Analys av delstudie 2

I detta avsnitt presenteras en sammanfattande analys av delstudie 2 med ut- gångspunkt i artikel III och manus för artikel IV. I delstudie 2 synliggörs rek- torers beskrivningar av socialt lärande i fritidshemmet. Dessa tolkas som ut- tryck för makrosystemet (Bronfenbrenner, 2005) och representerar både tolk- ningar av socialt lärande av respektive rektor och tolkningar som kommer till uttryck mer generellt om fritidshemskontext, vilket de delar genom sin erfa- renhet som yrkesgrupp.

Beskrivningen av socialt lärande som syfte för fritidshemsverksamheten åskådliggör också makrosystemet, vilket i detta fall tolkas som en förväntan om att grundläggande demokratiska värden ska vara styrande för fritidshems- personalens arbete. Det tolkas därför också som ett uttryck för en didaktisk utgångspunkt för arbetet med elevers sociala lärande. Arbetet med socialt lä- rande sägs pågå hela tiden, vilket visar kronosystemet (Bronfenbrenner, 2005) och aspekten av kontinuitet i tid.

Rektorernas beskrivningar av att arbetet ska genomföras i den miljö som är närmast eleverna tolkas som en beskrivning av mikrosystemet (Bronfenbren- ner, 1979). Socialt lärande förväntas ske som en ständig process i den dagliga fritidshemsverksamheten och förklaras som mikrosystemets aktiviteter, i vilka den förväntade prioriteringen av interaktion med eleverna är en roll som fri- tidshemspersonalen förväntas ta. Det i sin tur visar ett relationellt arbetssätt som tolkas som mikrosystemets relationer, genom vilka fritidshemspersona- len förväntas vara vägledande förebilder. Rektorerna ger inte uttryck för nå- gon förväntan om särskilda aktiviteter, vilket kan förklaras med att deras be- skrivningar i stället tydliggör socialt lärande i sig självt som en ständigt på- gående aktivitet i fritidshemmet. Det pekar på vikten av att tydliggöra både

samheten med obehörig personal. Till följd av avsaknaden av en formell ut- bildning behöver de kollegiala diskussionerna ske på en mer grundläggande nivå, mer lämpad för att grundutbilda fritidshemspersonalen i stället för att vidareutveckla kunskaper från en högre utbildning.

Rektorernas visioner för socialt lärande i fritidshemmet kommer till uttryck genom beskrivningarna av grundskola och fritidshem som en enhet med ett gemensamt uppdrag att arbeta med elevers sociala lärande. I fråga om detta uttrycks socialt lärande som utgångspunkten för fritidshemmets verksamhet och det finns en vision om att frambringa och upprätthålla en undervisande

kultur, med utgångspunkt i fritidshemspersonalens förhållnings- och arbets-

sätt. Rektorerna ger uttryck för en enighet kring vikten av en gemensam vision för hela skolenheten. De framhåller både möjligheter och utmaningar för det gemensamma arbetet på enheterna, vilka främst är relaterade till den organi- satoriska strukturen. En skillnad som blir synlig i resultatet är hur de definierar och förklarar begreppet vision.

6.2.3

Analys av delstudie 2

I detta avsnitt presenteras en sammanfattande analys av delstudie 2 med ut- gångspunkt i artikel III och manus för artikel IV. I delstudie 2 synliggörs rek- torers beskrivningar av socialt lärande i fritidshemmet. Dessa tolkas som ut- tryck för makrosystemet (Bronfenbrenner, 2005) och representerar både tolk- ningar av socialt lärande av respektive rektor och tolkningar som kommer till uttryck mer generellt om fritidshemskontext, vilket de delar genom sin erfa- renhet som yrkesgrupp.

Beskrivningen av socialt lärande som syfte för fritidshemsverksamheten åskådliggör också makrosystemet, vilket i detta fall tolkas som en förväntan om att grundläggande demokratiska värden ska vara styrande för fritidshems- personalens arbete. Det tolkas därför också som ett uttryck för en didaktisk utgångspunkt för arbetet med elevers sociala lärande. Arbetet med socialt lä- rande sägs pågå hela tiden, vilket visar kronosystemet (Bronfenbrenner, 2005) och aspekten av kontinuitet i tid.

Rektorernas beskrivningar av att arbetet ska genomföras i den miljö som är närmast eleverna tolkas som en beskrivning av mikrosystemet (Bronfenbren- ner, 1979). Socialt lärande förväntas ske som en ständig process i den dagliga fritidshemsverksamheten och förklaras som mikrosystemets aktiviteter, i vilka den förväntade prioriteringen av interaktion med eleverna är en roll som fri- tidshemspersonalen förväntas ta. Det i sin tur visar ett relationellt arbetssätt som tolkas som mikrosystemets relationer, genom vilka fritidshemspersona- len förväntas vara vägledande förebilder. Rektorerna ger inte uttryck för nå- gon förväntan om särskilda aktiviteter, vilket kan förklaras med att deras be- skrivningar i stället tydliggör socialt lärande i sig självt som en ständigt på- gående aktivitet i fritidshemmet. Det pekar på vikten av att tydliggöra både

vad socialt lärande ska innefatta och nödvändigheten av kommunikation (mesosystem) mellan rektor och fritidshemspersonal. De olika nivåerna i den bioekologiska modellen gör det möjligt att se inbördes samband och ömsesi- dig påverkan i beskrivningarna av socialt lärande, relaterat till fritidshemsper- sonalens arbete och elevernas lärande. Följaktligen är tolkningen att det som tar sig uttryck i arbetet i fritidshemsgruppen, mikrosystemet, i sin tur förväntas påverka elevernas grundläggande värderingar och hur deras makrosystem for- mas.

I rektorernas beskrivningar av socialt lärande framkommer ingenting som relaterar till strukturella förutsättningar (exosystemet, Bronfenbrenner, 2005) eller utmaningar grundade i dessa. Det visar att de främst fokuserar på de möj- ligheter som finns dels i fritidshemspersonalens relationer med eleverna, dels i elevernas möjligheter att lära. Samtidigt framkommer att förutsättningarna i fritidshemmets organisation bidrar till svårigheter för fritidshemspersonalen att arbeta med socialt lärande. Rektorerna uttrycker en förståelse för fritids- hemspersonalens arbetssituation och de svårigheter som uppstår genom struk- turella förutsättningar. Det framkommer också att de strukturella förutsätt- ningarna påverkar deras egna möjligheter att vara pedagogiska ledare i önsk- värd utsträckning, vilket visar att exosystemet i dessa fall påverkar möjlighet- erna för det kollegiala mikrosystemet.

När rektorerna beskriver visioner för socialt lärande i fritidshemmet fram- håller de att en vision är vad som ska vara styrande för fritidshemsverksam- heten. Det tolkas som ett uttryck för att visionen är ett makrosystem med atti- tyder och värderingar kring socialt lärande i fritidshemmets kontext. Olika värderingar och förhållningssätt förväntas sedan ta sig uttryck i det vardagliga arbetet i elevgruppen, där fritidshemspersonal och elever utgör ett mikrosys-

tem. Beskrivningen av en undervisande kultur blir på så vis ett uttryck för hur

gemensamma värderingar (makrosystem) förväntas komma till uttryck genom ett förhållningssätt i fritidshemsgruppen (mikrosystem). Det kan också tolkas som om begreppet en undervisande kultur är ett uttryck för en kontinuerlig aktivitet, på samma sätt som socialt lärande kan vara en ständigt pågående aktivitet.

Rektorernas vision om fritidshem och grundskola som en enhet åskådliggör ett behov av kommunikation (mesosystem) mellan de olika yrkesgrupperna (fritidshemspersonal och grundskollärare), för att kunna möta eleverna i över- gångarna mellan verksamheterna (mikrosystem). De utmaningar som rekto- rerna belyser om hierarkier och upplevda hierarkier mellan yrkesgrupperna visar att det kan ha uppstått subkulturer i kollegiet, trots att ambitionen är att alla ska förhålla sig till en och samma vision (makrosystem). Detta tydliggör att den gemensamma visionen behöver vara känd av alla, både för att säker- ställa att fritidshemspersonalen ska känna tillhörighet och för att grundskollä- rarna ska vara medvetna om fritidshemmets uppdrag.

vad socialt lärande ska innefatta och nödvändigheten av kommunikation (mesosystem) mellan rektor och fritidshemspersonal. De olika nivåerna i den bioekologiska modellen gör det möjligt att se inbördes samband och ömsesi- dig påverkan i beskrivningarna av socialt lärande, relaterat till fritidshemsper- sonalens arbete och elevernas lärande. Följaktligen är tolkningen att det som tar sig uttryck i arbetet i fritidshemsgruppen, mikrosystemet, i sin tur förväntas påverka elevernas grundläggande värderingar och hur deras makrosystem for- mas.

I rektorernas beskrivningar av socialt lärande framkommer ingenting som relaterar till strukturella förutsättningar (exosystemet, Bronfenbrenner, 2005) eller utmaningar grundade i dessa. Det visar att de främst fokuserar på de möj- ligheter som finns dels i fritidshemspersonalens relationer med eleverna, dels i elevernas möjligheter att lära. Samtidigt framkommer att förutsättningarna i fritidshemmets organisation bidrar till svårigheter för fritidshemspersonalen att arbeta med socialt lärande. Rektorerna uttrycker en förståelse för fritids- hemspersonalens arbetssituation och de svårigheter som uppstår genom struk- turella förutsättningar. Det framkommer också att de strukturella förutsätt- ningarna påverkar deras egna möjligheter att vara pedagogiska ledare i önsk- värd utsträckning, vilket visar att exosystemet i dessa fall påverkar möjlighet- erna för det kollegiala mikrosystemet.

När rektorerna beskriver visioner för socialt lärande i fritidshemmet fram- håller de att en vision är vad som ska vara styrande för fritidshemsverksam- heten. Det tolkas som ett uttryck för att visionen är ett makrosystem med atti- tyder och värderingar kring socialt lärande i fritidshemmets kontext. Olika värderingar och förhållningssätt förväntas sedan ta sig uttryck i det vardagliga arbetet i elevgruppen, där fritidshemspersonal och elever utgör ett mikrosys-

tem. Beskrivningen av en undervisande kultur blir på så vis ett uttryck för hur

gemensamma värderingar (makrosystem) förväntas komma till uttryck genom ett förhållningssätt i fritidshemsgruppen (mikrosystem). Det kan också tolkas som om begreppet en undervisande kultur är ett uttryck för en kontinuerlig aktivitet, på samma sätt som socialt lärande kan vara en ständigt pågående aktivitet.

Rektorernas vision om fritidshem och grundskola som en enhet åskådliggör ett behov av kommunikation (mesosystem) mellan de olika yrkesgrupperna (fritidshemspersonal och grundskollärare), för att kunna möta eleverna i över- gångarna mellan verksamheterna (mikrosystem). De utmaningar som rekto- rerna belyser om hierarkier och upplevda hierarkier mellan yrkesgrupperna visar att det kan ha uppstått subkulturer i kollegiet, trots att ambitionen är att alla ska förhålla sig till en och samma vision (makrosystem). Detta tydliggör att den gemensamma visionen behöver vara känd av alla, både för att säker- ställa att fritidshemspersonalen ska känna tillhörighet och för att grundskollä- rarna ska vara medvetna om fritidshemmets uppdrag.