INSATSER INOM GRUNDA KUSTOMRÅDEN

Nedan föreslår Havs- och vattenmyndigheten ett antal insatser som på sikt kan bidra till att delar av miljökvalitetsmålets precisering om grunda kustnära miljöer nås. Detta kommer också att få en positiv effekt på flera andra preciseringar i miljö- kvalitetsmålet. Insatserna är uppdelade på sex insatsområden.

5.1.1 FINANSIERING AV ÅTGÄRDER

Det finns en stor resursbrist i åtgärdsarbetet för havs- och vattenmiljön. För att öka takten i åtgärdsarbetet behöver resurserna till åtgärder öka och finansieringen behöver vara mer långsiktig.

Utredning av finansieringsmodeller för åtgärder i havs- och vattenmiljön

Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vat- tenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, utreda och lämna förslag till finansiering av åtgärder i havs- och vattenmiljön. En finansieringsmodell bör innefatta kostnader för åtgärder, inklusive uppföljning av åtgärder, som inte kan hanteras genom befintliga regelverk. En utgångspunkt för utredningen bör vara principen om att förorenaren betalar. Kostnader för verksamhetsutövaren bör läg- gas på en nivå så att inte miljöproblemen i större omfattning exporteras till länder med svagare miljökrav.

Motivering:

Förslaget syftar till att öka resurserna till det miljövårdsinriktade vattenarbetet. Behovet av åtgärder är stort. Bland annat ställs sedan 2010 högre krav på innehål- let i åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattendirektivet. Det ska framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur åtgärderna är finansierade. Med hänsyn bland annat till de nya kraven behöver olika möjligheter till finansiering utredas för att få så verkningsfulla åtgärdspro- gram som möjligt. För att öka takten i åtgärdsarbetet behöver resurser till åtgär- der öka, vara långsiktiga och koppla direkt till åtgärdsprogrammen.

5.1.2 KARTLÄGGNING OCH REGLERING AV MÄNSKLIG PÅVERKAN

Den mänskliga påverkan på marina kustnära miljöer behöver kartläggas, för att ge underlag för utvecklade vägledningar för hanteringen av dispenser från strand- skyddet, liksom tillstånd till vattenverksamhet och reglering av annan mänsklig verksamhet som påverkar livsbetingelserna i grunda kustnära marina områden. Kartering och analys av fysiskt påverkanstryck i kustvattenmiljön

Regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket och länsstyrelserna/Vattenmyndigheterna och Lantmäteriet kar- tera och analysera fysiskt påverkanstryck i kustvattenmiljön.

Motivering:

raktiva för bebyggelse och friluftsliv. Sveriges stränder blir alltmer exploaterade. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som kustområdet förser oss människor med. Det finns därför behov av att bevaka trender i exploateringsgrad på kommun-, läns- och riksnivå. Kunskap behövs som underlag för till exempel miljömål, detaljplaner, tillståndsgivning och områdesskydd.

Restriktioner för småbåtstrafik

Regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en vägled- ning för länsstyrelserna för att i ökad utsträckning införa restriktioner för små- båtstrafik i känsliga och grunda områden under delar av året, likt det skydd som finns för häckande fågel.

Motivering:

De ekologiska funktionerna hos grunda kustområdena är känsliga med avseende på bland annat grumling och omröring av sediment. Dessa grunda områden har ofta ansamlingar av sediment, som lätt rörs upp av båtmotorer och som lägger sig på vegetation, bottenlevande organismer samt ägg och larver av fisk. Studier har visat att till exempel förekomsten av yngel av kustlevande fiskarter är lägre i när- heten av områden med båttrafik, och att undervattensvegetation påverkas negativt av båttrafik. För unga livsstadier av fisk är det sannolikt av stor vikt att grunda kustområden skyddas från störning i form av bland annat båttrafik.

Utvecklad vägledning avseende strandskydd

Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten utveckla vägledningen för 7 kap MB om strandskydd med syfte att sprida kunskap kring grunda kustområdens miljövärden.

Motivering:

Vägledningen ska bidra till att åtgärda problemet att de grunda kustnära ekosys- temens värden generellt inte synliggörs och integreras i tillräcklig utsträckning i dispensbeslut.

Utvecklad vägledning avseende vattenverksamhet

Regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, efter samråd med Naturvårdsverket, utveckla vägledningen för 11 kap MB vattenverksamhet med syfte att sprida kunskap kring grunda kustområdens miljövärden.

Motivering:

Exploateringstrycket i grunda kustområden är generellt högt, och innefattar muddringar, dumpningar, byggande av marinor och bryggor. Grunda kustområden är bland annat av stor betydelse som rekryteringsområden för viktiga arter och

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

funktionella grupper för kustfisk116 _{och för produktion av ett flertal andra eko-}

systemtjänster117_.

5.1.3 FISKE- OCH MILJÖTILLSYN

Tillsyn för att upprätthålla efterlevnaden av fiskeri- och miljölagstiftning är väsentlig för att reglering av olika verksamheter ska få avsedd effekt. Ökade resurser för tillsyn

Regeringen bör se över avgiftssystemet för tillsynen av vattenverksamheter i syfte att möjliggöra att avgifterna kan behållas på den enskilda länsstyrelsen (se exem- plet med avgifter för dammsäkerhet118_{). Alternativt bör regeringen se över hur}

resurserna för tillsyn av vattenverksamheter kan öka t.ex. genom att inbetalade tillsynsavgifter återföras till respektive länsstyrelse via förvaltningsanslaget Motivering:

Havs- och vattenmyndigheten bedömer att tillsynsmyndigheterna behöver mer resurser för tillsyn. Förslaget motiveras utifrån de hinder som har identifierats för tillsyn i styrmedelsanalysen i avsnitt 2. Vattenmyndigheterna har fört fram liknan- de förslag i åtgärdsprogrammet för 2015–2021.

Tillsynsvägledning om behovsutredning och tillsynsplan

Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Havs- och vatten- myndigheten ta fram en utvecklad vägledning om behovsutredning och tillsyns- plan enligt miljötillsynsförordningen med särskilt fokus på strandskydd samt vat- tenverksamhet. Ett liknande projekt har tidigare genomförts av EU-kommissionen för fiskerikontrollen (COBECOS)119_.

Motivering:

Myndigheterna har begränsade resurser för sin tillsyn. Havs- och vattenmyndig- heten anser att det är viktigt att resurser för tillsyn används så att man får så stor miljöeffekt som möjligt per krona. Behovsutredningar och tillsynsplaner är en för- utsättning för ett kostnadseffektivt tillsynsarbete.

Fisketillsyn

Regeringen bör förtydliga länsstyrelsernas ansvar för fisketillsynen i kustzonen, genom att ange detta i länsstyrelsernas instruktion. Regeringen bör även se över

116 Sundblad G., Bergström U., 2014: Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio. DOI 10.1007/s13280-014-0522-y.

117 Sundblad, G., Bergström, U. and Sandström, A., 2011. Ecological coherence of marine protected area networks: a spatial assessment using species distribution models. Journal of Applied Ecology, 48:112–120.

118 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. SFS 2014:216.

finansieringen av fisketillsynen så att finansieringen blir mer långsiktig än vad den är idag.

Motivering:

Avsaknaden av tydligt ansvar och särskild finansiering leder enligt länsstyrelsens bedömning till låg effektivitet, dålig organisation, och brist på långsiktighet i den operativa fisketillsynen.

5.1.4 FORSKNING OCH FÖRDJUPADE ANALYSER

Grunda marina kustområden har stor betydelse för en mängd olika marina orga- nismer i olika livsstadier. Samtidigt är exploateringstrycket högt. Våra kunskaper om dessa omådens roll för de marina näringsvävarna, och människans påverkan på dem, behöver förbättras.

Kunskapsutveckling kring effekter av mänsklig påverkan

Regeringen bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samverkan med Naturvårdsverket och kustlänsstyrelser ta fram vetenskapligt underlag om effekter och miljökonsekvenser av olika verksamheter och ingrepp (påverkanstryck och åtgärder) i kustvattenmiljön, enskilt och kumulativt.

Motivering:

Ökad kunskap behövs för att en ekosystembaserad förvaltning av marina miljöer ska vara möjlig. Kunskap om effektsamband behövs till exempel för riskbedöm- ningar, ekosystemtjänstbedömningar, prioritering av åtgärder och avvägningar mellan olika intressen. Grunda kustområden är av stor betydelse som rekryte- rings-, uppväxt- och födosöksområden för viktiga arter och funktionella grupper av fisk och skaldjur. Kunskapsläget är generellt svagt, och uppföljning av vidtagna åtgärder är bristfällig.

5.1.5 KARTERING OCH SKYDD AV VIKTIGA LIVSMILJÖER

Grunda kustvatten utgör livsmiljöer som är viktiga för en lång rad organismer, ofta i känsliga livsstadier. Det finns ett generellt behov av karteringar av utbred- ningen av dessa miljöer och deras kvalitet. Redskapen för att skydda och restau- rera dessa livsmiljöer behöver utvecklas.

Inventering och bevarande av kustnära livsmiljöer

Havs- och vattenmyndigheten och kustlänsstyrelserna bör genomföra en invente- ring för att identifiera ekologiskt betydelsefulla grunda kustområden som idag inte skyddas på ett tillräckligt sätt. Detta gäller habitat såväl på kusten som i kustmyn- nande vattendrag och våtmarker. Myndigheterna bör sedan säkerställa bevarande som säkrar ekologiskt betydelsefulla områdens funktion i de marina ekosystemen. Motivering:

Havs- och vattenmyndigheten har med hjälp av kustlänsstyrelserna nyligen gått igenom de idag skyddade områdena och genomför under 2015 en uppdatering av

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

fiskeregleringarna i de av områdena där så behövs. Ett naturligt nästa steg är att se över helheten av skyddade grunda kustområden, för att säkra de ekologiska funk- tionerna som dessa områden bidrar med.

Kartering och inventering av miljögifter i sediment

Regeringen bör avsätta resurser för en inventering och kartering av miljögifter i sediment avsatta i havet

Motivering:

Gifter i sediment är ofta en källa till miljögifter i havsmiljön. För att kunna bedö- ma den kumulativa påverkan av var eventuell sanering av miljögifter får störst effekt på havsmiljön är det viktigt att göra nationella prioriteringar. Kunskapsläget om vilka sedimentområden som är förorenade och vilka som belastar Östersjön mest är generellt ganska låg. Ett arbete som detta bör även vara av intresse för kom- munernas översiktsplaner samt för havsplaneringen för att kunna göra relevanta bedömningar av var i landet exploatering, farleder och skydd bör planeras. 5.1.6 MILJÖÖVERVAKNING I GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER

För grunda kustnära miljöer saknas idag en miljöövervakning som tillåter en kon- tinuerlig uppföljning av förändringar i miljön.

Resurser till kontinuerlig miljöövervakning i grunda kustnära miljöer

Regeringen bör avsätta resurser för långsiktig, kontinuerlig och integrerad miljöö- vervakning i grunda kustnära områden.

Motivering:

Det finns ett stort behov av att etablera långsiktig, kontinuerlig och integrerad miljöövervakning i grunda kustnära områden. Det behövs, bland annat för att kun- na följa upp effekter av olika insatser och åtgärder som nu är aktuella, men också för att vi framöver ska kunna få bättre kunskap om tillståndet i dessa miljöer.