INSATSER FÖR LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Exploateringstryck, men också glesbygdsproblematik, påverkar kulturmiljöerna i kust- och skärgårdslandskapet. Förutsättningarna för traditionella näringar som fiske och skärgårdsjordbruk är dåliga. Det behövs insatser för en levande lands- bygd där männi-skor kan bo och verka i skärgården, och därmed förvalta de höga kultur- och naturvärdena.

Förutsättningar för boende och verksamheter i kust- och skärgård

Regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att i samråd med Riksantikvarieämbetet, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Jordbruksverket utreda hur staten kan underlätta fast boende i skärgården, stimulera traditionella kustanknutna näringar, samt utveckla en hållbar turism baserad på skärgårdens höga natur- och kulturmiljövärden.

Motivering:

Exploateringstryck men också glesbygdsproblematik påverkar kust- och skär- gårdslandskapet. Förutsättningarna för traditionella näringar som fiske och skär- gårdsjordbruk är fortsatt otillfredsställande. Det behövs insatser för en levande kust och skärgård där man kan bo och arbeta och därmed förvalta de höga natur- och kulturmiljövärdena i kust och skärgård. Dessa är också en viktig resurs för turismen i Sverige, samt för regional utveckling och tillväxt.

Ökade satsningar på kunskaps- och planeringsunderlag för kulturmiljöer

Regeringen bör ge kustlänsstyrelserna och kustkommunerna i uppdrag att ta fram regionala och kommunala kunskaps- och planeringsunderlag för kulturmiljöer i kust och skärgård.

Motivering:

För att hantera kulturmiljövärden i kust- och skärgård behövs planeringsunderlag 121 http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/om-vattenmyndigheterna/deltagande-och-dialog/

som är utformade utifrån behov inom bland annat den kommunala fysiska pla- neringen. Fortfarande saknas aktuella underlag i många kustlän och kustkommu- ner122 _{samtidigt som exploaterings- och förändringstrycket är stort i flera regioner}

vilket påverkar kulturmilön123 _{såväl som naturmiljön.}

Ökade resurser till skydd av kulturmiljöer

Regeringen bör avsätta ökade resurser för skydd och skötsel av kulturmiljöer i kust och skärgård. Med långsiktigt skydd avses bland annat skydd i detaljplaner och områdesbestämmelser, kulturreservat samt säkerställande av kulturvärden i naturreservat, och byggnadsminnen.

Motivering:

Fortfarande finns endast drygt 40 kulturreservat i landet, och bara ett fåtal inklu- derar kust och skärgårdsmiljöer124_{. En anledning till att så få kulturreservat bildas}

är att inga särskilda resurser tillförts arbetet125_{. Vad gäller skydd av kulturhisto-}

riskt värdefull bebyggelse i detaljplaner och områdesbestämmelser är fortfarande mindre än 2 procent skyddade.

122 Se exempelvis Indikatorn Planering kulturmiljö på http://www.miljomal.se/Miljomalen/ Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=84&pl=1.

123 Se exempelvis regionala miljömålsbedömningar för miljökvalitetsmålet på www.miljomal.se.

124 Riksantikvarieämbetets hemsida Kulturreservat http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/ kulturreservat/forteckning-3/ . De tre är Sandvikens fiskeläge, Ax-mars bruk, Brottö skärgårdsjordbruk (och ev Mariebergs sågverkssamhälle).

Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som

behöver nås Aktuell situation 2015

Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020

God miljöstatus God miljöstatus i kust- och havsvatten Hög God miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhål- landen i enlighet med havsmiljöförordningen ska råda i kust- och havsvatten.

Den samlade slut- satsen visar att i många fall uppnås inte god miljöstatus. Tillståndet varierar mellan olika havs- bassänger liksom mellan kust- och utsjövatten men alla delar i havsmiljön är idag mer eller mindre påverkade av mänskliga akti- viteter. Havsmiljödirektivets åtgärdsprogram ska vara operativt 2016 Havsplanerings- direktivet är under genomförande. Sverige har hög rådighet över nationell lagstift- ning inom vatten- och havsförvalt- ningen. MB och PBL är viktiga legala styrmedel med bäring på preciseringen. De flesta åtgärder bygger dock på frivillighet. Internationella insatser krävs där Sverige har mindre rådighet. Sverige deltar i samarbetsorgan inom Helcom och Ospar samt deltar i arbetet inom BSAP.

Nej. 2* 2 Nej

God ekologisk och kemisk status God ekologisk och kemisk status i vatten- förekomster Hög Alla kustvattenföre- komster ska ha minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status.

Enligt vattenmyndig- heterna uppnår 17 procent av kust- vattenförekomsterna minst god ekologisk status.

Ingen kustvattenfö- rekomst uppnår god kemisk status i på grund av kvicksilver. Vid bedömning av kemisk status exklusive kvicksilver så har 21 procent av ytvattenförekom- sterna god kemisk status, 18 procent uppnår ej god status och 61 procent är inte klassade. Vattendirektivets reviderade åtgärds- program ska vara operativt 2016. Arbete pågår just nu. Sverige har hög rådighet över nationell lagstift- ning till exempel inom vatten- och havsförvaltning- en. Kommu-ner- na har ansvar att planera kustom- rådet enligt PBL. För verksamheter med påverkan på kustvatten gäller tillståndsbeslut enligt MB. Många åtgärder i övrigt bygger dock på frivillighet. Nej 2* 2 Nej

Bidrag till mål- uppfyllelse Styrmedels effekt* Åtgärders effekt** Bedömning

* Kolumn 7: Bedömning av de centrala styrmedlens effekter (är de tillräckliga?).

5) De nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.

4) De nu beslutade och implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat tillstånd.

3) De nu beslutade men inte implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.

2) De nu beslutade centrala styrmedelen förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.

1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu beslutade centrala styrmedlen är

** Kolumn 8: Bedömning av de centrala åtgärdernas genomförande och effekter.

5) Tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.

4) Tillräckliga åtgärder förväntas vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.

3) De nu planerade åtgärderna förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.

2) De nu befintliga/planerade åtgärderna förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.

1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu befintliga/planerade åtgärderna är

Tabell 10.3. Det centrala i bedömning av om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård nås

Tabellen sammanfattar bedömningen av målets olika delar utifrån uppföljning och analys. Regeringens bedömningsgrund anger att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om antingen tillståndet i miljön kan nås, eller om tillräckliga åtgärder blir genomförda för att på sikt nå miljökvaliteten. Styrmedels och åtgärders effekt anges på fallande skala 2–5, där 5 anger att styrmedel respektive åtgärder är fullt ut tillräckliga. 1 visar att kunskapen är bristfällig.

Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som

behöver nås Aktuell situation 2015 Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020 Ekosystemtjänster Indikatorer saknas Stödjande, reglerande, kulturella och försörjnings- tjänster.

Hög Det finns idag inget uppföljningsmått för ekosystemtjänster men flera av ekosys- temtjänsterna fångas i de övriga precise- ringarna. Exempel på havsre- laterade ekosystem- tjänster är livsmedel i form av fisk och skaldjur, livsmiljöer i form av uppväxt- områden, ekosys- temens förmåga att upprätthålla god vattenkvalitet, skydd mot stormar och översvämningar, förmåga att fungera som koldioxidsänka och försörja oss med energi och transportvägar för varor som fraktas med fartyg, samt estetiska värden som kulturarv och rekreation i form av bad och fritidsfiske.

För de kustnära ekosystemtjäns- terna är rådighe- ten hög. Nej 1* 1 Nej Grunda kustnära miljöer Antal strand- skyddsdispen- ser (enligt kategori) Exploaterings- tryck Tillstånd och anmälnings- plikt för vatten- verksamhet Förbruknings- takten grunda områden Skyddade områden Restaurering (återställning) Hög Målnivåer är inte definierade. Exploateringstrycket är högt i kustvatten- miljön och leder till en fragmentering av de grunda vatten- områdena. Antalet dispenser som medför en påverkan på grunda kustnära områden behöver minska. Trenden för dis- penser som ges till byggnader 100m från strandlinjen är idag stabil på samma nivå. Hänsyn till värde- fulla grundområden behöver öka vid tillståndsgivning för vattenverksamhet. Det behövs res- taurering av redan exploaterade grun- dområden. Värde- fulla grundområden behöver skyddas med områdesskydd i ökad utsträckning. Karteringar behövs för att bedöma i vilken omfattning detta behöver ske.

Hög I de flesta fall ligger ansvaret på lokal och regional nivå inom denna precisering. Nationella myn- digheter bidrar genom att ta fram vägledning och stödja med finan- siering av t.ex. restaurering av förorenade sedi- ment och inköp av områden för skyddsinsatser. Berörda legala styrmedel om- fattar översikts och detaljplane- ring enligt PBL, tillståndsprövning enligt MB. Fiske- lagen reglerar fisket. Nej 1* 1 Nej

Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som

behöver nås Aktuell situation 2015 Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020 Forts. Grunda kustnära miljöer Kommunerna har verktygen för att kunna planera sina kustområden men väldigt få har utnytt- jat denna möjlighet. Arbetet med grön infrastruktur som just nu pågår kan bidra till att lyfta upp frågan.

För att kunna be- vara biologisk mång- fald och förutsätt- ningar för friluftsliv och därmed nå miljökvalitetsmålet är det viktigt att exploateringstrycket längs Sveriges stränder minskar. Detta kan ske genom framför allt stärkt strandskydd och restriktivitet vid prövning av vatten- verksamhet mm. Gynnsam beva- randestatus och genetisk variation Andel arter och naturtyper knutna till kust och hav som har gynnsam bevarandesta- tus.

Medel Alla arter och natur- typer har gynnsam bevarandestatus.

Många marina arter och naturtyper ha en otillfreds- ställande eller dålig status.

Fiskbestånden i Nordostatlanten börjar återhämta sig, Bestånden av sill och skarpsill ökar i Östersjön och bestånden av kolja och rödspätta ökar i Nordsjön. Läget är dock kritiskt för torsken i Kattegatt. Situationen för Östersjötorsken har försämrats. Många musselätan- de, större dykänder har minskat kraftigt. Kunskap om marina arters utbredning, abundans och genetiska variation är bristfällig. Kart- läggning och över- vakning krävs för att kunna följa upp denna precisering.

Den nationella rådigheten är relativt stor i kust- nära områden men eftersom många arter rör sig över stora områden utanför Sverige är rådig- heten i flera fall begränsad.

Nej 1* 1 Nej

Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som

behöver nås Aktuell situation 2015

Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020

Hotade arter och återställda livs- miljöer

Antal arter på Artdatabankens rödlista.

Medel Inga arter på Artdata- bankens rödlista.

Idag är 25 marina fiskarter och 212 marina ryggrads- lösa djur rödlistade enligt Artdataban- kens rödlista från 2010. Bristfällig kunskap om arter förutom kommersiella fiskar- ter. Brist på infor- mation råder för såväl vattenlevande organismer och fåglar. Relativ god kunskap om utbred- ning av sälar och skarvar. Kunskapen om utbredning av tumlare har ökat genom ett projekt men det finns f.n. ingen regelbunden övervakning av beståndet. Ny rödlista fastställs våren 2015. Den nationella rådigheten är relativt stor i kustnära områ- den men efter- som många arter rör sig över stora områden utanför Sverige är rådig- heten i flera fall begränsad.

Nej 1* 1 Nej

Främmande arter

och genotyper Antal nya främ-mande arter Nya utbred- ningsområden för tidigare bekräftade främmande arter Konstaterad reproduktion hos tidigare bekräftade främmande arter

Medel Finns ännu inga målnivåer. Miljöövervakning riktad mot främmande arter saknas

Svartmunnad smörbult har ökat dramatiskt. Den amerikanska hummern kan vara på väg att etablera sig.

Det japanska jätte- ostronet har åter- etablerat sig. Det är svårt att förutsäga vilka eko- logiska konsekven- ser introducerade arter får.

Låg rådighet. Arter sprider sig genom strömmar och fartyg som besöker våra farvatten. En kommande ratificering av barlastkonventio- nen kan förbättra situationen avse- ende spridning via fartyg som besöker svenska hamnar.

Nej 2* 2 Nej

Genetiskt modifie- rade organismer

Låg Finns ännu inga målnivåer.

Det finns ingen upp- följning av förekomst eller riskanalys om GMO kan sprida sig från andra länder till svenska farvatten.

Regleras av EU-direktiv. Havs- och vatten- myndigheten ansvarar för tillståndsprövning vid introduktion av akvatiska GMO i Sverige. Ja 1* 1 ?

Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som

behöver nås Aktuell situation 2015 Rådighet Förväntad målupp- fyllelse till 2020 Bevarade natur- och kulturmiljö- värden Antal/andel skyddade områden.

Hög Det formella skyddet av marina områden ska vara 10 procent år 2020.

Saknas nivå för kulturmiljö.

Idag är 6,7 procent av kust och hav skyddade. Kunska- pen om livsmiljöer saknas och det är väldigt kostsamt att ta fram detta under- lag i marina miljöer. Arbete pågår för att skydda Bratten. Samarbete mellan Sverige och Dan- mark.

Naturvårdsverket har anslag för inköp av mark och kust- områden som ska skyddas.

Medel – hög rådighet. På lokal och regional nivå (kommuner och Länsstyrelser) finns verktygen för att skydda kustområden men resurserna har hittills varit otillräckliga. Det räcker inte att skydda särskilt värdefulla miljöer för att nå målet i stort men det är möjligt att Sverige kan nå 10 procent- målet avseende skydd av marina områden om det görs foku- serade satsningar och tillförs extra resurser. 2* 2 Nej Kulturlämningar under vatten Saknas indikatorer.

Medel Målnivå saknas. Bristfällig informa- tion om var värde- fulla lämningar finns. Mycket kost- samt att kartlägga på grund av stora arealer som ska karteras. Svårt att skydda.

Hög Nej 1* 1 Nej

Friluftsliv och

buller Saknas indikatorer. Koppling till de nya nationella friluftsmålen.

Medel Målnivå saknas. Exploateringstrycket längs kusterna är högt och kan inverka negativt på möjlig-heten att utöva friluftsliv. Det finns få hän- synsområden där buller är begränsat. Fritidsfisket är en stor och viktig fri- tidssysselsättning. Statistik från Till- växtverket visar på att besöksnäringen ökar i Sverige. Hög Möjligt 2* 2 Nej