LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
NEUTRAL DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.
5. Beskrivning av behov av insatser – vad krävs för att målet ska nås
Genomförandet av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inom ramen för vat- tendirektivet är av högsta betydelse för att nå miljökvalitetsmålet. Resurser måste göras tillgängliga på nationell, regional och lokal nivå, både för genomförande av åtgärder och för uppföljning av åtgärders effekt. Det senare är viktigt för att få fram kunskap och kunna prioritera rätt åtgärder.
Förutom nationella åtgärder och insatser är uppfyllelsen av målet även starkt beroende av insatser inom EU och på internationell nivå.
I den fördjupade utvärderingen från 2012 identifierades flera brister i miljöarbe- tet som fortfarande kvarstår. Dessa brister inkluderar otillräcklig tillsyn, bristfälliga resurser till restaureringsåtgärder samt bristande deltagande i landsbygdsprogram-
151 Kemikalieinspektionen, http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Kemikalier-i- vardagen/ , 2014-12-12.
152 Helander B & Bignert A. 2014. Havsörn. Havet 2013/2014. Havs- och vattenmyndigheten. 153 Härkönen T, Karlsson O, Bäcklin BM, Moraeu C. 2014. Sälpopulationer och sälhälsa.
Havet 2013/2014. Havs- och vattenmyndigheten.
154 Förlin L, Larsson Å, Hanson N, Parkkonen J, Nyberg E, Faxneld S, Bignert A, Ek Henning H, Bryhn A, Gårdmark A, Olsson J. 2014. Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Havet 2013/2014. Havs- och vattenmyndigheten.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
mets stödprogram. Nedan redovisas nationella insatser som Havs- och vattenmyn- digheten bedömer som prioriterade för att komma närmare måluppfyllelse. Efter- som fokus i denna fördjupade utvärdering ligger på fysisk påverkan presenteras framförallt förslag inom detta område.
5.1 Insatser riktade mot fysisk påverkan
Vattenverksamhetutredningens155 förslag på förändringar av de styrmedel som rör
vattenkraftverken är viktiga för måluppfyllelsen. Förslagen syftar till att processen för vattenverksamhet ska bli mer lik den för miljöfarlig verksamhet (kap. 9 MB). Havs- och vattenmyndigheten menar att dessa förslag är angelägna för att effek- tivisera implementeringen av relevanta miljökrav på verksamheter som påverkar Sveriges vattenmiljöer156. Nedanstående åtgärder bör prioriteras.
Omprövning och nyprövning av vattenkraftverk. Regeringen behöver verka för att förslagen om nyprövning (SOU 2013:69)157 och omprövning (SOU
2014:35)158 av vattenverksamhet får genomslag. Havs- och vattenmyndig-
hetens och Energimyndighetens strategi för åtgärder i vattenkraften159 bör
användas som underlag för prioritering av insatser.
Motiv: Många anläggningar och verksamheter bedrivs idag enligt äldre lagstift- ning och efterlever därför inte moderna miljökrav. Dessa verksamheter behö- ver anpassas till miljöbalkens och EU-rättens krav för att bl a god ekologisk status ska kunna uppnås i våra vattendrag160.
Tillsynen av vattenkraftverk behöver utökas. Regeringen bör se över hur resur- serna för tillsyn av vattenkraftverk kan öka. Alternativ kan vara att inbetala- de tillsynsavgifter återförs till respektive länsstyrelse via förvaltningsanslaget eller ett avgiftssystem där pengarna behålls på den enskilda länsstyrelsen. (Se exemplet med avgifter för dammsäkerhet161)
Motiv: Havs- och vattenmyndigheten bedömer att tillsynsmyndigheterna behö- ver mer resurser för tillsyn. Förslaget motiveras utifrån de hinder som har identifierats för tillsyn i styrmedelsanalysen i kapitel 2. Vattenmyndigheterna har fört fram liknande förslag i åtgärdsprogrammet för 2015–2021.
155 SOU 2014:35 I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Slutbetänkande i Vattenverksamhetsutredningen 2014.
156 Havs- och vattenmyndigheten yttrande avseende SOU 2014:35. 157 SOU 2013:69 Ny prövning av äldre tillstånd och rättigheter, s. 212.
158 SOU 2014:35 I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Slutbetänkande i Vattenverksamhetsutredningen 2014.
159 Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten. Strategi för åtgärder inom vattenkraften. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14.
160 SOU 2013:69 Ny prövning av äldre tillstånd och rättigheter, s. 212.
161 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. SFS 2014:216.
5.2 Övriga insatser
Utredning av finansieringsmodeller för åtgärder i sjöar och vattendrag
Regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att, efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, utreda och lämna förslag till finansiering av åtgärder i sjöar och vattendrag. Föreslagen finan- siering bör omfatta kostnader avseende åtgärder som inte kan hanteras genom befintliga regelverk. I uppdraget bör även finansiering av uppföljning av åtgärderna ingå. En utgångspunkt för utredningen bör vara att principen om att förorenaren betalar ska följas i de fall det finns en identifierad aktör som orsakat miljöpåverkan.
Motivering:
Förslaget syftar till att öka resurserna till det miljövårdsinriktade vattenarbe- tet. Behovet av åtgärder är stort. Sedan 2010 ställs högre krav på innehållet i åtgärdsprogrammen kopplat till vattendirektivet. Det ska framgå hur kraven på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och hur åtgärderna är finansierade. Med hänsyn till de nya kraven behöver olika möjligheter till finansiering utredas för att få så verkningsfulla åtgärdsprogram som möjligt. För att öka takten i åtgärdsarbetet behöver resurser till åtgärder öka och vara långsiktiga och koppla direkt till åtgärdsprogrammen.
Uppföljning av åtgärder
Regeringen bör avsätta medel för analys och uppföljning av åtgärder. Data från miljöövervakningen behöver utnyttjas effektivare för uppföljning av åtgärder och befintliga databaser behöver förbättras. För åtgärder där befint- liga miljöövervakningsprogram inte räcker för uppföljning behövs extra insatser för att säkerställa en adekvat uppföljning.
Motiv:
Uppföljning av åtgärder behövs för att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. Genom att bättre nyttja data från befintliga övervakningsprogram, kan bättre information erhållas om vilka åtgärder som varit kostnadseffektiva. I många fall krävs dock ytterligare data för uppföljning. En investering i bättre upp- följning bedöms löna sig i längden då kostnadseffektiva åtgärder kan priori- teras.
LEV
ANDE SJÖAR OCH V
A
TTENDRAG
162 Fölster J, Valinia S, Sandin L & Futter MN 2014. ”För var dag blir det bättre men bra lär det aldrig bli”. Försurning i sjöar och vattendrag 2014. SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:20
163 Sonesten L. 2013. Mindre övergödning i vattendragen. Sötvatten 2013 – Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten 164 Skogsstatistisk årsbok 2014. Data avser 3-årsmedeltal, 2010/2011–2012/2013 i hela
landet.
Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet Centralt uppföljnings- mått Nivå som
behöver nås Aktuell situation 2015 Rådig-het Förväntad målupp- fyllelse till 2020/2050
God ekologisk och
kemisk status Statusklassning enligt vatten- direktivet
Hög 100 % av sjöar och vattendrag har god ekologisk status eller potential och god kemisk status 2021 (vissa har undantag till 2027)
49 % av sjöarna har minst god status 32 % av vatten- dragen har minst god status Hög Mål 60 % kommer ej att nås. 2 2 Andel försurade
sjöar Medel Andelen försurade sjöar ska minska 10 % av sjöarna försurade 162
Medel Nej (prognoser för 2020 visar inte på någon ytterligare åter- hämtning) - - Kväve i sjöar och vattendrag
Medel Utsläpp av kväve till sjöar och vattendrag ska minska
Minskar163 Hög Nej - -
Kvicksilver i sjöar och vattendrag
Medel Halten av kvicksilver i sjöar och vattendrag ska minska
Minskar ej Medel Nej (pga hög bakgrundshalt)
- -
Oexploaterade
vattendrag Antal vatten-förekomster i vattendrag som har hög status
Medel Antalet vatten- förekomster med hög status ska öka
10 % vattendrag har
hög status Hög Nej (ingen nämnvärt förbättring jämfört med 2009) 2 2 Antal ompröv- ningar av vattenkrafts- verksamhet
Medel Ökat antal
omprövningar 1990–2010: 90 omprövningar Hög Nej 2 2
Strukturer och
vattenflöden Andel sjöar med god/hög konnektivitet
Hög Fler sjöar med god/
hög konnektivitet. 60 % god/hög konnektivitet Hög Möjlighet för ökning med hjälp av riktade åtgärder
2 2
Andel vatten- drag med god/ hög konnek- tivitet
Hög Fler vattendrag med god/hög konnektivitet. 47 % god/hög konnektivitet Hög Möjlighet för ökning med hjälp av riktade åtgärder 2 2 Påverkan vid passage över vattendrag i samband med föryngrings- avverkning
Medel Påverkan ska minska Andel av transporter fördelat på påver- kansgrad: 64 % ingen negativ påver- kan, 36 % negativ påverkan164 Hög Nej (svag minskning i påverkan) - - Föryngrings- avverkningens påverkan på kantzoner
Medel Påverkan ska minska Andel av antal kant- zoner fördelat på påverkansgrad: 68 % ingen negativ påver- kan, 32 % negativ påverkan165 Hög Nej (ingen nämnvärd förändring) - -
Bidrag till mål- uppfyllelse Styrmedels effekt Åtgärders effekt
Tabell 8.2. Det centrala i bedömning av om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag nås
Tabellen sammanfattar bedömningen av målets olika delar utifrån uppföljning och analys. Regeringens bedömningsgrund anger att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om antingen tillståndet i miljön kan nås, eller om tillräckliga åtgärder blir genomförda för att på sikt nå miljökvaliteten. Styrmedels och åtgärders effekt anges på fallande skala 2–5, där 5 anger att styrmedel respektive åtgärder är fullt ut tillräckliga. 1 visar att kunskapen är bristfällig.