Resultatsammanfattning av artikel III - Resultat och analys av delstudie 2

6 Resultat och analys

6.2 Resultat och analys av delstudie 2

6.2.1 Resultatsammanfattning av artikel III

Forskningsfrågan för artikel III är: Vad karaktäriserar socialt lärande i fri-

tidshemmet utifrån rektorers beskrivningar? Resultatet visar rektorernas syn

på socialt lärande och tre teman åskådliggörs: socialt lärande som fritidshems- verksamhetens syfte, förväntat förhållningssätt hos fritidshemspersonalen, samt ett möjligt socialt lärande för elever i fritidshemmet.

Det första temat visar rektorernas beskrivningar av socialt lärande som fri- tidshemsverksamhetens syfte. Fritidshemmets övergripande syfte uttrycks ur ett samhällsperspektiv i vilket utbildning av fungerande samhällsmedborgare accentueras. Rektorerna förklarar att elevernas förmåga att anpassa sig i sam- varon med andra människor är vad som avses med en fungerande samhälls- medborgare. Fritidshemsgruppen framhålls som utgångspunkt för arbetet med socialt lärande i fritidshemmet, där såväl individens välbefinnande som trygghet inom gruppen anses vara viktigt. Fritidshemsgruppen sägs vara ett sam- hälle i mindre format och social interaktion och gruppdynamik ska prioriteras i arbetet, och resultatet synliggör en ömsesidighet mellan individen och gruppen. Vidare beskriver rektorerna att arbetet med elevers sociala lärande är ett arbete som ska vara kontinuerligt och omfatta alla elever, hela tiden, vilket är en helhetssyn på arbetet med socialt lärande som även visar sig i rektorernas beskrivningar av hur de önskar att arbetet ska genomföras.

I det andra temat tydliggörs rektorernas beskrivningar av fritidshemspersonalens arbete med att främja socialt lärande hos eleverna. Dels framkommer ett generellt förhållningssätt, dels ett förhållningssätt som uttrycker fritidshemspersonalens ledarskap gentemot eleverna.

I det generella förhållningssättet betonas demokratiska arbetssätt med ut- gångspunkt i grundläggande värden. Människors olikheter, rätten att vara olika, liksom alla människors lika värde är tongivande i detta och fritidshemspersonalen förväntas att med tydlighet och regelbundenhet kommunicera detta med eleverna. Vikten av att samtala med eleverna om olikheter markeras också ur aspekten åsiktsfrihet och rätten till skilda åsikter framhålls som en följd av att människor är olika varandra, samt att det tillhör ett demokratiskt samhälle att respektera varandras olika åsikter. Med grunden i demokratiska värden framhålls att arbetet med socialt lärande ska ta utgångspunkt i fritids- hemselevgruppen. Rektorerna betonar vikten av att skapa en känsla av tillhö- righet bland eleverna och goda relationer anses vara ett användbart verktyg i arbetet med gruppen. Det relationella arbetet framställs som att visa omtanke och att möta var och en av eleverna med ett verkligt intresse, vilket sägs vara främjande för elevernas individuella välbefinnande. Kommunikation fram- hålls som en förutsättning för att åstadkomma goda relationer och rektorerna

2 har varit resultatet av delstudie 1, som visar att tillgång till rektors pedago- giska ledarskap har betydelse för hur fritidshemsverksamheten beskrivs.

6.2.1 Resultatsammanfattning av artikel III

Forskningsfrågan för artikel III är: Vad karaktäriserar socialt lärande i fri-

tidshemmet utifrån rektorers beskrivningar? Resultatet visar rektorernas syn

lyfter fram vikten av att fritidshemspersonalen tar initiativ till samtal och dialog med eleverna. Resultatet åskådliggör en förväntan på fritidshemspersonalen att vara lyhörd i dialog med eleverna. Samtidigt förväntas fritidshemspersonalen kommunicera med tydlighet, vilket förstås som en del av deras ledarskap.

Fritidshemspersonalen förväntas, enligt rektorerna, tillämpa sitt ledarskap genom att vara vägledande förebilder. Det möjliggörs genom ett aktivt delta- gande bland eleverna och genom att vara såväl fysiskt som mentalt närvarande i elevernas aktiviteter. Samtidigt visar resultatet rektorernas förväntan om att fritidshemspersonalen i viss mån ska styra eleverna, vilket de uttrycker ska ske varsamt och konsekvent vad gäller såväl gränssättning som vägledning. För detta förordar rektorerna vikten av en förmåga att hålla överblick över vad som händer i elevgruppen. De säger också att fritidshemspersonalen behöver ha handlingskraft, samt förordar nödvändigheten av att fritidshemspersonalen är mentalt närvarande och har en förmåga att förutsäga situationer av olika slag, för att på så vis möjliggöra att arbetet fungerar förebyggande.

Det tredje temat åskådliggör rektorernas beskrivningar av ett möjligt socialt lärande för eleverna. Med grunden i social interaktion i fritidshemsgruppen klargörs en förväntan om att demokratiska kunskaper och värderingar förank- ras hos eleverna. Resultatet visar en tro på att eleverna, genom personalens förhållningssätt, kan utveckla sin förmåga och sin förståelse för att olikheter inte är av ondo, utan att olikheter kan tillföra något gott och att alla har samma värde, trots att människor tycker, tänker och är olika. Den kommunikativa för- mågan betonas som värdefull för elevernas sociala lärande och rektorerna lyfter fram att elever behöver kunskaper om turtagning i samtal, likväl som en förmåga att lyssna på varandras åsikter. Därtill förordas kunskaper om hur man talar både om och med varandra, liksom kunskaper om kommunikation- ens ömsesidighet. Rektorerna understryker att lyssnandet inte bara innebär att vara tyst, utan att det även innefattar att ställa frågor och visa intresse för vad andra har att berätta. Förmågan att lyssna till varandra anses främjas av att fritidshemspersonalen prioriterar dialog med eleverna. Att lyssna uttalas också som en del av den empatiska förmågan, vilket framhålls som betydelsefullt för att eleverna ska fungera tillsammans i fritidshemsgruppen. Resultatet framhäver rektorernas perspektiv på empati, såsom att visa omsorg om andra människor, samt att respektera andra människors integritet. Ett gott beteende innefattar, enligt rektorerna, att agera på ett sätt som inte kränker vare sig jämnåriga kamrater, vuxna i fritidshemsverksamheten eller andra människor. Rektorerna anger också vikten av att veta var gränsen går för vad som är lämp- ligt att säga och göra, samt att kunna förstå var gränsen går när någon inte längre tycker att något är roligt. Elevernas kunskaper vad gäller detta sägs utvecklas av att fritidshemspersonalen kontinuerligt förhåller sig som vägle- dande förebilder, samt genom det aktiva deltagandet. Resultatet visar också att konflikter betraktas som en del av mänsklig samvaro, samt att eleverna

behöver utveckla sin konfliktlösningsförmåga och att de inte ska vara rädda för att försöka lösa eventuella konflikter på egen hand. Rektorerna gör gäl- lande att det är viktigt att elever lär sig att konflikter är en del av livet och inte nödvändigtvis innebär något negativt, utan att det är något som är en del av det sociala sammanhang som samhället innebär. För att kunna förhålla sig orädd och öppen till konflikter, understryker rektorerna vikten av att elever lär sig att resonera kring sina olika åsikter, vilket är ett uttryck för demokratisk kunskap samt en del av den kommunikativa kunskapen. Resultatet visar att fritidshemspersonalens vägledning anses kunna bidra till kommunikativ kunskap, men också att det är önskvärt att fritidshemspersonalen i viss mån ger eleverna möjlighet att försöka lösa konflikter själva genom att inte gripa in för skyndsamt.

Resultatet uppvisar en samlad bild av rektorernas perspektiv på att elevers självkännedom hänger samman med arbetet med socialt lärande i fritidshemmet. God självkänsla, impulskontroll och trygghet betonas som grunden för ett gott klimat i fritidshemsgruppen och lyfts fram som de egenskaper som utgör social kompetens. Grunden för social kompetens anses vara en positiv självkänsla och självbild, genom vilka eleven tillskrivs förmågan och modet att tro på sig själv, samt att våga uttrycka sina åsikter. Genom att eleverna vågar vara sig själva ges förutsättning för att åstadkomma ett gemensamt väl- befinnande i fritidshemsgruppen. För att uppnå detta läggs tonvikten på fritidshemspersonalens arbete med att främja goda relationer med och mellan eleverna. Rektorerna understryker att elevers självkännedom främjas av för- mågan att reflektera, samt att reflektion bidrar till att utveckla kunskap om hur det egna beteendet påverkar andra.

Sammantaget åskådliggör resultatet att rektorernas perspektiv på socialt lä- rande i fritidshemmet karaktäriseras av en ömsesidighet mellan fritidshemspersonalens förhållnings- och arbetssätt och vad eleverna förväntas tillägna sig. Socialt lärande anses genomsyra fritidshemmets verksamhet, såväl genom att vara huvudsyfte med verksamheten som genom fritidshemspersonalens förhållningssätt. Förståelse och kunskap om demokratiska värderingar och ar- betssätt har en framträdande roll i rektorernas beskrivningar och eleverna anses utbildas för att kunna delta i samhället med bästa förutsättningar. Resulta- tet visar också att rektorernas perspektiv kännetecknas av att eleven och den- nes lärande och utveckling som helhet, står i fokus för fritidshemsverksamheten.

In document Socialt lärande i fritidshemmet : En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer (Page 86-88)