LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER.
1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete
1.2 Aktuell situation för miljöarbetet
1.2.1 GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS
Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har tagit fram en strategi för åtgärder i vattenkraften38. Strategin är ett viktigt underlag för att utveckla styr-
medel och åtgärder för att förbättra ekologisk och kemisk status.
Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag till förvaltningsplan, miljökvali- tetsnormer och åtgärdsprogram för 2015-2021 i syfte att på sikt nå god status39.
Drygt hälften av försurningspåverkade sjöar och ca 9 000 km vattendrag kal- kas i dag40. Nedfallet av försurande sulfat har minskat med ca 80 procent under
de senaste 25 åren. Antalet försurade vatten har därför minskat och kalkning har avslutats i många vatten. Även kalkanvändningen har reducerats. År 2013 spreds 120 000 ton kalk, vilket är en minskning med 40 procent sedan början av 2000-talet. Även våtmarker kalkas för att höja pH i avrinnande vatten. Kalkning- en ändrar våtmarkens ekologi drastiskt, men hindrar samtidigt försurningsskador nedströms.
Kvicksilver är fortfarande ett omfattande miljöproblem, och läckaget ökar då avrinningsförhållandena ändras, exempelvis genom dikesrensning, skyddsdikning eller genom markskador i samband med skogsavverkning41. Förekomsten av vat-
tendirektivets övriga prioriterade ämnen är svår att kvantifiera eftersom övervak- ningen är bristfällig. Vattendirektivets lista med prioriterade ämnen utökades med 12 ämnen 2013, och den nya listan träder i kraft i september 201542.
Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat ett systematiskt arbete för att anpas- sa övervakningen så att bättre bedömningar av ekologisk och kemisk status kan utföras. Övervakningen behöver anpassas till vattenförvaltningens behov innan nästa statusklassning, 2019.
En förbättrad samordning av övervakningen utifrån vattenförvaltningens krav behövs på nationell, regional och lokal nivå. Flera projekt förbättrar förutsätt- ningarna för statusbedömning enligt vattenförvaltningens krav.
38 Havs- och Vattenmyndigheten och Energimyndigheten. 2014. Strategi för åtgärder i vattenkraften - Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14.
39 www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/deltagande-och-dialog/samrad- andra-forvaltningscykeln/Pages/default.aspx.
40 www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/samverkansomraden/kalkning.html.
41 Kronberg RM. 2014. The boreal journey of methyl mercury. Doktorsavhandling – Sveriges Lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-576-7970-3.
42 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område.
Några exempel är:
• Forskningsprogrammet WATERS43 utvecklar och förbättrar bedömnings-
grunder för statusklassificering hos kust- och inlandsvatten. Programmets fokus är de biologiska kvalitetsfaktorerna och det avslutas 2016.
• Havs- och vattenmyndigheten har utrett hur verksamhetsutövares egenkon- troll av vattenrecipienter kan samordnas med den regionala och nationella miljöövervakningen. Uppdraget redovisades 31 mars 2015.
• Havs- och vattenmyndigheten tar fram en ny vägledning för övervakning av ytvatten kopplat till vattenförvaltningen. Vägledningen blir klar i slutet av 2015.
• SLU har under 2014 tagit fram ett förslag på ny typologi för sjöar och vat- tendrag. Typologiförslaget testas av Umeå universitet i ett antal avrinnings- områden jämnt spridda över landet. Den nya typologin ska fastställas under 2016.
1.2.2 OEXPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG Se Bevarade natur- och kulturmiljövärden.
1.2.3 YTVATTENTÄKTERS KVALITET
I Sverige finns 185 allmänna ytvattentäkter varav 103 omfattas av någon form av vattenskyddsområde. Endast 34 stycken är skyddade genom vattenskyddsområde som fastställts med stöd av miljöbalken, och resten är inrättade med stöd av äldre skyddsbestämmelser.
Regionala vatten- eller vattenförsörjningsplaner är betydelsefulla beslutsun- derlag för kommunerna i deras planering. Dricksvattenförsörjningen är en viktig mellankommunal fråga, och länsstyrelserna har ett särskilt ansvar att bevaka den enligt plan- och bygglagen. Om data från vattenverkens råvattenkontroll lades hos nationell datavärd skulle det bidra till uppföljningen av god ekologisk och kemisk status samt ytvattentäkters kvalitet.
Kostnaden för framställning av dricksvatten från sjöar och vattendrag har ökat på flera håll p.g.a. att filtrering av organiskt kol eller UV-behandling har blivit nödvändigt för att uppnå en god dricksvattenkvalitet.
Den pågående Dricksvattenutredningen (L2013:02)44 analyserar om det bör
finnas en skyldighet att se till att vattentäkter har ett adekvat skydd. Idag finns det inte något bindande krav att se till att ytvattentäkter som ska användas som dricksvatten har det skydd som krävs. Utredningen ska även kartlägga kontrollen av dricksvatten och lämna förslag på organisering av denna kontroll.
43 Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden. www.waters.gu.se/english/ .
44 Dricksvattenutredningen www.sou.gov.se/l-201302-dricksvattenutredningen/.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Snabba åtgärder krävs mot högfluorerade ämnen i dricksvatten. Det behövs bättre kunskap om högfluorerade ämnens förekomst i miljö. Det finns anledning att kart- lägga platser där PFAS använts vid bränder. Nationellt samarbete mellan myndighe- ter, näringsliv, forskare och intresseorganisationer behövs för att utveckla åtgärder.
Enligt vattendirektivet ska särskilda övervakningsprogram upprättas och rap- porteras för grund- och ytvattenförekomster som används som dricksvattentäkter. Idag är övervakningen av grundvattnets status inte tillräcklig enligt vattendirekti- vets krav.
1.2.4 EKOSYSTEMTJÄNSTER
Det saknas uppföljningsmått för sjöar och vattendrags ekosystemtjänster, och det är angeläget att utveckla indikatorer. Statistiska Centralbyrån har kartlagt statistik och andra datakällor för att hitta mätbara och kvantifierbara aspekter av ekosys- temtjänster45, och flera forskningsprojekt är på gång46.
1.2.5 STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN
Rapporten Strategi för åtgärder i vattenkraften bedömer att miljökvalitetsmålet kan nås utan att energimålen samtidigt påverkas47. I enskilda vattendrag är det
dock ofta inte möjligt att nå båda målen samtidigt. Vattenmyndigheterna har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten tagit fram information och väg- ledning för hur vattenkraften och dess miljöpåverkan ska hanteras i vattenförvalt- ningen48. Detta utgör ett viktigt underlag för att beskriva vattenregleringens påver-
kan på miljön och hur man kan anpassa vattenkraften.
1.2.6 GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION Se Hotade arter och återställda livsmiljöer.
1.2.7 HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER
Åtgärdsprogram för hotade arter är ett viktigt verktyg för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för åtgärdspro- gram för flera hotade arter, t ex asp, mal samt fiskarter som vandrar mellan sött och salt vatten i Bottenviken och Västerhavet.
45 SCB, Miljöräkenskaper 2013:2, Kartläggning av datakällor för kvantifiering av ekosystemtjänster.
46 www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/ forskning-for-miljomalen/Vardet-av-ekoystemtjanter/.
47 Havs- och Vattenmyndigheten. 2014. Strategi för åtgärder i vattenkraften – Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Rapport 2014:14. 48 Havs- och Vattenmyndigheten. 2013. Ekologiska flöden och ekologiskt anpassad
Återställning av livsmiljöer har förbättrat situationen för flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan49, men deras bevarandestatus är fortfarande ogynn-
sam50. Generellt saknas kunskap om återställda livsmiljöer, och det behövs bättre
inrapportering till databasen Åtgärder i Vatten51.
1.2.8 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER
Negativa effekter av invasiva främmande arter kan i vissa fall begränsas genom att hålla nere etablerade bestånd, inte tillåta stödutsättningar och satsa på infor- mationsspridning. Sjögull är en av de få invasiva arter som idag bekämpas i större omfattning52.
En ny EU-förordning avseende introduktion och spridning av invasiva främ- mande arter började gälla i januari 201553. Förordningen ska verka förebyggande
mot invasiva främmande arter och bekämpa de värsta redan etablerade arterna. 1.2.9 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER
Genetiskt modifierade organismer (GMO) omfattas av EU-gemensam lagstift- ning54. Tillståndsprövning av vattenlevande GMO hanteras av Havs- och vatten-
myndigheten. I Sverige är användandet av genetiskt modifierade vattenorganismer begränsat till forskningsverksamhet med zebrafisk i slutna system och utgör ingen risk för miljön.
1.2.10 BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN
Etappmålet för skydd av sjöar och vattendrag innebär att det formella skyddet av sjöar och vattendrag ska öka med minst 12 000 hektar fram till 2020. Detta gäller framför allt sjöar och vattendrag som är utpekade som nationellt särskilt värde- fulla ur naturvårdssyfte. Havs- och vattenmyndigheten har kartlagt länsstyrelser- nas arbete med skydd av de nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöerna. Resulta- ten ska ligga till grund för en bedömning av behoven för ytterligare utpekande av särskilt värdefulla miljöer.
49 Olsson I, Bergengren J, Schneider L, Österling M. 2013. Den tjockskaliga målarmusslans återkomst. Sötvatten 2013 – Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Havs- och Vattenmyndigheten.
50 ArtDatabanken SLU. 2013. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.
51 Databas Åtgärder i vatten http://atgarderivatten.lansstyrelsen.se/ .
52 Drotz M, Kyrkander T, Lundberg S, Svensson JE 2014. Främmande arter invaderar våra sötvatten. Sötvatten 2014 – Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten.
53 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
54 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
Under 2014 genomförde Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med fyra länsstyrelser ett pilotprojekt i syfte att ta fram ett förslag på kriterier för limniskt inriktade naturreservat och en bättre indikator för limniskt inriktat områdes- skydd. Baserat på de utvecklade kriterierna genomförde länsstyrelserna en gransk- ning av sina naturreservatsbeslut. Projektet utvärderas under 2015.
Arbetet med att skydda sötvattenmiljöer går långsamt, eftersom länsstyrelserna saknar resurser för att arbeta med limniskt inriktat områdesskydd. Skydd av söt- vatten omfattar ofta många markägare och kräver förankring. Känslorna för vat- tenmiljöer är ofta starka samtidigt som intrångsersättningen vid skydd av vatten är låg eller obefintlig.
Endast få kulturmiljöer vid vattendragen är långsiktigt skyddade. Få av landets drygt 40 kulturreservat innehåller kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag, och de senaste fyra åren har endast två nya vattenanknutna kulturreservat, Axmar och Staberg bergmansgård, bildats55. Kulturmiljölagens (1988:950) nya lydelse trädde i
kraft 2014, och nu omfattas fler fornlämningar av skydd56.
De senaste fyra åren har nästan alla län gjort kulturhistoriska inventeringar. Flera län samarbetar över länsgränserna, till exempel projekten ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt”57och ”VaKul” i Västerhavets
vattendistrikt58.
Fortfarande saknas kunskapsunderlag för kulturmiljövärden. Dessa behövs för att kunna ta hänsyn till kulturmiljövärden i genomförandet av vattenmyndigheter- nas åtgärdsprogram och för att nå såväl natur- som kulturmiljödelarna i miljömå- let. Under 2013-2015 har nio länsstyrelser i södra Sverige gett bidrag till vattenan- knutna kulturmiljöer inom projektet ”Vårda vattendragens kulturarv”59.
1.2.11 FRILUFTSLIV
Friluftslivet vid sjöar och vattendrag har stor betydelse för människors återhämt- ning60. Upplevda störningar tyder dock på att miljöernas värden för friluftslivet
riskerar att minska.
55 Riksantikvarieämbetets hemsida Kulturreservat http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/ kulturreservat/forteckning-3/.
56 Riksantikvarieämbetets hemsida http://www.raa.se/fran-kulturminneslag-till- kulturmiljolag/.
57 Kulturmiljö och vattenförvaltning www.vattenmyndigheterna.se/Sv/sodra-ostersjon/ projekt/Pages/kulturmiljo-och-vattenforvaltning.aspx.
58 VaKul - Vattenanknuten kulturmiljö www.vattenmyndigheterna.se/SV/VASTERHAVET/ PROJEKT/Pages/vattenanknuten-kulturmiljo.aspx.
59 Vårda vattendragens kulturarv http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/samhallsplanering- och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoer-vid-sjoar-och-vattendrag/Pages/varda- vattendragens-kulturarv.aspx.
60 Fredman P, Mittuniversitetet och Hedblom M, SLU: Delrapportering av en nationell enkät om svenska folkets friluftsvanor, februari 2015.
Nya regler för strandskyddet kring mindre sjöar och vattendrag trädde i kraft 201461. Dessa regler ger länsstyrelserna möjligheten att upphäva strandskyddet
vid små sjöar och vattendrag om områdets betydelse för växt- och djurlivet samt friluftslivet är liten.
Tillgänglighet och fiskeförvaltning är viktiga grundstenar i ett hållbart fritids- fiske62. Datainsamling för fritidsfiske i form av enkätundersökningar ska utvecklas
vidare och årliga undersökningar ska genomföras framöver.