7 Diskussion
7.6 Sammanfattat kunskapsbidrag
Avslutningsvis kan avhandlingsstudiens kunskapsbidrag sammanfattas som ett synliggörande av socialt lärande i fritidshemmets kontext och hur det kan förstås ur ett didaktiskt perspektiv. Avhandlingsstudien ger kunskap om att fritidshemmets verksamhet i planering, genomförande och ledning, påverkas av faktorer av både nära och avlägsen karaktär. Kunskapsbidraget visar också hur faktorerna påverkar varandra, samt att de i vissa fall ger didaktiska konse- kvenser. Det framgår till exempel utifrån hur deltagarna beskriver möjlighet- erna för planering och genomförande av verksamheten, eller om möjlighet till
Ur ett bioekologiskt perspektiv är visionen den ritning av kulturella värde- ringar som ligger till grund för fritidshemsverksamheten, det vill säga makro- systemet (Bronfenbrenner, 2005). Makrosystemet kan förändras, tolkningar kan ändra riktning och subkulturer kan skapas över tid, med följden att förut- sättningarna för elevers lärande och utveckling förändras (Bronfenbrenner, 1996). Det tydliggör ytterligare vikten av att gemensamt sätta ord på visionen för socialt lärande i fritidshemmet för att på så vis främja samsyn och en en- hetlighet kring gemensamma värderingar. Avhandlingsstudien visar emeller- tid en upplevd hierarki mellan fritidshem och grundskola, vilket gör de båda verksamheterna synliga som varsitt mikrosystem (Bronfenbrenner, 2005). Dessa influeras av makrosystemet, som här utgörs av respektive värderingar och tolkningar av styrdokument.
För att möjliggöra en enhetlig utgångspunkt för ett gemensamt arbete med socialt lärande, det vill säga en gemensam vision, är det därför nödvändigt att de grundläggande värderingarna inte tillåts gå isär. Genom att låta fritidshem och grundskola vara delar av ett och samma mikrosystem, kan de proximala processerna, som i det här fallet innebär kollegiala samtal, stärka kunskapen om fritidshemmets uppdrag. Genom kollegiala samtal, där fritidshemmets uppdrag tydliggörs för alla, kan det gemensamma uppdraget att arbeta med elevers sociala lärande främjas. Respektive uppdrag för grundskola och fri- tidshem kan inte förändras, och förutsättningarna i att det föreligger varsitt uppdrag står fast, men genom förståelse för varandras uppdrag kan en gemen- sam vision för elevers sociala lärande stakas ut. På så vis kan visionen ges möjlighet att realiseras gemensamt. Mot bakgrund av ovanstående är det av vikt för rektor att prioritera sitt deltagande i de kollegiala samtalen och att i dessa samtal lyfta fram den gemensamma visionen för socialt lärande i fritids- hemmet till diskussion. Det i sin tur kan möjliggöra att undervisningen för socialt lärande baseras på en gemensam vision, vilket i sin tur främjar elevers sociala lärande i fritidshemmet (Närvänen & Elvstrand, 2014; Leithwood & Riehl, 2003; Wals m.fl., 2009).
7.6
Sammanfattat kunskapsbidrag
Avslutningsvis kan avhandlingsstudiens kunskapsbidrag sammanfattas som ett synliggörande av socialt lärande i fritidshemmets kontext och hur det kan förstås ur ett didaktiskt perspektiv. Avhandlingsstudien ger kunskap om att fritidshemmets verksamhet i planering, genomförande och ledning, påverkas av faktorer av både nära och avlägsen karaktär. Kunskapsbidraget visar också hur faktorerna påverkar varandra, samt att de i vissa fall ger didaktiska konse- kvenser. Det framgår till exempel utifrån hur deltagarna beskriver möjlighet- erna för planering och genomförande av verksamheten, eller om möjlighet till
samarbete mellan rektor och personalgrupp finns. Detta får till följd att möj- ligheterna för elevers sociala lärande påverkas såväl positivt som negativt. Hur fritidshemspersonal och rektorer ser på socialt lärande påverkar olika val, både för hur verksamheten leds och hur den genomförs, men även om detta är att betrakta som didaktiska val sker de ibland oreflekterat. Det teoretiska perspek- tivet tydliggör att attityder och värderingar (makrosystemet) har betydelse både för hur fritidshemsverksamheten beskrivs och hur den genomförs i var- dagen enligt deltagarnas beskrivningar. Det visar också att det kollegiala ar- betet (proximala processer) i omvänd ordning kan ha betydelse för vilka anta- ganden som tar form hos olika individer (makrosystemet).
Avhandlingsstudien ger ett kunskapsbidrag som visserligen visar att fritids- hemspersonal och rektorer har liknande syn på vad socialt lärande innebär för elever, men att det finns en skillnad i fokus. Skillnaden innebär att fritidshems- personalen främst ser till socialt lärande för eleven i den vardagliga verksam- heten, medan rektorerna har ett vidare perspektiv och talar om socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag. Denna skillnad kan bero på att de två yr- kesgrupperna har olika yrkesuppdrag. Fritidshemspersonalen arbetar elev- nära, medan rektorerna har ett mer övergripande uppdrag, men det tyder även på att rektorerna har en tydligare förankring i fritidshemmets styrdokument i sitt uppdrag.
Vidare ger avhandlingsstudien kunskap om att både fritidshemspersonalens och rektorernas arbete påverkas av strukturella förutsättningar. Flera av fri- tidshemspersonalgrupperna i delstudie 1 uttrycker att rektor ofta är frånva- rande från fritidshemsverksamhetens kollegiala sammanhang. Det kan genom delstudie 2 förstås som en följd av arbetssituationen och nödvändigheten att delegera delar av uppdraget, snarare än ett val. Vad som emellertid blir tydligt genom detta är växelspelet mellan rektor och fritidshemspersonal, samt att de behöver varandra i sina respektive uppdrag. Likaväl som fritidshemspersona- len behöver en pedagogisk ledare, behöver rektor fritidshemspersonalen för att utöva sitt ledarskap.
Kunskapsbidraget rör också visioner för socialt lärande i fritidshemmet och att rektorerna tänker sig fritidshem och grundskola som en enhet, där alla ar- betar tillsammans för och med elevers sociala lärande. Det arbetet ska, enligt rektorerna, ta utgångspunkt i förhållningssättet gentemot eleverna och ta sig uttryck genom att skapa en undervisande kultur för arbetet med socialt lä- rande. Det klargör att rektorerna ser socialt lärande som ett område för under- visning, vilket tydliggör vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Av- handlingsstudien synliggör även utmaningar för detta, vilka kan härledas bland annat till strukturella förutsättningar för fritidshemmet, liksom attityder och grundläggande antaganden hos fritidshemspersonalen. Därigenom blir det också synligt att begreppet skola utgör en utmaning vad gäller att åstadkomma en gemenskap i arbetet och att arbetet inte bara behöver en gemensam vision, utan också en gemensam väg mot visionen. Det är därför en nödvändighet att
samarbete mellan rektor och personalgrupp finns. Detta får till följd att möj- ligheterna för elevers sociala lärande påverkas såväl positivt som negativt. Hur fritidshemspersonal och rektorer ser på socialt lärande påverkar olika val, både för hur verksamheten leds och hur den genomförs, men även om detta är att betrakta som didaktiska val sker de ibland oreflekterat. Det teoretiska perspek- tivet tydliggör att attityder och värderingar (makrosystemet) har betydelse både för hur fritidshemsverksamheten beskrivs och hur den genomförs i var- dagen enligt deltagarnas beskrivningar. Det visar också att det kollegiala ar- betet (proximala processer) i omvänd ordning kan ha betydelse för vilka anta- ganden som tar form hos olika individer (makrosystemet).
Avhandlingsstudien ger ett kunskapsbidrag som visserligen visar att fritids- hemspersonal och rektorer har liknande syn på vad socialt lärande innebär för elever, men att det finns en skillnad i fokus. Skillnaden innebär att fritidshems- personalen främst ser till socialt lärande för eleven i den vardagliga verksam- heten, medan rektorerna har ett vidare perspektiv och talar om socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag. Denna skillnad kan bero på att de två yr- kesgrupperna har olika yrkesuppdrag. Fritidshemspersonalen arbetar elev- nära, medan rektorerna har ett mer övergripande uppdrag, men det tyder även på att rektorerna har en tydligare förankring i fritidshemmets styrdokument i sitt uppdrag.
Vidare ger avhandlingsstudien kunskap om att både fritidshemspersonalens och rektorernas arbete påverkas av strukturella förutsättningar. Flera av fri- tidshemspersonalgrupperna i delstudie 1 uttrycker att rektor ofta är frånva- rande från fritidshemsverksamhetens kollegiala sammanhang. Det kan genom delstudie 2 förstås som en följd av arbetssituationen och nödvändigheten att delegera delar av uppdraget, snarare än ett val. Vad som emellertid blir tydligt genom detta är växelspelet mellan rektor och fritidshemspersonal, samt att de behöver varandra i sina respektive uppdrag. Likaväl som fritidshemspersona- len behöver en pedagogisk ledare, behöver rektor fritidshemspersonalen för att utöva sitt ledarskap.
Kunskapsbidraget rör också visioner för socialt lärande i fritidshemmet och att rektorerna tänker sig fritidshem och grundskola som en enhet, där alla ar- betar tillsammans för och med elevers sociala lärande. Det arbetet ska, enligt rektorerna, ta utgångspunkt i förhållningssättet gentemot eleverna och ta sig uttryck genom att skapa en undervisande kultur för arbetet med socialt lä- rande. Det klargör att rektorerna ser socialt lärande som ett område för under- visning, vilket tydliggör vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Av- handlingsstudien synliggör även utmaningar för detta, vilka kan härledas bland annat till strukturella förutsättningar för fritidshemmet, liksom attityder och grundläggande antaganden hos fritidshemspersonalen. Därigenom blir det också synligt att begreppet skola utgör en utmaning vad gäller att åstadkomma en gemenskap i arbetet och att arbetet inte bara behöver en gemensam vision, utan också en gemensam väg mot visionen. Det är därför en nödvändighet att
fritidshemmets uppdrag tydliggörs, inte bara för fritidshemspersonalen utan för alla som arbetar med eleverna i både fritidshem och grundskola.
Avhandlingsstudien ger också kunskap om att socialt lärande är en del av en hållbar utveckling, samt att arbetet med socialt lärande i fritidshemmet är ett sätt att realisera undervisning för hållbar utveckling.