5 Metod
5.5 Urvalsprocesserna
I detta avsnitt presenteras urvalsprocessen för respektive delstudie. Delstudie 1 riktar sig mot fritidshemspersonal och delstudie 2 riktar sig mot rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år. Delstudie 1 genomfördes inom ramen för min licentiatuppsats (Jonsson, 2018) och som en del i den nationella forskar- skolan Kommunikation och relationer som grundläggande för barns lärande (FoRFa). Delstudie 2 utgår från delar av resultatet från delstudie 1, vilket visar skillnader i fritidshemspersonalens beskrivningar av rektors pedagogiska le- darskap. Studierna genomfördes vid olika tidpunkter och har skilda urvalspro- cesser.
5.5.1
Urval delstudie 1
För delstudie 1 var utgångspunkten att göra ett strategiskt urval (Bryman, 2016) och skolor som kommunicerade en tydligt formulerad pedagogisk idé om socialt lärande valdes inledningsvis ut. Information och förfrågan skicka- des därefter via mejl, till rektorer för 13 skolor i kommunen (bilaga 1). Intres- set för deltagande visade sig svalt och därför kontaktades rektorerna via tele- fon, varvid några avböjde direkt och andra bad om att få utskicket återigen. Emellertid gav detta inte något resultat, utan intresset förblev svalt. Därför gjordes ett mer randomiserat urval i följande omgång, där också olika typer av upptagningsområde beaktades när skolorna valdes ut. Inledande kontakt togs via mejl och därefter via telefon, med berörda rektorer. Ett visst intresse uttrycktes, men kontakten resulterade inte heller denna gång i något delta- gande. I ett tredje försök kontaktades ytterligare rektorer, via mejl och telefon, utan hänseende vad gällde pedagogisk idé eller upptagningsområde. I några fall avböjdes deltagande med hänvisning till personalens arbetsbelastning, medan några rektorer vidarebefordrade informationen till berörd personal som i sin tur avböjde på grund av tidsbrist. I något fall avböjdes deltagande för att fritidshemmet saknade lämpligt underlag, mer preciserat som att det saknades utbildad personal och att enheten befann sig i rekrytering.
Intervjun är ett lämpligt verktyg för att kvalitativt belysa vad människor säger och själva intervjusituationen betraktas som ett samspel mellan delta- garna. I samspelet skapas kunskap genom deltagarnas interaktion (Merriam & Tisdell, 2016), genom vilken det möjliggörs för deltagarna att reflektera över sina egna ställningstaganden. Gruppintervjuer kan betraktas som ett sätt att exponera såväl personliga som gemensamma perspektiv (Frey & Fontana, 1991).
5.5
Urvalsprocesserna
I detta avsnitt presenteras urvalsprocessen för respektive delstudie. Delstudie 1 riktar sig mot fritidshemspersonal och delstudie 2 riktar sig mot rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år. Delstudie 1 genomfördes inom ramen för min licentiatuppsats (Jonsson, 2018) och som en del i den nationella forskar- skolan Kommunikation och relationer som grundläggande för barns lärande (FoRFa). Delstudie 2 utgår från delar av resultatet från delstudie 1, vilket visar skillnader i fritidshemspersonalens beskrivningar av rektors pedagogiska le- darskap. Studierna genomfördes vid olika tidpunkter och har skilda urvalspro- cesser.
5.5.1
Urval delstudie 1
För delstudie 1 var utgångspunkten att göra ett strategiskt urval (Bryman, 2016) och skolor som kommunicerade en tydligt formulerad pedagogisk idé om socialt lärande valdes inledningsvis ut. Information och förfrågan skicka- des därefter via mejl, till rektorer för 13 skolor i kommunen (bilaga 1). Intres- set för deltagande visade sig svalt och därför kontaktades rektorerna via tele- fon, varvid några avböjde direkt och andra bad om att få utskicket återigen. Emellertid gav detta inte något resultat, utan intresset förblev svalt. Därför gjordes ett mer randomiserat urval i följande omgång, där också olika typer av upptagningsområde beaktades när skolorna valdes ut. Inledande kontakt togs via mejl och därefter via telefon, med berörda rektorer. Ett visst intresse uttrycktes, men kontakten resulterade inte heller denna gång i något delta- gande. I ett tredje försök kontaktades ytterligare rektorer, via mejl och telefon, utan hänseende vad gällde pedagogisk idé eller upptagningsområde. I några fall avböjdes deltagande med hänvisning till personalens arbetsbelastning, medan några rektorer vidarebefordrade informationen till berörd personal som i sin tur avböjde på grund av tidsbrist. I något fall avböjdes deltagande för att fritidshemmet saknade lämpligt underlag, mer preciserat som att det saknades utbildad personal och att enheten befann sig i rekrytering.
67
För att gå vidare kontaktades en person med centralt utvecklingsansvar i kommunen, med förhoppningen att kunna nå ut till såväl rektorer som perso- nal ännu en gång. Studien aviserades först i en sluten Facebookgrupp för fri- tidshemspersonal, där åtminstone 90 personer sågs ha tagit del av informa- tionen. Det resulterade i att intresse för deltagande väcktes hos ett fritidshem, som också kontaktade mig. Ovan nämnda centralt placerade person gjorde även ett mejlutskick till kommunens samtliga fritidshemsrektorer, samt till ett fritidshemsnätverk i kommunen. Slutligen resulterade detta i att sammanlagt 21 personal från tre olika fritidshem, på tre olika skolor, kom att delta i fyra gruppintervjuer. Baserat på ovanstående kan urvalet betraktas som ett be- kvämlighetsurval (Merriam & Tisdell, 2016), eftersom de som slutligen kom att delta var den fritidshemspersonal som fanns tillgänglig.
Fritidshemspersonalen som deltog var både kvinnor och män i olika åldrar och med olika utbildnings- och yrkesbakgrund. I intervjugrupperna represen- terades yrkesgrupperna fritidspedagog, barnskötare, tidigarelärare och för- skollärare. Ingen vikt har lagts vid eventuella samband mellan utbildning och perspektiv, utan samtliga deltagare har betraktats som fritidshemspersonal. Detta eftersom de alla arbetar tillsammans med en gemensam barngrupp och utifrån gällande styrdokument. Deltagarna betraktas som ett representativt ur- val (Guba & Lincoln, 1989), även om alla inte hade fritidspedagogutbildning eller motsvarande.
Det fanns även ett intresse hos enskild fritidshemspersonal, från några olika fritidshem, att delta i studien. Dessa bjöds in till en fristående gruppintervju, men denna kom att ställas in till följd av deltagarnas förhinder, som sjukskriv- ning och tidsbrist på grund av hög arbetsbörda.
Tabell 3. Översikt personalgrupper och antal deltagare delstudie 1.
Personalgrupp Antal deltagare Deltagarnas utbildning
Maskrosen 3 st I dessa grupper deltog fritids- hemspersonal med varierade ut-
bildningar: fritidspedagoger, barnskötare, tidigarelärare,
förskollärare
Tusenskönan 4 st
Klövern 10 st
Blåklockan 4 st Fritidspedagoger (samtliga)
Totalt antal 21 st
Tabell 3 ger en översikt över antalet deltagande fritidshemspersonalgrupper, antal deltagare i respektive fritidshemspersonalgrupp, samt deras utbildningar.
5.5.2
Urval delstudie 2
Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor kan urvalet till delstu- die 2 sägas vara både ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval (Bryman, 2016). Med utgångspunkt i syftet, att undersöka rektorers perspektiv på socialt
67
För att gå vidare kontaktades en person med centralt utvecklingsansvar i kommunen, med förhoppningen att kunna nå ut till såväl rektorer som perso- nal ännu en gång. Studien aviserades först i en sluten Facebookgrupp för fri- tidshemspersonal, där åtminstone 90 personer sågs ha tagit del av informa- tionen. Det resulterade i att intresse för deltagande väcktes hos ett fritidshem, som också kontaktade mig. Ovan nämnda centralt placerade person gjorde även ett mejlutskick till kommunens samtliga fritidshemsrektorer, samt till ett fritidshemsnätverk i kommunen. Slutligen resulterade detta i att sammanlagt 21 personal från tre olika fritidshem, på tre olika skolor, kom att delta i fyra gruppintervjuer. Baserat på ovanstående kan urvalet betraktas som ett be- kvämlighetsurval (Merriam & Tisdell, 2016), eftersom de som slutligen kom att delta var den fritidshemspersonal som fanns tillgänglig.
Fritidshemspersonalen som deltog var både kvinnor och män i olika åldrar och med olika utbildnings- och yrkesbakgrund. I intervjugrupperna represen- terades yrkesgrupperna fritidspedagog, barnskötare, tidigarelärare och för- skollärare. Ingen vikt har lagts vid eventuella samband mellan utbildning och perspektiv, utan samtliga deltagare har betraktats som fritidshemspersonal. Detta eftersom de alla arbetar tillsammans med en gemensam barngrupp och utifrån gällande styrdokument. Deltagarna betraktas som ett representativt ur- val (Guba & Lincoln, 1989), även om alla inte hade fritidspedagogutbildning eller motsvarande.
Det fanns även ett intresse hos enskild fritidshemspersonal, från några olika fritidshem, att delta i studien. Dessa bjöds in till en fristående gruppintervju, men denna kom att ställas in till följd av deltagarnas förhinder, som sjukskriv- ning och tidsbrist på grund av hög arbetsbörda.
Tabell 3. Översikt personalgrupper och antal deltagare delstudie 1.
Personalgrupp Antal deltagare Deltagarnas utbildning
Maskrosen 3 st I dessa grupper deltog fritids- hemspersonal med varierade ut-
bildningar: fritidspedagoger, barnskötare, tidigarelärare,
förskollärare
Tusenskönan 4 st
Klövern 10 st
Blåklockan 4 st Fritidspedagoger (samtliga)
Totalt antal 21 st
Tabell 3 ger en översikt över antalet deltagande fritidshemspersonalgrupper, antal deltagare i respektive fritidshemspersonalgrupp, samt deras utbildningar.
5.5.2
Urval delstudie 2
Med utgångspunkt i studiens syfte och forskningsfrågor kan urvalet till delstu- die 2 sägas vara både ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval (Bryman, 2016). Med utgångspunkt i syftet, att undersöka rektorers perspektiv på socialt
lärande, har förfrågan om deltagande riktats till rektorer i grundskolans tidiga år. Därigenom är urvalet att betrakta som målstyrt, eftersom rektorerna är en yrkesspecifik grupp av personer, med en särskild anknytning till det som stu- dien avser undersöka (Bryman, 2016). Med det som utgångspunkt har de rek- torer som anmält sitt intresse att delta beretts plats i undersökningen, vilket samtidigt kan betraktas som ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2016). De som genom sitt intresse fanns tillgängliga är de som har valts ut för att delta.
Inledningsvis skickades information om studien (bilaga 3) tillsammans med förfrågan om deltagande, till kommunala samordnare för grundskola eller fritidshem i fem kommuner i en mellansvensk region. Därigenom gjordes för- frågan om antingen kontaktuppgifter till aktuella rektorer alternativt vidarebe- fordran till rektorer för fritidshem F-3. Förfrågan om deltagande i studien skickades därefter dels av mig, dels i något fall av samordnare till berörda rektorer. I dessa utskick nåddes 47 rektorer med ansvar för fritidshem år F-3 i regionen. Av de 47 tillfrågade rektorerna svarade åtta rektorer med ett uttryckt intresse för att delta i studien.
Till de rektorer som ville delta gjordes individuella mejlutskick, med in- formation om när studien planerades att ta sin början och att den skulle inledas med individuella intervjuer. I utskicken ombads rektorerna att återkomma med förslag på två tider, under en specificerad vecka, som passade för den första, individuella intervjun. Av de 8 som anmält sig återkopplade 6 rektorer via mejl och en kontaktades via telefon. Den åttonde eventuella deltagaren påmin- des via mejl och jag försökte även nå denna via telefon vid ett flertal tillfällen, utan framgång. Följaktligen bokades sju inledande intervjuer under den före- slagna veckan och på de tider som deltagarna hade önskat.
Tabell 4. Deltagarnas yrkes- och utbildningsbakgrund delstudie 2, samt tjänstgö- ringsår.
Titel Yrkes- och utbildningsbakgrund År i nuva- rande tjänst R1 – rektor Ämneslärare svenska/specialpedagogik, engelska (högsta-
diet), förstelärare, kollegavägledare, Pågående rektorsut- bildning
3
R2 – rektor Fritidspedagog, arbetat i grundskola, tillförordnad rektor i perioder. Rektorsutbildning
2
R3 – rektor Grundskollärare 1–7 + bild, arbetat som mellanstadielä- rare. Pågående rektorsutbildning.
2,5
lärande, har förfrågan om deltagande riktats till rektorer i grundskolans tidiga år. Därigenom är urvalet att betrakta som målstyrt, eftersom rektorerna är en yrkesspecifik grupp av personer, med en särskild anknytning till det som stu- dien avser undersöka (Bryman, 2016). Med det som utgångspunkt har de rek- torer som anmält sitt intresse att delta beretts plats i undersökningen, vilket samtidigt kan betraktas som ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2016). De som genom sitt intresse fanns tillgängliga är de som har valts ut för att delta.
Inledningsvis skickades information om studien (bilaga 3) tillsammans med förfrågan om deltagande, till kommunala samordnare för grundskola eller fritidshem i fem kommuner i en mellansvensk region. Därigenom gjordes för- frågan om antingen kontaktuppgifter till aktuella rektorer alternativt vidarebe- fordran till rektorer för fritidshem F-3. Förfrågan om deltagande i studien skickades därefter dels av mig, dels i något fall av samordnare till berörda rektorer. I dessa utskick nåddes 47 rektorer med ansvar för fritidshem år F-3 i regionen. Av de 47 tillfrågade rektorerna svarade åtta rektorer med ett uttryckt intresse för att delta i studien.
Till de rektorer som ville delta gjordes individuella mejlutskick, med in- formation om när studien planerades att ta sin början och att den skulle inledas med individuella intervjuer. I utskicken ombads rektorerna att återkomma med förslag på två tider, under en specificerad vecka, som passade för den första, individuella intervjun. Av de 8 som anmält sig återkopplade 6 rektorer via mejl och en kontaktades via telefon. Den åttonde eventuella deltagaren påmin- des via mejl och jag försökte även nå denna via telefon vid ett flertal tillfällen, utan framgång. Följaktligen bokades sju inledande intervjuer under den före- slagna veckan och på de tider som deltagarna hade önskat.
Tabell 4. Deltagarnas yrkes- och utbildningsbakgrund delstudie 2, samt tjänstgö- ringsår.
Titel Yrkes- och utbildningsbakgrund År i nuva- rande tjänst R1 – rektor Ämneslärare svenska/specialpedagogik, engelska (högsta-
diet), förstelärare, kollegavägledare, Pågående rektorsut- bildning
3
R2 – rektor Fritidspedagog, arbetat i grundskola, tillförordnad rektor i perioder. Rektorsutbildning
2
R3 – rektor Grundskollärare 1–7 + bild, arbetat som mellanstadielä- rare. Pågående rektorsutbildning.
69
R4 – rektor Gymnasielärare re/hi, arbetat i förskola, högskolekurs lek- och lärande, arbete i fritidshem, arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Rektorsutbildning.
4
R5 – rektor Grundskollärare 1–7 sv/so, SvA, 9 år som skolledare. Rektorsutbildning
2
R6 – bitr. rek- tor
Undersköterska, lågstadielärare ma/no, bild, tf. rektor. Rektorsutbildning.
4
R7 – bitr. rek- tor
Fritidspedagog, arbetat som fritidspedagog på låg- och högstadium, biträdande rektor på högstadiet, 7:e året som rektor. Rektorsutbildning.
1
Tabell 4 ger en översikt över deltagarnas titel och bakgrund. Deltagarnas ut- bildningsbakgrund varierar något, precis som deras yrkeserfarenhet. Samtliga har någon form av lärar- eller pedagogisk utbildning, till exempel gymnasie- lärare, fritidspedagog, specialpedagog eller grundskollärare. Några av dem har arbetat i fritidshem, medan några i huvudsak har arbetat som lärare eller spe- cialpedagog. Samtliga hade tidigare gått eller gick rektorsutbildning under studiens genomförande. Deras yrkesverksamma år som rektor för F-3 i nuva- rande tjänst var mellan ett och fyra år. Samtliga hade flera års erfarenhet av att leda skolor. Deras yrkestitel var biträdande rektor eller rektor.
5.6
Genomförande
I detta avsnitt presenteras genomförandeprocesserna för de båda delstudierna 1 och 2.
5.6.1
Genomförande delstudie 1
I delstudie 1 anpassades fritidshemspersonalens intervjutillfällen efter deras önskemål om dag och tid, på respektive arbetsplats, för att underlätta deras deltagande. Därför kom samtliga fyra gruppintervjuer att genomföras på re- spektive arbetsgrupps gemensamma konferens- eller planeringstid. Intervju- erna dokumenterades dels med ljudinspelning med hjälp av en diktafon, dels med kontinuerliga anteckningar under intervjuernas gång. Anteckningarna blev emellertid mycket kortfattade och fungerade framför allt som stöd för att ställa följdfrågor, men fyllde däremot ingen funktion efter intervjuerna.
Intervjuerna varierade mellan 60 och 75 minuter i inspelad tid. Intervjuerna kan sägas semi-strukturerade (Bryman, 2016) genom utgångspunkten i en in-
69
R4 – rektor Gymnasielärare re/hi, arbetat i förskola, högskolekurs lek- och lärande, arbete i fritidshem, arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Rektorsutbildning.
4
R5 – rektor Grundskollärare 1–7 sv/so, SvA, 9 år som skolledare. Rektorsutbildning
2
R6 – bitr. rek- tor
Undersköterska, lågstadielärare ma/no, bild, tf. rektor. Rektorsutbildning.
4
R7 – bitr. rek- tor
Fritidspedagog, arbetat som fritidspedagog på låg- och högstadium, biträdande rektor på högstadiet, 7:e året som rektor. Rektorsutbildning.
1
Tabell 4 ger en översikt över deltagarnas titel och bakgrund. Deltagarnas ut- bildningsbakgrund varierar något, precis som deras yrkeserfarenhet. Samtliga har någon form av lärar- eller pedagogisk utbildning, till exempel gymnasie- lärare, fritidspedagog, specialpedagog eller grundskollärare. Några av dem har arbetat i fritidshem, medan några i huvudsak har arbetat som lärare eller spe- cialpedagog. Samtliga hade tidigare gått eller gick rektorsutbildning under studiens genomförande. Deras yrkesverksamma år som rektor för F-3 i nuva- rande tjänst var mellan ett och fyra år. Samtliga hade flera års erfarenhet av att leda skolor. Deras yrkestitel var biträdande rektor eller rektor.
5.6
Genomförande
I detta avsnitt presenteras genomförandeprocesserna för de båda delstudierna 1 och 2.
5.6.1
Genomförande delstudie 1
I delstudie 1 anpassades fritidshemspersonalens intervjutillfällen efter deras önskemål om dag och tid, på respektive arbetsplats, för att underlätta deras deltagande. Därför kom samtliga fyra gruppintervjuer att genomföras på re- spektive arbetsgrupps gemensamma konferens- eller planeringstid. Intervju- erna dokumenterades dels med ljudinspelning med hjälp av en diktafon, dels med kontinuerliga anteckningar under intervjuernas gång. Anteckningarna blev emellertid mycket kortfattade och fungerade framför allt som stöd för att ställa följdfrågor, men fyllde däremot ingen funktion efter intervjuerna.
Intervjuerna varierade mellan 60 och 75 minuter i inspelad tid. Intervjuerna kan sägas semi-strukturerade (Bryman, 2016) genom utgångspunkten i en in-
tervjuguide med temat socialt lärande (bilaga 2), vars syfte var att hålla sam- talen inom ramen för studiens syfte och frågeställningar. Frågorna som ställ- des var öppna, med utgångspunkt i socialt lärande, läroplanen, planering samt genomförande av arbetet i fritidshemmet. Frågorna var utgångspunkten för respektive intervju. Under samtalens gång kunde följdfrågor och fördjupande frågor ställas, i relation till vad som diskuterades och med stöd av de note- ringar jag gjorde under tiden, detta i syfte att frambringa så detaljerade utsagor som möjligt (Merriam & Tisdell, 2016). Vid några tillfällen påtalade delta- garna att de inte förstod varandra eller att de inte tyckte likadant, vilket ledde till fördjupade diskussioner. Dessa utmynnade i uttryck för förståelse, men inte alltid i överensstämmande åsikter.
5.6.2
Genomförande delstudie 2
I delstudie 2 genomfördes de sju individuella intervjuerna inledningsvis enligt plan (se tabell 5). Med anledning av olika verksamhetsrelaterade händelser, såväl oförutsedda som exempelvis centralt planerade arbetsdagar, kunde alla rektorer inte delta samtidigt vid alla tillfällen. Rektor 5 kom till exempel inte att delta vid någon av gruppintervjuerna, medan de andra deltog minst två gånger vardera. Vid respektive gruppintervju deltog fyra till fem av de sju rektorerna. Tabell 5 visar en sammanställning av antalet rektorer och respek- tive deltagande i delstudie 2.
Tabell 5. Sammanställning av antal rektorer och deltagande i delstudie 2. Rektor Tillfälle Rektor 1 Rektor 2 Rektor 3 Rektor 4 Rektor 5 Rektor 6 Rektor 7 To- talt Individuell intervju x x x x x x x 7 Gruppinter- vju 1 x - - x - x x 4 Gruppinter- vju 2 x x x - - - x 4 Gruppinter- vju 3 - x x x - x x 5 Gruppinter- vju 4 x x - - - x x 4 Respon- dentvalide- ring x x - - - x x 4
tervjuguide med temat socialt lärande (bilaga 2), vars syfte var att hålla sam- talen inom ramen för studiens syfte och frågeställningar. Frågorna som ställ- des var öppna, med utgångspunkt i socialt lärande, läroplanen, planering samt genomförande av arbetet i fritidshemmet. Frågorna var utgångspunkten för respektive intervju. Under samtalens gång kunde följdfrågor och fördjupande frågor ställas, i relation till vad som diskuterades och med stöd av de note- ringar jag gjorde under tiden, detta i syfte att frambringa så detaljerade utsagor som möjligt (Merriam & Tisdell, 2016). Vid några tillfällen påtalade delta- garna att de inte förstod varandra eller att de inte tyckte likadant, vilket ledde till fördjupade diskussioner. Dessa utmynnade i uttryck för förståelse, men inte alltid i överensstämmande åsikter.
5.6.2
Genomförande delstudie 2
I delstudie 2 genomfördes de sju individuella intervjuerna inledningsvis enligt plan (se tabell 5). Med anledning av olika verksamhetsrelaterade händelser, såväl oförutsedda som exempelvis centralt planerade arbetsdagar, kunde alla rektorer inte delta samtidigt vid alla tillfällen. Rektor 5 kom till exempel inte att delta vid någon av gruppintervjuerna, medan de andra deltog minst två gånger vardera. Vid respektive gruppintervju deltog fyra till fem av de sju rektorerna. Tabell 5 visar en sammanställning av antalet rektorer och respek- tive deltagande i delstudie 2.
Tabell 5. Sammanställning av antal rektorer och deltagande i delstudie 2. Rektor Tillfälle Rektor 1 Rektor 2 Rektor 3 Rektor 4 Rektor 5 Rektor 6 Rektor 7 To- talt Individuell intervju x x x x x x x 7 Gruppinter- vju 1 x - - x - x x 4 Gruppinter- vju 2 x x x - - - x 4 Gruppinter- vju 3 - x x x - x x 5 Gruppinter- vju 4 x x - - - x x 4 Respon- dentvalide- ring x x - - - x x 4
De individuella intervjuerna hölls alla inom en period om sju arbetsdagar. För att underlätta för rektorerna genomfördes de individuella intervjuerna på res- pektive skola. De spelades in med en diktafon, samtidigt som jag gjorde an- teckningar för hand. Anteckningarna syftade framförallt till att vara ett stöd under intervjun, för att skapa överblick och för att kunna ställa följdfrågor (Bryman, 2016). Intervjuerna varade mellan 55 och 60 minuter, med undantag för en intervju som blev något kortare och omfattade 35 minuter. Före varje intervju inhämtades skriftligt samtycke (Vetenskapsrådet, 2017) från respek- tive deltagande rektor, på en särskild blankett (bilaga 4).
Som ram för intervjusamtalen användes en tematisk intervjuguide (Bry- man, 2016), med dels bakgrundsfrågor angående titel, utbildning och yrkes- bakgrund, dels frågor för området socialt lärande (bilaga 5). Intervjuguiden hade också en rad för datum, rader för anteckningar, samt en kryssruta för att notera om skriftligt samtycke erhållits, för min egen hågkomst.
Intervjufrågorna var öppna och avsikten var att deltagarna skulle ge djupare beskrivningar med utgångspunkt i temat (Bryman, 2016). Under flera av in-