe- tar nu i nära samarbete med nationella experter med att ta fram en marin strategi i enlighet med det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Avsikten är att strategin ska omfatta föroreningar, biologisk mångfald och fiskefrågor med det övergripande syftet att främja en hållbar användning av haven och bevara de marina ekosyste- men. Den tematiska strategin ska vara så kallat ekosystemanpassad i syfte att jäm- ka ihop behoven av att skydda och samtidigt nyttja resurserna i den marina miljön. EU-kommissionen lade i oktober 2002 ett meddelande där man lade fast hur den tematiska strategin ska se ut. Under hösten 2003 har Kommissionen kallat till ett antal expertgruppsmöten. Sverige deltar i dessa möten med representanter från framförallt Naturvårdsverket.

Inom EU har man nyligen beslutat om en ny gemensam fiskepolitik. Föränd- ringarna jämfört med den föregående fiskepolitiken blev inte så långtgående som en del länder, bl.a. Sverige hade hoppats på.

Sveriges inriktning av det internationella marina arbetet

Östersjö- och Norsjöfrågorna har mycket hög prioritet i det svenska miljöarbetet. Marina frågor kommer att ingå som en av fyra särskilt viktiga frågor som Sverige ska satsa på i de kommande årens EU- arbete. Konventionsarbetet i OSPAR och HELCOM har prioriterats högt i det löpande arbetet.

Sverige har vid flertal tillfällen betonat att största vikt fästs de kommande åren vid den kommande tematiska marina strategin inom EU. För att nå miljömålen hav i balans, giftfri miljö och ingen övergödning är åtgärder inom det utvidgade EU av avgörande betydelse. Den svenska belastningen och annan svensk påverkan i de omgivande haven är tämligen begränsad i förhållande till den totala belastningen. De åtgärder som behöver vidtas i länderna kring Östersjön och Nordsjön täcks delvis av Ramdirektiv vatten, Habitatdirektivet och andra antagna EU- direktiv. Den marina strategin kommer emellertid att sätta fokus på kust och havsområden och på så sätt tydliggöra att länderna också har ett ansvar för miljösituationen i internationella vatten.

Från svensk sida läggs nu störst tonvikt på områdena övergödning, utsläpp av kemikalier samt frågan om skyddade områden, PSSA. Inom EU:s fiskepolitik har Sverige varit pådrivande för att åstadkomma en mer grundläggande revisionen än vad som blev fallet.

Havsmiljökommissionen lämnade sin slutrapport sommaren 2003. I den levere- ras stark kritik mot de marina konventionernas arbete. Havskommissionen anser att det marina arbetet måste ändras i grunden och att dagens regelsystem inte räddar dagens hav. Kommissionen ansluter sig till ekosystemansatsen, något som man anser starkt har bidragit till framgångarna i det europeiska luftvårdsarbetet och

föreslår att regeringscheferna i Östersjöregionen bör ta ett gemensamt initiativ att revidera HELCOM och att Sverige bör vara drivande i ett sådant arbete. Rapporten har remitterats av Miljödepartementet och remissvar ska vara regeringen tillhanda 1 april 2004. Nv på verket har det sammanhållande ansvaret för remissvaret.

Sverige har inbjudit till ett speciellt ministermöte inom Nordsjökonferensen ram som ska behandla fisket resp. sjöfartens påverkan på den marina miljön.

Naturvårdsverkets arbete i det marina samarbetet

Naturvårdsverket har de marina frågorna som central uppgift. Flertalet avdelningar och sekretariat arbetar med marina frågor. En nyligen genomförd undersökning visar att Naturvårdsverket har ca 90 personer som på ett eller annat sätt är engage- rade i vattenfrågor. En stor del av dem arbetar med marina frågor. Det gör därmed vattenfrågor i allmänhet till en av verkets huvuduppgifter.

Verket satsar ca 280 personveckor på internationellt vattenarbete15 enligt den enkät projektet har genomfört. Till detta kommer att verket anlitar konsulter för uppskattningsvis 36 miljoner kronor för att hantera den internationella rapporte- ringen rörande vatten vilket motsvarar ca 1125 personveckor. Den övervägande delen av arbetet har hittills skett i de marina konventionerna. Verket deltar numera aktivt i expertgrupper inom EU- kommissionen inom ramen för den marina strate- gin. Verket lägger också ned stora summor på rapportering inom det marina områ- det. Ett viktigt insatsområde från verkets sida är utsläpp av kemikalier i den marina miljön.

Verket deltar även i det nordiska arbetet, som numera är inriktat på att stödja förhandlingar i EU och i de marina konventionerna.

Eftersom vatten och det marina arbetet är så spritt på verket finns en speciell samordningsfunktion vad gäller det internationella marina arbetet på U.

Dagordningen för de kommande 3-5 åren

Ministermöten i HELCOM och OSPAR äger rum vart femte år. Nästa möte blir alltså 2008. EU-kommissionen kommer att lägga fram sitt förslag till EU:s marina strategi under 2005. Den förväntas därefter att bli föremål för diskussion i miljömi- nisterrådet. Rådsslutsatser kan eventuellt komma att antas under hösten 2005. Där- efter kommer kommissionen sannolikt att utarbeta förslag till rättsakter. Tanken är att ramdirektiv vatten och den marina strategin ska utgöra grundpelarna för EU:s vattenarbete.

Under år 2006 kommer ett ministermöte att äga rum i Nordsjökonferensens hägn. Avsikten är att den ska behandla framförallt sjöfartens och fiskets miljöpå- verkan i Nordsjön. Sverige har erbjudit sig att stå värd för den ministerkonferensen.

Analys och förslag

Vår bedömning efter många samtal med representanter från olika intressen inom och utom landet är att EU:s marina strategi kommer att stå i fokus vad gäller det europeiska marina arbetet under flera år framöver. Vi anser det därför angeläget att

15

Sverige och verket lägger ner stor tonvikt på detta arbete. Under de kommande åren kommer grunden att läggas för EU:s marina arbetet under många år framöver.

Det internationella marina samarbetet står inför ett vägskäl. Arbetet i HELCOM och OSPAR har under många år präglats av tekniskt inriktat arbete. HELCOM arbetet fick ny fart i början av 1990-talet efter de politisk-ekonomiska reformerna i det forna Östeuropa och Sovjetunionen. Det s.k. hot-spot arbetet har varit framgångsrikt och har varit ett bra exempel på konkret internationellt miljö- samarbete. Detta arbete är ännu inte helt slutfört. Vi anser att det är en angelägen svensk uppgift att säkerställa att detta arbete avslutas med aktiv svensk medverkan.

Arbetet i konventionerna är omfattande. Värdefullt arbete har presterats trots mycket små sekretariatsresurser. Mycket stor del av arbetet har därför skett genom att medlemsländerna åtagit sig att leda arbetet i olika sakfrågor, s.k. lead-country ansvar. Det omfattande underlag som tagits fram i olika undergrupper har dock inte alltid kunnat omsättas i politiska beslut i konventionerna. Vi delar flera av de slutsatser som havsmiljökommissionen drar om arbetet i de marina konventionerna. Viktiga och starka sektorintressen är involverade och har hindrat den typ av fram- steg som skett i det europeiska luftarbetet. Man kan säga att konventionsarbetet har präglats av en brist på politisk styrkraft. De senaste mötena i Bremen illustrerar enligt vår uppfattning många av svagheterna i OSPAR och HELCOM.

Förutsättningarna för de marina konventionerna har förändrats i och med EU:s utvidgning. Det gäller speciellt för HELCOM när nu de baltiska länderna och Po- len blir medlemmar i EU den första maj 2004. Endast Ryssland står då utanför HELCOM. Även OSPAR:s ansvarsområde kan sägas ingå i EU genom att Norge och Island ingår i EES avtalet.

Inriktningen av Sveriges marina arbete kommer att vägledas av de beslut som kommer att fattas med anledning av Havskommissionens rekommendationer. Där- för är det svårt för verket att utarbeta definitiva arbetsplaner i detta läge. Däremot torde det vara klart att arbetet i konventionerna bör kunna minskas för verkets del, särskilt vad gäller åtaganden om nya lead-country uppdrag.

Vi anser att även verket bör göra en tyngdpunktsförskjutning från arbetet i de marina konventionerna till arbetet i EU. De försiktiga slutsatserna från mötena i Bremen talar också för att EU blir en central arena för marina europeiska frågor. Vi anser att en gemensam arbetsgrupp mellan Miljödepartementet och Naturvårdsver- ket bör komma med förslag till svensk handlingslinje vad gäller vilka frågor som bör ligga på EU och vilka som bör ligga kvar på konventionerna. Vi anser att rela- tionerna med Ryssland bör särskilt uppmärksammas, men det är Miljödepartemen- tets ansvar.

Under tiden fram till nya beslut fattas anser vi att verket bör koncentrera sitt ar- bete kring frågor som rör:

· Miljöövervakning · Ekosystemansats · Fiskefrågor

Vad gäller verkets konkreta arbetsinsatser menar vi att detta ska kunna minskar något. Miljödepartementet har förklarat sig berett att diskutera förslag från verket om neddragningar i viss verksamhet. Vi anser att verket ska lämna sådana förslag till departementet senast den 1 mars 2004. Områden som farliga ämnen och land- baserade källor är områden där konventionsarbetet borde minskas. London Dum- ping Convention är ett annat område där neddragning av verksamheten borde kun- na ske.