HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
1.1.11 FRILUFTSLIV OCH BULLER
Fritidsfisket i Sverige är betydande och är ett stort fritidsintresse. Under 2013 gjordes 4 miljoner fiskedagar längs kusten eller i havet32. Fångsterna utgör unge-
fär 7 000 ton och består främst av abborre, gädda, makrill, öring och sill/ström- ming. Fritidsfisket omsätter årligen betydande summor och är ett viktigt bidrag till besöksnäring och upplevelseindustri. Ungefär en fjärdedel av fritidsfiskarna är kvinnor.
Vistelsen vid havet är i övervägande grad en positiv upplevelse. Enligt en studie av friluftslivet 2014 upplever 78 procent av de svarande att de känner sig helt, i hög grad eller delvis ostörda när de vistas vid hav och i skärgård. Drygt nio av tio, 91 procent, av de svarande anser att vistelsen helt, i hög grad eller delvis ger möjlighet till återhämtning. De främsta orsakerna till negativ upplevelse är andra friluftsutövare, följt av nedskräpning och buller33.
1.2 Aktuell situation för miljöarbetet
Nedan redovisas vad som hänt sedan den fördjupade utvärderingen 201234 vad
avser förutsättningarna för att nå den miljökvalitet eller det tillstånd som respek- tive precisering beskriver.
1.2.1 GOD MILJÖSTATUS
Preciseringen är direkt kopplad till de krav som finns i havsmiljöförordningen. Genom denna förordning genomförs havsmiljödirektivet35 vilket är miljöpelaren
i EU:s integrerade havspolitik. Genomförandet sker i förvaltningsperioder. Den första förvaltningsperioden är 2010–2015. Under 2012 gjordes, inom ramen för
32 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 57 SM 1401. Fritidsfisket i Sverige 2013. https://www.havochvatten.se/download/18.20 3ea9d8149410b71c2c7c54/1416390851137/officiell-statistik-JO57SM1401.pdf.
33 Fredman och Hedblom, Mittuniversitetet och SLU, 2015. Delrapportering av en nationell enkät om svenska folkets friluftsvanor, februari 2015.
34 Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
genomförandet, en bedömning av miljöstatus i svenska hav36. Detta år fastställdes
även vad som kännetecknar god miljöstatus, tillsammans med miljökvalitetsnor- mer och indikatorer för Nordsjön och Östersjön37, 38. Under 2014 fastställdes ett
övervakningsprogram39 i syfte att ge underlag för nästa statusbedömning. Sista
steget i förvaltningsperioden är att under 2015 fastställa ett åtgärdsprogram och senast 2016 börja genomföra detta. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön följer av kap. 5 i miljöbalken och ska bidra till att miljökvalitetsnormerna följs och att en god miljöstatus upprätthålls eller uppnås.
Under 2015 är åtgärdsprogrammet för havsmiljön ute på samråd. Arbetet med åtgärdsprogrammet för havsmiljön är samordnat med vattenförvaltningens åtgärdsprogram Se mer om åtgärdsprogrammen i avsnitt 5.
Marint skräp utgör ett av hoten mot de marina ekosystemen40. Inom Ospar
antogs 2014 en regional aktionsplan mot marint skräp i Nordsjön. Sverige har, tillsammans med andra länder, tagit på sig att driva två åtgärder för att minska skräpet. Den ena handlar om att, tillsammans med fisket, skapa en förbättrad avfallshantering, både ombord och i hamn. Den andra är att främja bästa möjliga teknik och användandet av den för att förhindra att avloppsrelaterat skräp förs till havet via avloppsvatten och dagvatten. Inom Helcom pågår liknande arbete med att ta fram en regional aktionsplan för minskning av marint skräp för Östersjön.
När det gäller sjöfart infördes i december 2013 nya regler för utsläpp av toalett- avfall från passagerarfartyg. Reglerna innebär att Östersjön klassas som ett special- område enligt MARPOL Annex IV där utsläpp av toalettavfall från passagerar- fartyg och färjor är förbjudet. Detta innebär att passagerarfartyg med fler än 12 passagerare ska lämna allt toalettavfall till en mottagningsanordning i land eller ha en installerad reningsanläggning som klarar att rena utsläppen från kväve och fosfor. När reglerna träder i kraft är ännu inte beslutat.
Under 2013 infördes också nya regler om utsläpp av fast avfall från fartyg. De innebär bland annat att allt avfall är förbjudet att släppa ut om det inte finns ett särskilt undantag. Definitionen av fast avfall har utökats och inkluderar numera även lastrester och spolvatten från fasta bulklaster, fiskeredskap, djurkadaver och matolja.
36 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.
37 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Rapport 2012:20. 38 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS
2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. HVMFS 2012:18.
39 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3: Övervakningsprogram. Rapport 2014:20.
Inom Helcom har länderna runt Östersjön kommit överens om att införa natio- nella utsläppsförbud för toalettavfall från fritidsbåtar. För svenskt vatten gäller dessa bestämmelser från den 1 april 2015. Förbudet gäller alla fritidsbåtar för- utom de som är K-märkta.
En ny strategi för oljeskadeskydd i Sverige antogs 201441.
1.2.2 GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS
Vattenförvaltningens nuvarande förvaltningscykel sträcker sig till 2015 och fokus har legat på fördjupning av kunskapsunderlag och kvalitetssäkring av vatten- miljödata för säkrare riskbedömning och statusklassificering. Parallellt med detta har myndigheters och kommuners arbete med genomförande av åtgärdsprogram- met från 2009 pågått.
Vattenmyndigheterna hade under våren 2015 samråd kring förslag till förvalt- ningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökon- sekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt inför nästa förvaltningscykel, 2015–202142. Att åtgärderna genomförs är avgörandet för att på sikt nå miljö-
kvalitetsmålet.
Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat ett arbete för att anpassa övervak- ningen så att bättre statusbedömningar av ekologisk och kemisk status kan göras. Övervakningen behöver anpassas till vattenförvaltningens behov före nästa status- klassning, vilken äger rum 2019.
Inom forskningsprogrammet WATERS43, pågår utvecklingsarbete för att för-
bättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera status hos kust- och inlandsvatten enligt vattendirektivet. Programmets fokus är biologiska kvalitets- faktorer. Programmet avslutas under 2016.
I Havs- och vattenmyndighetens nya föreskrifter om klassificering och miljö- kvalitetsnormer avseende ytvatten44 finns bedömningsgrunder för biologiska
(bottenfauna, makroalger och gömfröiga växter) och hydromorfologiska kvalitets- faktorer i kustvatten och övergångszonen. De hydromorfologiska kvalitetsfak- torerna indelas i konnektivitet, hydrografiska villkor, och morfologiskt tillstånd. Klassificeringen av fysiskt påverkanstryck (hydromorfologiska kvalitetsfaktorer) har ännu inte skett.
41 https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/CBRNE-samordning/Oljeskadeskydd/Strategi-for- oljeskadeskydd/.
42 http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/deltagande-och-dialog/ samrad-andra-forvaltningscykeln/Pages/default.aspx.
43 Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden http://waters.gu.se/.
44 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
1.2.3 EKOSYSTEMTJÄNSTER
Begreppet ekosystemtjänster används allt mer för att tydliggöra sambanden mel- lan människors behov och ekosystemens produktion. Naturvårdsverket genomför för närvarande en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster45. Satsningen
pågår till december 2017. Syftet är att öka kunskapen om ekosystemtjänster och värdet av dem och att denna kunskap i förlängningen ska integreras i samhällspla- nering och beslutsfattande. Detta tydliggörs bland annat genom propositionen om en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster46 som bland annat
består av etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen blir viktiga för att säkra ekosystemtjänster, exempelvis havens förmåga att producera fisk.
Ett annat exempel där betydelsen av ekosystemtjänster lyfts är utredningen om att synliggöra värdet av ekosystemtjänster47. I utredningen lyfts 25 förslag om
bland annat bättre integrering i beslutsprocesser, hur kunskapsunderlagen kan förbättras och hur lärande om ekosystemtjänster kan se ut.
Inom EU antogs ett havsplaneringsdirektiv i juli 2014. Genom en ändring i mil- jöbalken infördes statlig havsplanering i Sverige den 1 september 2014. Som ett led i förberedelserna för havsplaneringen har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en nulägesbeskrivning med förutsättningar för nyttjande av havets resurser samt förekommande och framtida anspråk från olika sektorer. Beskrivningen inne- håller även analys och sektorbeskrivningar samt redogör för potentiella intresse- konflikter relaterade till marina ekosystemtjänster i fråga om behov och påverkan. 1.2.4 GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER
Denna precisering innebär att dessa miljöer ska präglas av en rik biologisk mång- fald och en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuda livsmiljöer och spridnings- vägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land-, vatten och havsområden48. Arbetet
inkluderar grunda, kustnära miljöer och syftet är att säkerställa den biologiska mångfalden och leverans av framtida ekosystemtjänster genom att bevara ekolo- giska samband i landskapet. I uppdraget ska utvecklingen av nationella, regionala och lokala handlingsplaner för grön infrastruktur stödjas. Länsstyrelsernas pågå- ende arbete med grön infrastruktur är en viktig del i genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas senast 1 oktober 2017.
45 Naturvårdsverket, 2013. Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden? Redovisning av ett regeringsuppdrag (NV 04535-13) om att ta fram ett förslag till projektplan för en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2015-2017. 46 http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/57/10/667ff56b.pdf.
47 SOU, 2013. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2013:68.
48 Miljö- och energidepartementet, 2015. Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige. M2015/684/Nm.
1.2.5 GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION
Skydd av områden är avgörande för att nå gynnsam bevarandestatus. Regeringens beslut om ett nytt etappmål för skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden49 kan vara ett steg på vägen. Ser mer under preciseringen om
bevarade natur- och kulturmiljövärden.
Flera havslevande fågelarter minskar kraftigt i Östersjön och orsaken är inte klarlagd. Samtidigt påverkas fåglarnas livsmiljöer av bland annat vindkraftspar- kerna i södra Östersjön. För att ta hänsyn till flyttande fåglar och övervintrings- platser för sjöfågel har Helcom fattat beslut om rekommendationer för vindkraft till havs50. Rekommendationerna är riktade till verksamhetsutövare och myndig-
heter och fokuserar på vikten av bättre planering och samordning vid etablering av marina installationer i grunda havsområden som är betydelsefulla flyttstråk och födosöksområden för sjöfågel. På grund av minskningen av sjöfågel har även Naturvårdsverket gett förslag på övervakningssystem för att kunna följa utveck- lingen för häckande, rastande och övervintrande sjöfåglar51. Syftet är att utveckla
en indikator för miljötillståndet i Östersjön men även för andra havsområden i Sverige.
1.2.6 HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER
Åtgärdsinriktat arbete för hotade arter och naturtyper i marin miljö har hittills varit begränsat då kunskapsbristen är stor. Det finns inte heller vedertagna meto- der för åtgärder i marina miljöer. I december 2014 beslutade Havs- och vatten- myndigheten om nya åtgärdsprogram och kunskapsuppbyggande program för hotade arter i akvatisk miljö. Med hjälp av ArtDatabanken arbetar myndigheten med program för akvatiska arter och naturtyper. Programmen syftar till att ta fram väsentlig kunskap om arten och eventuellt också metoder för arbetet med att förbättra artens eller naturtypens status.
Under 2013 publicerade Helcom en rödlista över arterna i Östersjöområdet52.
Listan omfattar grupperna fåglar (häckande och övervintrande), marina dägg- djur, fiskar, makrofyter samt bentiska evertebrater. Totalt omfattar bedömningen 2 794 arter. Av dessa har 134 arter rödlistats. Knappt hälften, 61 arter, bedöms
49 Miljödepartementet, 2014. Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bilagan. Regerings-beslut. I:3. M2014/593/Nm.
50 HELCOM, 2013. Safeguarding important bird habitats and migration routes in the Baltic Sea from negative effects of wind and wave energy production at sea. Recommendation 34E/1, i HELCOM Copenhagen Min-isterial Declaration, Taking further action to implement the Baltic Sea Action Plan – reaching good environ-mental status for a healthy Baltic Sea. 3 October, 2013. http://helcom.fi/Documents/Ministerial2013/Ministerial%20 declaration/2013%20Copenhagen%20Ministerial%20Declaration%20w%20cover.pdf 51 Naturvårdsverket, 2013. Övervakning av sjöfåglar. Regeringsuppdrag till
Naturvårdsverket. Ärendenr. NV-00332-13.
52 HELCOM, 2013. HELCOM Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct. Balt. Sea Environ. Proc. No. 140.
HA
V I BALANS SAMT
LEV
ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
vara hotade. En ny klassificering av biotoper i Östersjön färdigställdes under 2013 inom Helcom som omfattar 328 biotoper53. Av dessa bedömdes 209 biotoper och
59 av dessa är rödlistade. Av dessa bedömdes 27 procent som hotade54.
Under 2014 antog Ospar ett tjugotal rekommendationer för skydd av hotade arter och habitat. Havs- och vattenmyndigheten kommer att ta fram bevarande- planer för de arter och habitat som Ospar rekommenderar och som förekommer och är hotade i Västerhavet.
1.2.7 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER
EU-kommissionens förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter55 trädde i kraft 1 januari 2015. För-
ordningen syftar till att förhindra arter som är främmande för unionens territo- rium. Naturvårdsverket har under 2014, i samråd med Havs- och vattenmyndig- heten och Jordbruksverket, reviderat den nationella strategin och handlingsplanen i syfte att uppfylla krav i den nya förordningen56.
Takten som främmande arterna introduceras i och sprids med, kan direkt kopplas till global handel, med fler och snabbare transporter, i kombination med klimatförändringar. En av de största källorna till främmande akvatiska arter är fartygstrafik, vilken ger plats åt fripassagerare via barlastvatten eller som påväxt på skrov. För att begränsa spridningen av främmande arter i marin miljö är bar- lastkonventionen inom sjöfarten ett viktigt styrmedel. Den kommer sannolikt att träda i kraft under 2016.
Det är ofta svårt, eller rent av omöjligt, att bekämpa främmande arter som har fått fäste. Ansvarsfördelningen mellan central, regional och kommunal nivå för bekämpningsåtgärder är också oklar.
1.2.8 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER
Användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) omfattas av EU-gemen- sam lagstiftning där direktiv 2001/18/EG och förordning (EG) 1829/2003 avgör vilka GMO som får användas och hur. Lagstiftningen fokuserar på effekter på miljö samt människors och djurs hälsa. Tillståndsprövning av vattenlevande GMO hanteras av Havs- och vattenmyndigheten. Med en lagstiftning som grundar sig på vilken teknik som används kommer lagstiftningens syfte, att skydda miljön
53 HELCOM, 2013. HELCOM HUB. Technical report on the HELCOM underwater biotope and habitat classi-fication. Balt. Sea Environ. Proc. No. 139.
54 HELCOM, 2013. Red list of Baltic Sea underwater biotopes, habitats and biotope complexes. Balt. Sea Environ. Proc. No. 138.
55 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R1143&from=EN 56 Naturvårdsverket, 2014. Invasiva främmande arter. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Ärendenr: NV-00684-14 http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf& downloadUrl=/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/ redov-ru-invasiva-frammande-arter-2014-12-18.pdf
och människors hälsa, i vissa fall inte att uppfyllas. När en ny organism har tagits fram genom en teknik som inte omfattas av lagstiftningen regleras i princip inte användningen av organismen.
1.2.9 BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN
För flera marina skyddade områden saknas grundläggande kunskaper om utbred- ningen av naturvärdena under ytan. Under 2013 redovisade Havs- och vatten- myndigheten uppdraget om marint områdesskydd57. Rapporten beskriver omfatt-
ningen av befintligt skydd och ger en prognos för ytterligare tillkommande skydd. Den innehåller även en översiktlig analys av kommande behov av skydd för att få ett sammanhängande och representativt nätverk av skyddade områden.
I februari 2014 beslutade regeringen om ett nytt etappmål om skydd av land- områden, sötvattensområden och marina områden58. Målet säger bland annat att
10 procent av Sveriges marina områden senast år 2020 ska bidra till att nå natio- nella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mång- fald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och med varandra väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbase- rade skyddsåtgärder eller miljöanpasssat brukande ingår.
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning till stöd för läns- styrelserna och kommunerna i deras arbete med marina skyddade områden59.
Vägledningen ger riktlinjer i arbetet med att minska negativ påverkan av fiske i värdefulla miljöer.
Under 2014 har Havs- och vattenmyndigheten rapporterat till regeringen om åtgärder för att stärka skyddet och uppnå bevarandemålen i Sveriges marina skyddade områden. Dessa gäller framförallt fiske som är skadligt i förhållande till bevarandemålen i dessa områden60. Av cirka 300 områden bedöms 30 områden
vara i behov av ytterligare reglering av fisket. Havs och vattenmyndighetens ambi- tion är att under 2015 införa nödvändiga bestämmelser för de 24 områden som finns belägna innanför trålgränsen. För de sex områden som finns belägna utanför trålgränsen krävs omfattande samråd med EU-kommissionen och länder som äger rätten att fiska i dessa områden. Ambitionen är att nödvändiga bestämmelser för
57 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Marint områdesskydd. Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 2013. Rapport 2013-05-28.
58 Miljödepartementet, 2014. Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bilagan. Regeringsbe-slut. I:3. M2014/593/Nm.
59 Havs- och vattenmyndigheten, 2013. Vägledning. Reglering av fiske i marina skyddade områden. Rapport 2013:13.
60 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Rapport Regeringsuppdrag 2014. Åtgärder för att nå bevarandemålen i marina skyddade områden – fokus fiske. Rapport 2014-11-07. https:// www.havochvatten.se/download/18.203ea9d8149410b71c26b6ef/1415352279135/ rapport-ru-atgarder-bevarandemalen-marina-skyddade-omraden-fokus-fiske.pdf
HA
V I BALANS SAMT
LEV
ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
dessa områden ska vara införda till 2017. För nytillkommande marina skyddade områden behöver fiske regleras löpande.
Förutsättningarna för att bevara och förvalta havets och kust- och skärgårds- landskapets kulturmiljöer är i dagsläget otillräckliga och det är svårt att bedriva traditionella näringar som fiske och skärgårdsjordbruk.
Havsplanerna kommer troligen att utveckla möjligheter att bevara och ta till- vara kulturmiljöer till havs. I havsplaneringens nulägesbeskrivingen framhålls ett antal brister i kunskapen om kulturmiljöns värden. Likaså poängteras vikten av att peka ut riksintressen för kulturmiljövården till havs.
1.2.10 KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN
Forn- och kulturlämningar på havsbottnen skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950). På havsbottnen kan det till exempel vara vrak eller lämningar av förhistoriska boplatser vilka lagts under vatten genom strandlinjeförskjutningar. Länsstyrelserna lämnar information om de skyddade lämningarna och ger även tillstånd att undersöka och avlägsna fornlämningar i samband med exploateringar gjorda av företag. Informationen är dock inte täckande. Särskilt när det gäller lämningar på havsbottnen behöver uppgifterna om fornlämningarnas antal, läge och beskaffenhet kompletteras. I samband med exploateringar är, förutom kultur- miljölagen, även miljöbalken (1998:808), lagen (1966:314) om kontinentalsockeln samt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon av stor betydelse för beva- randet av fornlämningar och kulturmiljöer.
Genom att en ny kulturmiljölag (1988:950) med ett förändrat fornlämningsbe- grepp trädde i kraft 2014, har flera skeppsvrak förlorat sitt kulturminnesskydd61.
Den tidigare lagen definierade alla vrak som var äldre än 100 år som fornläm- ningar. Enligt den nya lagen klassificeras bara skepp som förlist innan 1850 som fornlämningar. Länsstyrelserna har dock möjlighet att fornminnesförklara yngre fartygslämningar om de bedöms ha högt kulturhistoriskt värde.
Till havs innebär exempelvis planeringsmålet för utbyggnad av vindkraft att ytterligare stora vindkraftparker till havs planeras och byggs. När sådana parker lokaliseras till grundområden som under förhistorisk tid var landområden berörs ofta fornlämningar, exempelvis förhistoriska boplatser. För att undvika målkon- flikter mellan vindkraftutbyggnad och bevarande av fornlämningar krävs ett nära samarbete mellan exploatörer och berörda länsstyrelser. Vidare måste det finnas tillgång till marinarkeologisk kompetens när bottenundersökningar inför val av lokalisering görs.
1.2.11 FRILUFTSLIV OCH BULLER
Regeringens skrivelse Mål för friluftspolitiken (2012/13:51) har lett till en rad 61 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-
regeringsuppdrag och aktiviteter som bidrar till ett bättre friluftsliv. Myndigheter har fått ändrade instruktioner för att arbeta med friluftsliv samt flera uppdrag för att bidra till bättre förutsättningar för friluftsliv. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att stötta kommunerna i deras friluftslivsarbete. Som ett led i detta arbete har