MYLLRANDE VÅTMARKER
MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV.
1.2.3 HOTADE ARTER OCH ARBETE MED ÅTGÄRDSPROGRAM
Riktade insatser för hotade våtmarksarter sker inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter. Viktiga insatser de senaste åren har varit arbete med restaurering av rikkärr och med återskapande av lekvatten för grodor. Den viktigaste begränsningen för arbetet med åtgärdsprogram har de senaste åren varit en kraftigt nedskuren budget. Från toppåren 2008–2009, när budgeten för åtgärdsprogramarbetet låg på drygt 90 miljoner, gick den 2011 ned till cirka 40 miljoner. Under 2013 och 2014 har budgeten legat på omkring 40 miljoner från Naturvårdsverket och 8 miljoner från Havs- och vattenmyndigheten. Den bud- 59 LONA=Lokala naturvårdssatsningen, LOVA=Lokala vattenvårdsprojekt.
60 Enkätsvar länsstyrelser angående Myllrande våtmarker inför fördjupad utvärdering 15. 61 Strand och Weisner 2013, Effects of wetland construction on nitrogen transport and
species richness in the agricultural landscape – Experiences from Sweden, Ecological Engineering 56 (2013) 14–25.
62 Fiskeriverket, 2011: "Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön. Finfo 2011.
geten täcker dock inte bara våtmarker. Det är varje län som avgör vilka program som prioriteras. Genomförda åtgärder i programmen har därför till stor del finan- sierats via andra medel, främst ”utvald miljö” inom landsbygdsprogrammet samt ”skötselmedel för skyddade områden”. Ett exempel är kostnaderna för åtgärder för rikkärr 2014. Då användes cirka 1 850 000 kronor från medlen för åtgärds- program, och närmare 34 miljoner kronor från andra källor, bland annat lands- bygdsprogrammet.
Naturligt förekommande våtmarksfåglar omfattas av ett generellt skydd enligt fågeldirektivet, implementerat i nationell lag genom artskyddsförordningen. Även arter listade i bilaga 4 enligt art- och habitatdirektivet omfattas av ett strikt skydd enligt artskyddsförordningen. Skyddet gäller både arterna och deras livsmiljöer. En våtmarksart som förekommit i flera tillståndsprocesser enligt artskyddsförord- ningen de senaste åren, är större vattensalamander.
1.2.4 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER
LIFE-projektet MirDiNec genomfördes åren 2010–13 med inriktning på bekämp- ning av mårdhund. Insatserna mot mårdhund har haft effekt och populationen har minskat. Projektet är ett exempel på att åtgärder mot invasiva arter får effekt om de inte sätts in för sent63. Mårdhundsarbetet fortsätter även efter att LIFE-projek-
tet avslutats.
I Halland pågår projekt som delvis handlar om att bli av med vresros i kust- bandet, bland annat i dynvåtmarker. Finansiering har skett dels via landsbygds- programmets ersättningsform ”Utvald miljö” och dels via kommunal medfinan- siering. Vresrosor grävs upp och sanden siktas för att bli av med alla rötter. Med detta arbetssätt återskapas mer öppna dynmiljöer som även kan gynna många hotade arter. Någon utvärdering av resultatet har inte gjorts64.
Under 2014 togs beslut om en ny EU-förordning om invasiva främmande arter65. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2015.
1.2.5 BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN Skydd av våtmarker
I februari 2014 tog regeringen beslut om ett nytt etappmål för skydd av natur66.
För våtmarker anger målet att det formella skyddet av ska ha ökat med cirka 210 000 hektar till 2020 genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myr- skyddsplanen skyddas. I figur 11.4 redovisas läget för myrskyddsplanens genom- förande.
63 Naturvårdsverket 2014 – Årlig uppföljning Myllrande våtmarker, NV-02471-13. 64 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning myllrande våtmarker 2014.
65 Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.
66 Regeringsbeslut den 27 februari 2014.
MYLLRANDE V
Å
Under perioden 2012–2014 har 12 370 hektar öppen våtmark och 3 220 hektar sumpskog skyddats som naturreservat67.
Figur 11.4. Myrskyddsplanens genomförande
Indikatorn ”Myrskyddsplanens genomförande” för 201468. Indikatorn visar utvecklingen sedan
Myrskyddsplanen reviderades 2007, men också utgångläget när den första Myrskyddsplanen publicerades 1994 för den areal som överlappar mellan planerna. Indikatorn visar hur stor areal i hektar som omfattats av åtgärder i olika åtgärdsnivåer, 1–5. Ju mörkare grön desto längre har genomförandet nått. 1 Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat eller biotopskyddsområde. 2 Natura = areal som ingår i Natura (exkl. areal i nivå1). 3 Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart, (exkl. areal i nivå 1 och 2). 4 Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra skyddsåtgärder. 5 Inga resultat = resterande areal.
I Blekinge är länsstyrelsen färdig med skyddet av länets myrskyddsplaneobjekt, men framhåller samtidigt att det finns ett stort behov av skydd av ytterligare våt- marker och att skyddstakten är för långsam69. Flera länsstyrelser påtalar att våt-
markerna prioriteras ned till förmån för skogsskyddet70.
Skyddet av limnogena och marina våtmarkstyper behöver stärkas i Nordboreal SUS-region, där endast några procent är skyddade.
67 Naturvårdsverket 2015, prel. underlag till återrapportering arbete skydd av natur. 68 Naturvårdsverket, 2013. Indikator Myrskyddsplanens genomförande NV-09652-12. 69 Länsstyrelsen Blekinge, regional årlig uppföljning 2014.
70 Länsstyrelserna, regionala årliga uppföljningsrapporter 2014.
Tusen hektar
Figur 11.4. Myrskyddsplanens genomförande
Inga resultat Skyddas ej Markåtkomst Natura Skyddat 0 100 200 300 400 500 600 700 1994 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Skötsel av hävdberoende våtmarker
Ängs- och betesmarksarealen, inklusive hävdade våtmarkstyper som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar, fortsätter att minska, även om stora arealer fortfarande ingår. Den samlade arealen med miljöersättning var 427 326 hektar år 2013, en minskning från 461 401 hektar år 200571. Data för häv-
dade våtmarkstyper perioden 2008–2010 redovisas i tabell 11.6. Uppgifterna är från den period då översynen av vad som kan räknas som jordbruksmark skärp- tes, med effekt att främst många rikkärr och de blötare delarna av strandängarna inte längre klassades som stödberättigade. Markerna kan dock också ha tagits ut ur ersättningssystemet av andra skäl. Ändringen har inneburit att dessa marker får hävdas med annan finansiering, på frivillig basis eller att hävden upphört.
Tabell 11.6. Våtmarker hävdade med miljöersättning 2008-201072.
Naturtyp Areal med ersättning 2008 i ha Areal med ersättning 2010 i ha Andel med ersättning 2008 i % Andel med ersättning 2010 i % Differens areal 2008 och 2010 i ha Fuktäng 20 520 20 040 80 75 -480 Rikkärr 640 510 76 59 -130 Strandäng 5 730 5 290 83 75 -440 Totalt 26 890 25 840 81 78 -1 050
Under 2013 har 7 755 hektar våtmarker hävdats med stöd av miljöersättningar för skötsel av våtmarker inom Landsbygdsprogrammet. Det motsvarar 78 procent av målet i programmet på 10 000 ha för stödperioden 2007–201373.
Under 2013–14 har Sverige tagit fram ett förslag till nytt landsbygdsprogram för 2015–2020. Viktiga förändringar som berör våtmarker är att miljöersättnings- formen "Utvald miljö" tagits bort sedan 2014, och att ”gräsfattiga marker” där bland annat många tidvis översvämmade fuktiga betesmarker och ängsmarker ingår, får en lägre stödnivå än andra gräsmarker.
Skötselmedlen som användes för våtmarker var drygt 10 miljoner 2011, men hade minskat till knappt fem miljoner 2013. Huvuddelen av dem har använts för restaureringsåtgärder. Medel från LIFE-fonden har varit ett viktigt komplement som bidragit till flera större projekt inriktade på bland annat våtmarker. Att söka LIFE-projekt, som erhåller 50 procent av sin finansiering från EU, har varit ett sätt länsstyrelserna att växla upp de medel de har.
71 Jordbruksverket 2014, jordbruksstatistisk årsbok 2014, tabell 9.4.
72 Jordbruksverket, 2012. Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning. Rapport 2012:41.
73 Jordbruksverket 2014, jordbruksstatistisk årsbok 2014.
MYLLRANDE V
Å
Kunskapsuppbyggnad om kulturmiljövärden pågår i flera län. I Hallands län pågår ett projekt med syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kultur- miljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknut- na kulturarvet74. I Jämtlands län pågår arbete i kulturreservatet Lillhärjåbygget
för att bevara kulturhistoriska värden bland annat genom skötsel av så kallade åslåttermarker75. I Jönköpings län har en inledande ängsladeinventering genom-
förts. Länsstyrelsen har beställt en GIS-databas kopplad till inventeringen och avser att i egen regi förvalta och uppdatera databasen i takt med ny kunskap76.
1.2.6 FRILUFTSLIV OCH BULLER
Flera län arbetar med insatser för att förbättra leder, p-platser eller andra åtgärder för ökad tillgänglighet till våtmarker. Det har också genomförts särskilda våt- marksvandringar, bland annat inom ramen för LIFE-projektet Ad(d)mire77.
Flera stora våtmarker i Halland, med stora värden för både natur och frilufts- liv, är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E678. Örebro kommun
arbetar aktivt med att anlägga, restaurera och sköta (beta) våtmarker i tätortsnära områden79.
1.2.7 KUNSKAPSUPPBYGGNAD
En ny nationell höjddatabas har tagits fram. Den kan komma att få stor betydelse för planering och utvärdering gällande våtmarker80. SLU har ett VINNOVA-finan-
sierat projekt om att utveckla markfuktighetskartor och Skogforsk har tagit fram en modell (utifrån befintliga markfuktighetskartor) för drivningsplanering som redan används i praktiskt skogsbruk. Dessa får ökad spridning inom skogsföreta- gen och skogsägarföreningarna.
För en adaptiv förvaltning krävs en kontinuerlig och effektiv insamling och analys av miljötillståndet t.ex. genom miljöövervakningen. För vissa våtmarks- typer behövs en förstärkning av kunskapsläget. Slutligen finns det en testad och utvecklad metodik för mindre vanliga naturtyper inom projektet Terrester habitat- uppföljning.
På uppdrag av Naturvårdsverket har en utredning belyst hur svensk klimat- rapportering skulle kunna göras med de nya inventeringsriktlinjerna från 2013 för marker dränerade organogena jordar. Rapporten visar att cirka 10,62 Mt
74 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning 2014. 75 Länsstyrelsen Jämtland, regional årlig uppföljning 2014. 76 Länsstyrelsen Jönköping, regional årlig uppföljning 2014. 77 Regionala årliga uppföljningar 2014.
78 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning 2014.
79 Enkätsvar länsstyrelser angående Myllrande våtmarker inför fördjupad utvärdering 15. 80 Naturvårdsverket 2014 – Årlig uppföljning Myllrande våtmarker, NV-02471-13.
CO2-ekv avges från dränerade organogena jordar i Sverige81, vilket är en höjning
med cirka 1 Mt jämfört de äldre riktlinjerna och rapporteringen exkl. ”mark- avvattning och dränering”.
1.3 De centrala problemen för målet
Inriktningen för Myllrande våtmarker är att våtmarkernas ekologiska och vatten- hushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker beva- ras för framtiden. För att uppnå det krävs både insatser kopplade till själva våt- markerna, och insatser på samhällsnivå för att motverka storskalig, negativ påver- kan från vår livsstil, som klimatförändringar och luftburna föroreningar.
I utvärderingen för Myllrande våtmarker görs en analys och beskrivning av de problem och åtgärder som är kopplade till en aktiv påverkan på själva våtmark- erna. De insatsbehov som är kopplade till klimat och luft hanteras av andra miljö- mål, och analyseras därför inte, även om de har en avgörande betydelse för våt- markernas långsiktiga utveckling. De berörs bara i den mån restaureringsinsatser kan behövas på grund av de problem de orsakar.
För våtmarkernas tillstånd i stort är de största utmaningarna kopplade till den storskaliga negativa påverkan från befintlig markavvattning, skador från ny markavvattning och negativ påverkan från jord- och skogsbruk, exploatering samt upphörd hävd. För att uppnå miljömålet och gynnsam bevarandestatus behövs bättre rättstillämpning och hänsyn för att undvika skador. Tillsynsverksamheten behöver förstärkas. Våtmarker med hävdberoende värden behöver skötas. Hydro- logisk restaurering och röjning av igenväxningsvegetation behövs för många våtmarker, samt nyanläggande av våtmarker i vissa miljöer. Särskilt värdefulla våtmarker behöver långsiktigt skydd. Riktade insatser behövs dessutom för hotade arter.
De områden som valts ut för analys i kapitel 2 anges nedan tillsammans med viktiga uppföljningsmått.
Markavvattning, ej miljöanpassad dikesrensning och negativ påverkan från jord- och skogsbruk
Centrala uppföljningsmått: Nationell statistik över skador, hänsyn och tillsyn, t.ex. skogsstatistik.
Torvtäkt och annan exploatering
Centrala uppföljningsmått; Indikatorn torvutvinningens omfattning, statistik över hänsyn och tillsyn. För övrig exploatering som påverkar våtmarker, som industri, bostadsområden och infrastruktur saknas f.n. uppföljningsmått.
81 Lindgren, A. och Lundblad, M. 2014. Rapportering av utsläpp från dränerade organiska jordar under UNFCCC – utvärdering av emissionsfaktorer och arealer för Sverige. Rapport 14 SLU.
MYLLRANDE V
Å
Skötsel av hävdberoende våtmarker
Centrala uppföljningsmått: Areal våtmarker som omfattas av miljöersättningar, indikatorn bevarandestatus våtmarkstyper – med fokus på de hävdberoende våt- markstyperna. Skötselinsatser i skyddade områden är också relevant.
Restaurering, återskapande och anläggning av våtmarker
Fokus för analysen är arbetet med restaurering. Centrala uppföljningsmått: Indi- katorn anlagda våtmarker, uppgifter från andra källor om våtmarksrestaurering. Bevarande/skydd av våtmarker
Centrala uppföljningsmått: Etappmål för skydd, Indikatorn myrskyddsplanens genomförande. Årlig rapportering av utveckling av markåtkomst och områdes- skydd.