Det teoretiska perspektivet i analysen

Teorin gör det möjligt att betrakta fritidshemmet ur en didaktisk synvinkel, med utgångspunkt i fritidshemspersonals och rektorers perspektiv på arbetet med socialt lärande. Deltagarnas beskrivningar av socialt lärande, strukturella förutsättningar, samt olika val och förhållningssätt vad gäller arbetet, kan med hjälp av teorin förklaras med utgångspunkt i de olika systemnivåerna, samt hur dessa påverkar varandra. Därigenom kan de didaktiska frågorna vad, hur,

varför, för vem, när och var, samt tänkbara didaktiska konsekvenser synlig-

göras teoretiskt och på så vis ger teorin ett didaktiskt perspektiv.

Bronfenbrenner och Evans (2000) beskriver utvecklingsvetenskap som ett systematiskt vetenskapligt arbete där förhållanden och processer som bidrar till kontinuitet och förändring över tid studeras. De menar att förståelsen för vad som formar mänsklig utveckling kan öka genom sådana studier och beto- nar vikten av att försöka förstå vad rådande förutsättningar ger människor möjlighet att bli. Det teoretiska perspektivet används i linje med detta, för att bidra till en förståelse för vad socialt lärande kan innebära i fritidshemmet utifrån de premisser som beskrivs. Genom en sådan förståelse blir det möjligt att försöka förstå hur socialt lärande möjliggörs för elever i fritidshemmet.

De olika systemnivåerna (mikro, meso, exo, makro och krono) används som analytiska begrepp för att lyfta fram de faktorer, såväl nära som mer di- stanserade, som utgör fritidshemsverksamhetens förutsättningar utifrån delta- garnas beskrivningar. Dessa faktorer är också grunden för de beslut som fattas av deltagarna i fritidshemsverksamheten. Det teoretiska perspektivet används även för att visa interaktionen mellan de olika faktorerna och för att förklara hur de, genom de olika systemen, interagerar med varandra. Genom det kan även förutsättningarna för elevers sociala lärande åskådliggöras, vilket i sin tur är en utgångspunkt för didaktisk reflektion avseende de val och värderingar som studiens deltagare ger uttryck för. Genom att beakta de förutsättningar som föreligger fritidshemsverksamheten i relation till de didaktiska frågorna kan det teoretiska perspektivet bidra till förståelse för hur socialt lärande blir möjligt i fritidshemmets verksamhet.

57

är grundläggande för hur mänskliga relationer och kommunikation strukture- ras, genom en kulturellt definierad miljö. De understryker i stället kultur som en del av mikrosystemet och de proximala processerna. I avhandlingen tolkas emellertid aspekten kultur med utgångspunkt i makrosystemet som en väv av socialt utbyte mellan komponenter från hela det bioekologiska systemet. Mak- rosystemet definierar även de mer närliggande systemen och de proximala processerna (Bronfenbrenner, 2005).

4.3

Det teoretiska perspektivet i analysen

Teorin gör det möjligt att betrakta fritidshemmet ur en didaktisk synvinkel, med utgångspunkt i fritidshemspersonals och rektorers perspektiv på arbetet med socialt lärande. Deltagarnas beskrivningar av socialt lärande, strukturella förutsättningar, samt olika val och förhållningssätt vad gäller arbetet, kan med hjälp av teorin förklaras med utgångspunkt i de olika systemnivåerna, samt hur dessa påverkar varandra. Därigenom kan de didaktiska frågorna vad, hur,

varför, för vem, när och var, samt tänkbara didaktiska konsekvenser synlig-

göras teoretiskt och på så vis ger teorin ett didaktiskt perspektiv.

Bronfenbrenner och Evans (2000) beskriver utvecklingsvetenskap som ett systematiskt vetenskapligt arbete där förhållanden och processer som bidrar till kontinuitet och förändring över tid studeras. De menar att förståelsen för vad som formar mänsklig utveckling kan öka genom sådana studier och beto- nar vikten av att försöka förstå vad rådande förutsättningar ger människor möjlighet att bli. Det teoretiska perspektivet används i linje med detta, för att bidra till en förståelse för vad socialt lärande kan innebära i fritidshemmet utifrån de premisser som beskrivs. Genom en sådan förståelse blir det möjligt att försöka förstå hur socialt lärande möjliggörs för elever i fritidshemmet.

De olika systemnivåerna (mikro, meso, exo, makro och krono) används som analytiska begrepp för att lyfta fram de faktorer, såväl nära som mer di- stanserade, som utgör fritidshemsverksamhetens förutsättningar utifrån delta- garnas beskrivningar. Dessa faktorer är också grunden för de beslut som fattas av deltagarna i fritidshemsverksamheten. Det teoretiska perspektivet används även för att visa interaktionen mellan de olika faktorerna och för att förklara hur de, genom de olika systemen, interagerar med varandra. Genom det kan även förutsättningarna för elevers sociala lärande åskådliggöras, vilket i sin tur är en utgångspunkt för didaktisk reflektion avseende de val och värderingar som studiens deltagare ger uttryck för. Genom att beakta de förutsättningar som föreligger fritidshemsverksamheten i relation till de didaktiska frågorna kan det teoretiska perspektivet bidra till förståelse för hur socialt lärande blir möjligt i fritidshemmets verksamhet.

Mikrosystemet är centralt i avhandlingen, eftersom det är i mikrosystemet som elever och fritidshemspersonal möts dagligen, vilket utgör basen för ele- vers sociala lärande. På samma sätt är rektor och fritidshemspersonal ett mik- rosystem, även om de inte interagerar dagligen. I analysen används begreppen för mikrosystemets byggstenar: roller, relationer och aktiviteter för att visa vad deltagarna uttrycker som viktigt för elevers sociala lärande. Begreppet dyad används för att förklara karaktären av de relationer som kommer till ut- tryck genom deltagarnas beskrivningar, medan begreppet proximala processer används för att synliggöra beskrivningar av interaktion. Begreppet maktbalans används för att förklara fritidshemspersonalens roll gentemot eleverna, samt rektors roll gentemot fritidshemspersonalen.

Makrosystemet är också centralt i avhandlingen. All datainsamling har gjorts genom olika former av intervjuer, vars syfte har varit att lyfta fram del- tagarnas respektive perspektiv. Det är ett synliggörande av de kulturella vär- deringar som ligger till grund för såväl fritidshemspersonalens som rektorer- nas förståelse för och skapande av de aktuella fritidshemmens kultur, det vill säga makrosystemet.

4.3.1 Samlad översikt av det teoretiska perspektivet

I tabell 1 ges en samlad översikt av det teoretiska perspektivet och hur det förstås i relation till fritidshemmet. Tabellen presenterades i licentiatuppsatsen (Jonsson, 2018) och har kompletterats med hänsyn till doktorsavhandlingens syfte.

Tabell 1. Förklaring av det teoretiska perspektivet.

Systemnivå Förklaring För fritidshemmet i avhand- lingen

Mikro Aktiviteter, roller och relationer i indi- videns närmaste miljö.

Fritidshemsgruppen med elever och personal, gruppkonstellat- ioner av elever, personalgruppen, elevens familj, personal och rek- tor.

Proximala pro- cesser i mikrosy- stemet

Individens utveckling över tid i samspel med miljön (inklu- sive andra individer) där denne regelbun- det vistas.

Den utveckling som sker, i sam- spel och kommunikation med andra som vistas där, utifrån den dagliga miljöns föreliggande vill- kor. Elevernas utveckling, likaså den utveckling som sker i per- sonalgruppens kontext.

Mikrosystemet är centralt i avhandlingen, eftersom det är i mikrosystemet som elever och fritidshemspersonal möts dagligen, vilket utgör basen för ele- vers sociala lärande. På samma sätt är rektor och fritidshemspersonal ett mik- rosystem, även om de inte interagerar dagligen. I analysen används begreppen för mikrosystemets byggstenar: roller, relationer och aktiviteter för att visa vad deltagarna uttrycker som viktigt för elevers sociala lärande. Begreppet dyad används för att förklara karaktären av de relationer som kommer till ut- tryck genom deltagarnas beskrivningar, medan begreppet proximala processer används för att synliggöra beskrivningar av interaktion. Begreppet maktbalans används för att förklara fritidshemspersonalens roll gentemot eleverna, samt rektors roll gentemot fritidshemspersonalen.

Makrosystemet är också centralt i avhandlingen. All datainsamling har gjorts genom olika former av intervjuer, vars syfte har varit att lyfta fram del- tagarnas respektive perspektiv. Det är ett synliggörande av de kulturella vär- deringar som ligger till grund för såväl fritidshemspersonalens som rektorer- nas förståelse för och skapande av de aktuella fritidshemmens kultur, det vill säga makrosystemet.

4.3.1 Samlad översikt av det teoretiska perspektivet

I tabell 1 ges en samlad översikt av det teoretiska perspektivet och hur det förstås i relation till fritidshemmet. Tabellen presenterades i licentiatuppsatsen (Jonsson, 2018) och har kompletterats med hänsyn till doktorsavhandlingens syfte.

Tabell 1. Förklaring av det teoretiska perspektivet.

Systemnivå Förklaring För fritidshemmet i avhand- lingen

Mikro Aktiviteter, roller och relationer i indi- videns närmaste miljö.

Fritidshemsgruppen med elever och personal, gruppkonstellat- ioner av elever, personalgruppen, elevens familj, personal och rek- tor.

Proximala pro- cesser i mikrosy- stemet

Individens utveckling över tid i samspel med miljön (inklu- sive andra individer) där denne regelbun- det vistas.

Den utveckling som sker, i sam- spel och kommunikation med andra som vistas där, utifrån den dagliga miljöns föreliggande vill- kor. Elevernas utveckling, likaså den utveckling som sker i per- sonalgruppens kontext.

59

Meso Samspelet mellan olika mikrosystem.

Interaktion och kommunikation mellan personal och elever, per- sonal kollegialt, samt eleverna emellan och kontakten mellan hem och fritidshem. Även Fritids- hemsnätverk, kommunikation mellan arbetslag eller mellan ar- betslag och rektor innefattas.

Exo Påverkar individerna, men utan deras ak- tiva deltagande och utan att de har möj- lighet att själva på- verka eller förändra.

Strukturella förutsättningar i fri- tidshemmets miljö, såsom skolans ekonomi, barngruppens storlek, personaltäthet, lokalernas ut- formning och kapacitet, utomhus- miljöns utformning, personalens arbetsvillkor, samt lokal och reg- ional policy, liksom föräldrars ar- betsvillkor som styr vistelsetid för elever.

Makro Antaganden av hur saker ska gå till, tolk- ningar av lagar, atti- tyder, modeller för samhällen och kul- turer.

Personalens tolkningar av styrdo- kument, individuell och gemen- sam kunskaps-, lärande- och män- niskosyn, den gemensamma vär- degrunden. Ekonomiska, juri- diska, politiska beslut på nationell nivå. Rektorers perspektiv på ar- betet med socialt lärande, samt deras vision för socialt lärande i fritidshemmet.

Krono Systemens utveckl- ing över tid.

Tidsaspekten i fritidshemmet är tiden ur ett längre perspektiv, ett läsår eller flera, d.v.s. den tid som en fritidsgrupp följs åt, ett histo- riskt perspektiv på utveckling av verksamheten, såväl som varje enskild dag eller vecka, inklusive respektive aktivitet. Olika proces- ser har olika tidsperspektiv, lik- som olika individer behöver olika lång tid för lärande.

59

Meso Samspelet mellan olika mikrosystem.

Interaktion och kommunikation mellan personal och elever, per- sonal kollegialt, samt eleverna emellan och kontakten mellan hem och fritidshem. Även Fritids- hemsnätverk, kommunikation mellan arbetslag eller mellan ar- betslag och rektor innefattas.

Exo Påverkar individerna, men utan deras ak- tiva deltagande och utan att de har möj- lighet att själva på- verka eller förändra.

Strukturella förutsättningar i fri- tidshemmets miljö, såsom skolans ekonomi, barngruppens storlek, personaltäthet, lokalernas ut- formning och kapacitet, utomhus- miljöns utformning, personalens arbetsvillkor, samt lokal och reg- ional policy, liksom föräldrars ar- betsvillkor som styr vistelsetid för elever.

Makro Antaganden av hur saker ska gå till, tolk- ningar av lagar, atti- tyder, modeller för samhällen och kul- turer.

Personalens tolkningar av styrdo- kument, individuell och gemen- sam kunskaps-, lärande- och män- niskosyn, den gemensamma vär- degrunden. Ekonomiska, juri- diska, politiska beslut på nationell nivå. Rektorers perspektiv på ar- betet med socialt lärande, samt deras vision för socialt lärande i fritidshemmet.

Krono Systemens utveckl- ing över tid.

Tidsaspekten i fritidshemmet är tiden ur ett längre perspektiv, ett läsår eller flera, d.v.s. den tid som en fritidsgrupp följs åt, ett histo- riskt perspektiv på utveckling av verksamheten, såväl som varje enskild dag eller vecka, inklusive respektive aktivitet. Olika proces- ser har olika tidsperspektiv, lik- som olika individer behöver olika lång tid för lärande.

61