Beskrivning av fiskelagen [och fiskeförordningen]

Fiskelagen reglerar rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon, samt i särskilt angivna fall även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen83_{. Vad som föreskrivs i fiskelagen om fiske i all-}

mänt vatten gäller även fiske i den ekonomiska zonen med de begränsningar som följer av lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (2 § första stycket fiskelagen.). Fiskelagen ska inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter som har med- delats med stöd av 7 eller 8 kap. MB84_.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske ska tas till naturvårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i ärenden enligt fiskelagen ska finnas en analys av vilken inverkan fiskemetoder och utsättande av fiskarter har på miljön. Föreskrifterna får innebära att en sådan analys ska göras av den som avser att använda metoder eller sätta ut fiskarter85_.

Avsikten med bestämmelsen om hänsynstagande till naturvårdens intressen vid fiske är att inom ramen för fiskelagstiftningen skapa möjligheter att skydda käns- lig natur och att harmoniera bestämmelserna på område med övrig lagstiftning för areella näringar. I den mån föreskrifter meddelade av fiskevårdsskäl ger tillräckligt skydd för naturvårdsintressena ska bemyndigandet inte utnyttjas86_.

83 1 § fiskelagen.

84 3 § tredje stycket fiskelagen. 85 20 § fiskelagen

Fiskeförordningen innehåller föreskrifter om bland annat fiske inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon samt föreskrifter som behövs för att EU:s gemensamma fiskeripolitik ska kunna genomföras i Sverige.87

Genom fiskeförordningen ges Havs- och vattenmyndigheten preciserade bemyn- diganden att bland annat meddela föreskrifter om fiske.

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter för fiskevården och fis- kets bedrivande som förbjuder eller begränsar fisket med avseende på vilken fisk som får fångas, användning av fiskefartyg, fiskemetoder eller fiskeredskap, och fiske inom vissa områden eller för vissa ändamål. Detta gäller fiske i havet, i vatt- nen längs kusterna och i de fem stora sjöarna88 _{till första definitiva vandringshin-}

dret. I övriga vatten får sådana föreskrifter meddelas endast för att skydda särskilt hotade arter eller stammar av nationellt intresse. Havs- och vattenmyndigheten får också meddela föreskrifter om att yrkesmässigt fiske inom ett område med använ- dande av en viss fiskemetod får bedrivas endast efter tillstånd av myndigheten89_.

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske ska tas till naturvårdens intressen. I ärenden enligt fiskelagen får Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen besluta att det ska göras en analys av vilken inverkan en fiskemetod eller utsättande av en fiskart har på miljön. Natur- vårdsverket ska ges tillfälle att yttra sig över en sådan analys90_.

2. Effekt på miljötillståndet Potential: 3

Trolig faktisk effekt 2014: 2

Trolig faktisk effekt 2020: 2, men i högre del av spannet än för 2014.

Potential: Fiskelagen är mycket viktig för de grunda kustnära områdena, både för reglering av yrkesfisket och för fritidsfisket. Den reglerar både direkt fysisk påverkan på bottnarna genom till exempel trålning och indirekt påverkan i form av uttag av fisk. För den indirekta påverkan är bland annat även den gemensamma fiskeri- politiken viktig då uttaget av fisk i havsområdet som helhet påverkar förekomsten av fisk kustnära. Det finns idag ingen definition av ”kustfisk”. Det som avses i denna rapport är bestånd som Sverige har stor möjlighet att förvalta nationellt. Trolig faktisk effekt: Utmed kusten råder trålförbud men viss lokal fysisk påver- kan kan ske på grund av fasta fisken med ryssjor. Sedan ålfiskeförbudet på väst- kusten infördes 2009 har dock påverkan från fiske med ryssjor minskat kraftigt. Fritidsfiske kan ha betydande påverkan lokalt. Mängden stor rovfisk har minskat i 87 1 kap. 1 § fiskeförordningen.

88 Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt Storsjön. 89 2 kap. 7 § första, andra och tredje styckena fiskeförordningen. 90 2 kap. 12 § första och andra styckena fiskeförordningen.

HA

V I BALANS SAMT

LEV

ANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

både Västerhavets och Östersjöns kustområden, bland annat på grund av ett högt fisketryck91_{. Förändringar väntas ske i positiv riktning fram till 2020. Havs- och}

vattenmyndigheten planerar omfattande generella översyner av de nationella fiskebe- stämmelserna de närmsta åren. Fokus ska ligga på en ekosystembaserad förvaltning. 3. Hinder

Hinder som identifierats av experter vid Havs- och vattenmyndigheten:

• Ett problem är kunskapsbrist. Det behövs mer kunskap om hur arter och livsmiljöer kan skyddas.

• Ytterligare en begränsande faktor är de resurser myndigheterna har till förfo- gande för att främja ökad förekomst av stor rovfisk. Fiskförvaltning i kustnära områden behöver generellt vara lokalt anpassad för att ge ändamålsenlig effekt. Det krävs både resurser för att kartlägga var det finns behov av ytterli- gare reglering och resurser för den samrådsprocess som ska genomföras med intressenter i det område där det finns behov av ytterligare reglering.

• Ytterligare ett hinder kan vara att målet om skydd och hållbart nyttjande av grundområden i ett kortsiktigt perspektiv kan stå mot andra mål. Beslutsfat- tare kan till exempel prioritera ett småskaligt fiske och ett fritidsfiske som bidrar till turismintäkter och arbetstillfällen.

• Ett hinder är brist på tydligt ansvar och resurser för fisketillsyn i kustområ- den. Avsaknaden av tydligt ansvar leder enligt länsstyrelsens bedömning till låg effektivitet, dålig organisation och brist på långsiktighet i den operativa fisketillsynen.

• Beroende av andra länder för att få till stånd bra förvaltningslösningar, i de fall då beslut behöver tas inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, kan ibland vara ett hinder. Det kan dock även ses som en möjlighet att Sverige kan påverka utvecklingen i en positiv riktning genom deltagande i besluten som rör EU:s fiskeripolitik.

2.2.2.6 Plan och bygglagen (PBL)