GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER

Den ökande exploateringen av kusten är ett generellt problem. Habitat som laguner och smala östersjövikar är speciellt påverkade14_{. Förlust eller förstö-}

relse av livsmiljöer minskar möjligheterna att nå gynnsam bevarandestatus för arter och populationer. Samtidigt som grunda vattenområden är viktiga ur ett biologiskt perspektiv är de ofta starkt påverkade av mänskliga aktiviteter. Ofta medför strandnära bebyggelse ökad påverkan från annat håll. Det kan vara byg- gande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar och annan mänsklig aktivitet15,16_{. Inga indikationer finns på ett minskat exploateringstryck på de kust-}

nära ekosystemen. Den årliga statistiken för strandnära byggande17_{, visar kumula-}

tivt räknat inte på någon vikande trend (figur 10.2).

Antal

Figur 10.2. Kumulativt antal nyuppförda byggnader inom 100 m från havsstrand 2001–2011

KÄLLA: SCB

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kumulativt antal nyuppförda byggnader inom 100 m från havsstrand, exklusive tätort. ”Fristående” anger antalet nyuppförda byggnader som ligger på större avstånd än 75 m från äldre bebyggelse. ”Ej fristående” anger antalet inom 75 m från äldre bebyggelse. Bearbetad data från miljömålsportalen.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Ej fristående Totalt Fristående

Kumulativt antal nyuppförda byggnader inom 100 m från havsstrand, exklusive tätort. "Fristående" anger antalet nyuppförda byggnader som ligger på större avstånd än 75 m från äldre bebyggelse. "Ej

fristående" anger antalet inom 75 m från äldre bebyggelse. Bearbetad data från miljömålsportalen18_.

13 Statistiska centralbyrån, 2013. Kartläggning av datakällor för kvantifiering av ekosystemtjänster.

14 Artdatabanken SLU, 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.

15 Törnqvist, O. & A. Engdahl., 2012. Uppföljning av exploatering i kustzonen – rekommenderande geodata och analysmetoder. Metria och Länsstyrelsen i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten rapportserie nr 1/2012.

16 Engdahl, A. & T. Nilsson, 2014. Exploatering i kustzonen 2013. Metria och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Norrbotten rapportserie nr 2/2014.

17 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=123&pl=1. 18 http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=123&pl=1.

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Studier i Östersjön har visat att kustnära exploatering kraftigt påverkat tillgången till reproduktionsmiljöer för tre av de vanligaste kustnära fiskarterna; gädda, abborre och mört19_{. Mellan 1960 och 2005 har uppskattningsvis 40 procent av}

tillgänglig reproduktionsyta för dessa tre arter förstörts. Om motsvarande för- störelsetakt tillämpas generellt, kommer samtliga reproduktionsytor för dessa tre fiskarter att vara förstörda inom 50 år.

1.1.5 GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION

Rapporteringen 2013 enligt EU:s art- och habitatdirektiv20 _{visar att tillståndet}

för de marina naturtyperna i stort sett är oförändrat sedan 2007. När det gäller kvalitet och utsikter inför framtiden bedöms de flesta marina naturtyper ha en otillfredsställande eller dålig status. Det här förklaras av flera faktorer, däribland övergödning, påverkan på bottnar och dess livsmiljöer, tillstånd för typiska arter och överexploatering.

För gråsälen i Östersjön och knubbsälen i den atlantiska regionen är statusen, jämfört med 2007, förbättrad. Det är dock bara knubbsälen som har gynnsam bevarandestatus21_.

Fiskbestånden i Nordostatlanten börjar, enligt Internationella havsforsknings- rådet (ICES), återhämta sig22_{. Exploateringen av bestånden har i genomsnitt halv-}

erats de senaste tio åren och det kan ha gynnat utvecklingen.

Bestånden av sill och skarpsill i centrala och norra Östersjön har utvecklats positivt från 2012 till 2014. Beståndet av rödspätta i Östersjön uppvisar en positiv trend. För sillen i det västra beståndet är situationen sämre och lekbiomassa och rekrytering har minskat de senaste åren.

Situationen för torsken i det västra beståndet i Östersjön har försämrats och rekryteringen ligger under det långsiktiga genomsnittet. Torsken i östra bestån- det svälter och konditionsfaktorn har gått ner för alla åldrar. Rekryteringen till beståndet är dock fortfarande god vilket gör att det trots allt finns mycket fisk. Bestånden av kolja och rödspätta ökar i Nordsjön. Läget är dock kritiskt för torsken i Kattegatt.

Utvecklingen för lax har generellt varit positiv i älvar i Bottenhavet och Botten- viken. Däremot är trenden oförändrad eller svagt negativ för vattendrag i södra Östersjön.

19 Sundblad, G. & U. Bergström, 2014. Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats. Ambio, 19 june, 2014.

20 http://bd.eionet.europa.eu/activities/Reporting/Article_17/Reports_2013/Member_State_ Deliveries.

21 Artdatabanken SLU, 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.

22 ICES, 2013. http://www.ices.dk/news-and-events/news-archive/press-releases/Pages/Press- release---Exploitation-of-fish-stocks-has-declined-significantly-during-the-last-decade.aspx.

Av västkustens 18 vattendrag med vilda bestånd av lax bedöms endast tre uppnå god status. Nio bestånd har måttlig status, fem bestånd har dålig status och ett bestånd har mycket dålig status.

Många fisk- och växtätande sjöfågelarter har stabila eller växande häckfågel- bestånd23_{. En grupp sjöfåglar som däremot har minskat kraftigt under de senaste}

20 åren är musselätande större dykänder, exempelvis ejder24 _{och svärta. Det finns}

ingen enkel förklaring till minskningen, men faktorer som näringsbrist, ökad pre- dation, sjukdomar, tiaminbrist, miljögifter och klimatförändringar kan spela roll25_.

Antalet alfåglarna i Östersjön har även minskat kraftigt26_{. En viktig orsak är de}

återkommande oljeutsläppen från fartyg i alfågelns viktigaste övervintringsområ- den kring Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Operationella oljeutsläpp i de stora fartygsrutterna nära och genom dessa Natura 2000-områdena äger fortfa- rande rum i betydande omfattning.

1.1.6 HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER

Den nationella rödlistan tas fram av ArtDatabanken och fastställs av Naturvårds- verket. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut i ett visst område. Den senaste rödlistan publicerades 201027_{. I den har 25 marina fiskarter rödlistats.}

Av dessa bedöms 16 arter vara hotade. Två fiskarter har bedömts vara regionalt utdöda. Bland ryggradslösa marina djur är 212 arter rödlistade. Av dessa bedöms 71 vara hotade. Läget är värst för grupperna tagghudingar och koralldjur, där närmare hälften av de bedömda arterna är rödlistade. Under våren 2015 kommer en ny rödlista att fastställas.

Tumlaren är ett exempel på en hotad art. Nya resultat från SAMBAH-projek- tet28 _{visar att det finns ungefär 450 individer i Östersjön och att under sommar-}

månaderna samlas de vid södra och norra Midsjöbanken samt Hoburgs bank, i samband med kalvning.

23 Green, M. & Å. Lindström, 2014. Övervakning av fåglars populationsutveckling. Årsrapport för 2013. Biolo-giska institutionen, Lunds universitet, Lund.

24 Muntlig kommentar, Kjell Wallin, Göteborgs universitet.

25 Ottvall, R., 2012. Ejdern och andra musselätande dykänders minskning i Östersjön. Miljöforskningsbered-ningen., Miljö- och energidepartementet. http://www.regeringen.se/ sb/d/108/a/197850.

26 Bellebaum, J., Kube, J., Schulz, A., Skov, H. & H. Wendeln, 2014. Decline of Long-tailed Duck Clangula hyemalis numbers in the Pomeranian Bay revealed by two different survey methods. Ornis Fennica 91.

27 Gärdenfors, U. (ed.), 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtData-banken, SLU, Uppsala.

28 http://www.cms.int/sites/default/files/SAMBAH%2520pressrelease%2520EN%25202014- 12-10%2520FINAL.pdf.

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

1.1.7 FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER

Arter som med människans hjälp introducerats utanför sitt naturliga utbrednings- område har identifierats som ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Det gäller särskilt i akvatiska miljöer. De kan konkurrera ut eller tränga undan arter lokalt, bilda hybrider med inhemska arter eller på annat sätt förändringa i habi- tat och ekosystem. Främmande arter kan även föra med sig smitta och parasiter. Miljöövervakning riktad mot främmande arter saknas, bortsett från övervakning kring kärnkraftverkens kylvattenpåverkade områden. Bedömningen av främman- de arter bygger istället på rapportering från allmänhet och forskning. Idag bedöms att ett drygt hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska vatten.

Svartmunnad smörbult som sedan 2008 finns i svenska vatten har ökat dra- matiskt och bedöms konkurrera med ett flertal inhemska arter. På senare tid har även amerikansk hummer uppmärksammats. Den är ett hot då den bedöms vara mycket invasiv och riskerar att sprida exotiska sjukdomar. Data antyder att arten är på väg att etablera sig29_{. Det japanska jätteostronet har etablerat sig och arten}

har de senaste åren spridit sig norrut30_.

1.1.8 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER