Etiska aspekter

I detta avsnitt presenteras de etiska aspekter som tagits i beaktan under av- handlingsstudiens gång, i förhållande till samtliga delar, från planering till ge- nomförande, tolkning, analys och rapportering.

Genom hela avhandlingsstudien har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2011, 2017) beaktats. Samtliga deltagare infor- merades, dels skriftligt i de informationsbrev (se bilagor 1 & 3) som skickades inför studierna, dels muntligt vid respektive intervjutillfälle, om studiens syfte och om sina rättigheter som deltagare. De delgavs information om att deras deltagande baserades på frivillighet och att de närsomhelst kunde avbryta sitt deltagande, utan att ge någon förklaring och utan någon för dem negativ kon- sekvens. Samtliga deltagare gav sitt samtycke till deltagande. För delstudie 1 skedde detta muntligt, medan samtycket inhämtades skriftligt för delstudie 2, vid respektive individuell intervju.

Deltagarna fick även information om att allt insamlat material skulle komma att avidentifieras i kommande rapportering, samt att det kommer att hanteras och förvaras så att inga obehöriga ges tillgång till det. Vidare infor- merades även om att materialet endast avses användas i forsknings- och under- visningssyfte. Deltagarna informerades dessutom om sina rättigheter enligt EU:s dataskyddsförordning (se bilaga 3). Allt material som kan betraktas som personuppgifter hanteras och förvaras med yttersta varsamhet, vilket innebär att ljudinspelningar och dokument förvaras lösenordskyddade eller på annat vis låst för åtkomst.

Med utgångspunkt i att den mänskliga interaktionen i en intervju har på- verkan såväl direkt på intervjupersonen, som på den kunskap som skapas, kan intervjuforskning sägas vara genomsyrad av moraliska och etiska frågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Kunskapen som uppstår kan komma att påverka förståelsen för människans villkor, vilket erfordrar etiska överväganden i forskningsprocessen. Med hänsyn till det väcktes också frågor om det samhäl- leliga värdet av den kunskap som skapas i en intervjuforskning. Ett forsk- ningsprojekt bör med andra ord vara till gagn för såväl mänskliga som veten- skapliga intressen.

Med anledning av den relation som blir till, mellan intervjuperson och in- tervjuare, förtydligas vikten av att intervjusituationen är tillitsfull, på samma gång som den respekterar deltagarnas integritet (Kvale & Brinkmann, 2014). Vid samtliga intervjutillfällen har samtalsklimatet beaktats och stor vikt har lagts vid respekten för vars och ens personliga åsikter, med en medvetenhet om respektive deltagares enskilda utsatthet. Såväl intervjuaren (jag) som andra deltagare kan vara tänkbara att påverka utsattheten hos deltagarna (Frey & Fontana, 1991; Merriam & Tisdell, 2016). Detta har beaktats både vad gäller att blottlägga sina åsikter för mig (delstudie 1 & 2) och vad gäller en tänkbar utsatthet inför den egna arbetsgruppen (delstudie 1). I delstudie 2 kunde denna aspekt relateras till en eventuell rädsla för att uttrycka sig kring sin verksamhet

5.9

Etiska aspekter

I detta avsnitt presenteras de etiska aspekter som tagits i beaktan under av- handlingsstudiens gång, i förhållande till samtliga delar, från planering till ge- nomförande, tolkning, analys och rapportering.

Genom hela avhandlingsstudien har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2011, 2017) beaktats. Samtliga deltagare infor- merades, dels skriftligt i de informationsbrev (se bilagor 1 & 3) som skickades inför studierna, dels muntligt vid respektive intervjutillfälle, om studiens syfte och om sina rättigheter som deltagare. De delgavs information om att deras deltagande baserades på frivillighet och att de närsomhelst kunde avbryta sitt deltagande, utan att ge någon förklaring och utan någon för dem negativ kon- sekvens. Samtliga deltagare gav sitt samtycke till deltagande. För delstudie 1 skedde detta muntligt, medan samtycket inhämtades skriftligt för delstudie 2, vid respektive individuell intervju.

Deltagarna fick även information om att allt insamlat material skulle komma att avidentifieras i kommande rapportering, samt att det kommer att hanteras och förvaras så att inga obehöriga ges tillgång till det. Vidare infor- merades även om att materialet endast avses användas i forsknings- och under- visningssyfte. Deltagarna informerades dessutom om sina rättigheter enligt EU:s dataskyddsförordning (se bilaga 3). Allt material som kan betraktas som personuppgifter hanteras och förvaras med yttersta varsamhet, vilket innebär att ljudinspelningar och dokument förvaras lösenordskyddade eller på annat vis låst för åtkomst.

Med utgångspunkt i att den mänskliga interaktionen i en intervju har på- verkan såväl direkt på intervjupersonen, som på den kunskap som skapas, kan intervjuforskning sägas vara genomsyrad av moraliska och etiska frågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Kunskapen som uppstår kan komma att påverka förståelsen för människans villkor, vilket erfordrar etiska överväganden i forskningsprocessen. Med hänsyn till det väcktes också frågor om det samhäl- leliga värdet av den kunskap som skapas i en intervjuforskning. Ett forsk- ningsprojekt bör med andra ord vara till gagn för såväl mänskliga som veten- skapliga intressen.

Med anledning av den relation som blir till, mellan intervjuperson och in- tervjuare, förtydligas vikten av att intervjusituationen är tillitsfull, på samma gång som den respekterar deltagarnas integritet (Kvale & Brinkmann, 2014). Vid samtliga intervjutillfällen har samtalsklimatet beaktats och stor vikt har lagts vid respekten för vars och ens personliga åsikter, med en medvetenhet om respektive deltagares enskilda utsatthet. Såväl intervjuaren (jag) som andra deltagare kan vara tänkbara att påverka utsattheten hos deltagarna (Frey & Fontana, 1991; Merriam & Tisdell, 2016). Detta har beaktats både vad gäller att blottlägga sina åsikter för mig (delstudie 1 & 2) och vad gäller en tänkbar utsatthet inför den egna arbetsgruppen (delstudie 1). I delstudie 2 kunde denna aspekt relateras till en eventuell rädsla för att uttrycka sig kring sin verksamhet

inför yrkeskollegor. Inledningsvis uttryckte jag särskilt en önskan om att i dessa gruppsamtal inta ett förhållningssätt i vilket var och en förutsattes sam- tala utan fördömande, samt att alla antogs delge sina erfarenheter med goda avsikter.

Datamaterialet i delstudie 1 kom att blottlägga deltagarnas perspektiv på ett sätt som skulle kunna tolkas som kritiskt, gentemot såväl deras arbetsgivare som deras respektive arbetsplatser. Eftersom dessa perspektiv samtidigt före- föll betydelsefulla för personalen att lyfta fram, har etiska aspekter särskilt beaktats i relation till dessa. Utgångspunkten, utöver de forskningsetiska prin- ciperna (Vetenskapsrådet, 2011, 2017), har varit att rapportera ett rättvisande resultat (Helgesson, 2015) och att faktiskt åskådliggöra personalens perspek- tiv på sin arbetssituation, även om de kunde anses kritiska. Detta inte minst för att de strukturella mönster de gav uttryck för i stor utsträckning kunde an- ses vara avgörande för de beslut som fattades i det praktiska arbetet.

Även i delstudie 2 framkom perspektiv på vissa av verksamhetens förut- sättningar, vilka skulle kunna betraktas som negativ kritik vad gäller den per- sonal som finns tillgänglig för anställning. Emellertid rör perspektivet mer ge- nerellt de förutsättningar som föreligger utifrån utbildningsbakgrunden hos flertalet personer som söker anställning i fritidshem. Det är alltså inte en kritik mot specifika individer, utan en förutsättning som kan härröras till ett mer generellt problem i hela riket, även om det också anses ge följder i respektive fritidshemsverksamhet. Det övergripande syftet i avhandlingen är att under- söka socialt lärande i fritidshemmets kontext, utifrån hur det beskrivs av fri- tidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Det som deltagarna gav uttryck för, vad gäller förutsättningarna, kan i stor utsträckning anses ha betydelse för hur de leder arbetet med socialt lärande i fritidshemmet och har därför betraktats som viktigt att åskådliggöra.

inför yrkeskollegor. Inledningsvis uttryckte jag särskilt en önskan om att i dessa gruppsamtal inta ett förhållningssätt i vilket var och en förutsattes sam- tala utan fördömande, samt att alla antogs delge sina erfarenheter med goda avsikter.

Datamaterialet i delstudie 1 kom att blottlägga deltagarnas perspektiv på ett sätt som skulle kunna tolkas som kritiskt, gentemot såväl deras arbetsgivare som deras respektive arbetsplatser. Eftersom dessa perspektiv samtidigt före- föll betydelsefulla för personalen att lyfta fram, har etiska aspekter särskilt beaktats i relation till dessa. Utgångspunkten, utöver de forskningsetiska prin- ciperna (Vetenskapsrådet, 2011, 2017), har varit att rapportera ett rättvisande resultat (Helgesson, 2015) och att faktiskt åskådliggöra personalens perspek- tiv på sin arbetssituation, även om de kunde anses kritiska. Detta inte minst för att de strukturella mönster de gav uttryck för i stor utsträckning kunde an- ses vara avgörande för de beslut som fattades i det praktiska arbetet.

Även i delstudie 2 framkom perspektiv på vissa av verksamhetens förut- sättningar, vilka skulle kunna betraktas som negativ kritik vad gäller den per- sonal som finns tillgänglig för anställning. Emellertid rör perspektivet mer ge- nerellt de förutsättningar som föreligger utifrån utbildningsbakgrunden hos flertalet personer som söker anställning i fritidshem. Det är alltså inte en kritik mot specifika individer, utan en förutsättning som kan härröras till ett mer generellt problem i hela riket, även om det också anses ge följder i respektive fritidshemsverksamhet. Det övergripande syftet i avhandlingen är att under- söka socialt lärande i fritidshemmets kontext, utifrån hur det beskrivs av fri- tidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Det som deltagarna gav uttryck för, vad gäller förutsättningarna, kan i stor utsträckning anses ha betydelse för hur de leder arbetet med socialt lärande i fritidshemmet och har därför betraktats som viktigt att åskådliggöra.