GOD MILJÖSTATUS

Under 2012 gjordes en bedömning av miljöstatusen i svenska hav1_{. Den samlade}

slutsatsen visar att i många fall uppnås inte god miljöstatus. Tillståndet varierar mellan olika havsbassänger liksom mellan kust- och utsjövatten men alla delar i havsmiljön är idag mer eller mindre påverkade av mänskliga aktiviteter. Sam- manfattningsvis är det tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen som på en övergripande nivå bedöms påverka miljötill- ståndet mest. Belastningarna får negativa konsekvenser för såväl växter, djur och livsmiljöer, som för de ekosystemtjänster som människan nyttjar.

Övergödning är ett av de största påverkanstrycken på biologisk mångfald, hotade arter och livsmiljöerna i stort. Statusbedömningar görs regelbundet och visar att Sveriges omgivande hav är starkt övergödda. Läs mer om övergödning i utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning.

Vad gäller statusbedömning av farliga ämnen inom havsmiljöförordningen så framgår det att det främst är kvicksilver och TBT, eventuellt även PAH, som bedöms överskrida effektnivåer i den marina miljön. Data för utsjösediment indi- kerar också att det, på flera platser, inte råder god status med avseende på kad- mium. Därtill överskrider halterna av dioxiner och dioxinlika föroreningar i delar av Östersjön, de livsmedelsrelaterade gränsvärdena för fet fisk. Fram till 2005 ökade halten av PFOS i sillgrissleägg kraftigt. Denna ökning har dock avstannat nu. Andra högfluorerade ämnen ökar dock fortfarande.

God miljöstatus, enligt havsmiljöförordningen och Havs- och vattenmyndig- hetens föreskrift2_{, för kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur föreligger för när-}

varande inte.

1 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Rapport 2012:19.

2 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön. HVMFS 2012:18.

Framtida klimatförändringar förväntas påverka ekosystemen. Redan nu kan effekter av detta ses i form av ökad medeltemperatur både i yt- och djupvatten3 _i

Egentliga Östersjön och Västerhavet. Vidare noteras minskad maximal utbredning av havsisen i Östersjön4_{. Ökning av mängden dinoflagellater i Östersjön}5 6 _kan

troligtvis kopplas till ökad vattentemperatur. 1.1.2 GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS

Vattenmyndigheternas senaste statusklassning (tabell 10.1) visar att 17 procent av vattenförekomsterna uppnår minst god ekologisk status7 _{medan motsvarande}

siffra vid statusklassningen 2009 var 14 procent8_.

Den främsta anledningen till att god ekologisk status ej nås i kustvattnet är över- gödning och syrefattiga förhållanden, men även främmande arter är ett problem. Tabell 10.1. Antal kustvattenförekomster i respektive ekologisk statusklass.

Källa: Utdrag ur VISS klassning 2015-03-099

Ekologisk status i kustvatten Antal kustvattenförekomster

Hög status 29 God Status 78 Måttlig status 410 Otillfredsställande status 85 Dålig status 13 Ej klassad 18

Miljögifter påverkar havsmiljön negativt. Ingen kustvattenförekomst uppnår god kemisk status i ytvatten. Förklaringen är hög bakgrundshalt av kvicksilver. Bedöm- ning av kemisk status exklusive kvicksilver visar att 21 procent av ytvattenföre- 3 Havsmiljöinstitutet, 2014. Havet 2013/14. Oceanografi.

4 Helcom, 2013. Climate change in the Baltic Sea Area HELCOM thematic assessment in 2013. Baltic Sea Environment Proceedings No. 137.

5 Havsmiljöinstitutet, 2014. Havet 2013/14.

6 Hällfors, H., Backer, H., Leppänen, J.-H., Hällfors, S., Hällfors, G. & H. Kuosa, 2013. The northern Baltic Sea phytoplankton communities in 1903-1911 and 1993-2005: a comparison of historical and modern spe-cies data. Hydrobiologia, 707, 1, 109-133. 7 http://viss.lansstyrelsen.se/AreaStatisticsForm.aspx?subUnitType=0&ReportUnitSearch=1 28&watertype=CW&date2=&date1=&quantity=Count&reload=Uppdatera&area=10% 2C1. 8 http://viss.lansstyrelsen.se/AreaStatisticsForm.aspx?subUnitType=0&ReportUnitSearch=1 28&watertype=CW&quantity=Count&reload=Uppdatera&area=10%2C1&timelineDate ID=4. 9 http://www.viss.lansstyrelsen.se/Exports.aspx?pluginType=StaticFiles&pluginGuid=25D83 8E3-245C-4C8D-BB52-1008FD95F5DE&Category=2.

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

komsterna har god kemisk status och att 18 procent ej uppnår god status. Knappt två tredjedelar, 61 procent är inte klassificerade. Det är framförallt pentabromerad difenyleter (PBDE), tributyltenn (TBT), antracen och bly som gör att kustvatten- förekomsterna, utöver kvicksilver, inte når god kemisk status (figur 10.1).

1.1.3 EKOSYSTEMTJÄNSTER

Havet bidrar med många viktiga försörjande, reglerande, stödjande och kulturella ekosystemtjänster. År 2008 gjordes en sammanställning över havets ekosystemtjäns- ter i Östersjön och Västerhavet samt deras status10_{. Några exempel på ekosystem-}

tjänster är livsmedel i form av fisk och skaldjur, livsmiljöer i form av uppväxtområ- den till exempel ålgräsängar, klimatreglering, kulturarv och rekreation i form av bad och fritidsfiske. Det har även gjorts värderingar av ett antal ekosystemtjänster såsom god vattenkvalitet i Östersjön, ålgräsängar som livsmiljöer och fritidsfisket11,12_.

Till stor del saknas det uppföljningsmått för att följa utvecklingen av marina ekosystemtjänster. Arbete med att ta fram uppföljningsmått pågår. Som exempel kan nämnas att Statistiska Centralbyrån har gjort en kartläggning av statistik och 10 Naturvårdsverket, (2008). Ecosystem services provided by the Baltic Sea and Skagerrak. 11 Havs- och vattenmyndigheten, (2013). The Baltic Sea – Our common treasure, Economics

of saving the sea, rapport 2013:4; HMI (2014).

12 Havs- och vattenmyndigheten, 2014. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 57 SM 1401. Fritidsfisket i Sverige 2013. https://www.havochvatten.se/download/18.20 3ea9d8149410b71c2c7c54/1416390851137/officiell-statistik-JO57SM1401.pdf.

Antal kustvattenförekomster

Figur 10.1. Ämnen som ej klarar god kemisk status

KÄLLA: VISS 2015-03-09

Antalet kustvattenförekomster som ej når god kemisk status, och de ämnen som orsakar det. Kvicksilver är ej medtaget

Hexaklor- cyklohexan

Antracen Naftalen PBDE Bly och blyföreningar Kadmium Nickel DDT Fluoranten Hexaklorbensen PAH Benso(a)pyrene

Benso(b)fluorantenBenso(g,h,i)perylenBenso(k)fluoranten Indeno(1,2,3-cd)pyren Tributyltenn föreningar 0 10 20 30 40 50 60 70 80

andra befintliga datakällor för att hitta mätbara och kvantifierbara aspekter av ekosystemtjänster13_.