Arbetet med att förbättra hälsan för de studerade grupperna faller inom ansvarsområdet för en rad olika aktörer i samhället. Här följer en samman-ställning av olika myndigheter och deras roll i det förebyggande arbete som riktas till barn och unga som på något sätt tangerar de problemområden som berörs i denna rapport.
Ungdomsstyrelsen
Ungdomsstyrelsen har sektorsövergripande an-svar för att följa utvecklingen av ungas villkor inom områdena hälsa och utsatthet, arbete, infly-tande och representation, utbildning samt kultur och fritid och rapportera dessa till regeringen.
Myndigheten arbetar också med att stödja kom-munerna att utveckla sin lokala ungdomspolitik.
Ungdomsstyrelsen fördelar statsbidrag till ung-domsorganisationer, kvinnors organisering, et-niska organisationer samt verksamhetsmedel till ideella organisationer inom olika områden. Vi för-delar även bidrag inom EU:s ungdomsprogram Ung och Aktiv i Europa.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har en omfattande verksamhet inom socialtjänst, och sjukvård, hälso-skydd, smittskydd och epidemiologi. Myndighe-ten är samordnande myndighet för arbetet med hiv/aids och sexuellt överförbara infektioner.
Myndigheten ska utveckla, samordna, planera och följa upp det förebyggande arbetet som sker nationellt.
Sedan 2006 fördelar Socialstyrelsen statsbidrag för att förebygga hiv och andra sexuellt överför-bara infektioner. Medel kan gå till landsting, kom-muner och frivilligorganisationer. Socialstyrelsen
fördelar också statsbidrag till ideella organisatio-ner som verkar inom det sociala området som al-kohol- och drogförebyggande arbete, arbete för utsatta barn och deras familjer samt insatser mot mäns våld mot kvinnor. Socialstyrelsen utformar även riktlinjer kring socialtjänstlagens tillämpning i kommunerna samt följer upp socialtjänstens verk-samhet tillsammans med länsstyrelserna.
Skolverket
Under 2009 kom förslaget om en ny skollag. Skol-verket har i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till nya kursplaner för grundskolan, obli-gatoriska särskolan, specialskolan och same-skolan. I detta arbete ingår även revidering av sex- och samlevnadsundervisningen. Förslagen ska redovisas till regeringen 1 april 2010.
Skolverket har ansvar för att utarbeta ämnes-planer för gymnasieskolan. Examensmål, pro-gramstrukturer och gymnasiegemensamma ämnen beslutas av riksdagen. Den nya grundskolan och gymnasieskolan startar hösten 2011.
Myndigheten genomför fram till 31 december 2010 högskolekurser (7.5 hp) i sex- och samlev-nadsundervisning för personal inom grund- och gymnasieskolan (Utbildningsdepartementet 2008). Kursens syfte är att främja jämställdhet och skapa en likvärdig undervisning av hög kvalitet.
Under 2009 fick Umeå universitet i uppdrag av Skolverket att granska de vanligaste metodböcker-na som lärare använder i sex- och samlevmetodböcker-nads- samlevnads-undervisningen.
I arbetet med värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter har Skolverket sedan i april 2009 ett regeringsuppdrag att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund som den beskrivs i för-, grund- och gymnasieskolans läroplaner.
(Utbildningsdepartementet 2009).
Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier samt att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken. Myndigheten har bland annat ansvar för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser i relation till målområde 8 i den nationella folkhälsopolitiken: Sexualitet och reproduktiv hälsa. Myndigheten är också natio-nellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Myndigheten ska bistå kommuner, landsting och andra myndigheter samt organisationer om evidensbaserade metoder och insatser för att arbeta för en trygg och säker sexu-alitet och en god reproduktiv hälsa.
Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rätts-väsendet. Rättsväsendet består av myndigheter som polisen, åklagarna, domstolarna och kriminal-vården.
En central utgångspunkt för den svenska krimi-nalpolitiken är att arbeta för att förhindra att brott sker. Brå verkar för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället genom att ta fram fakta (bland annat statistik över hatbrott) och sprida kunskap om brottslighet och metoder för brotts-förebyggande arbete. De fördelar bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete.
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna samordnar statlig och kommu-nal verksamhet inom länet. De har ansvar för att regeringens politik och målsättningar följs inom olika verksamheter som inom det sociala områ-det, där de bland annat har ansvar för att fördela statsbidrag till insatser som rör förebyggande
ar-riktar sig till instanser inom ungdoms- och miss-brukarvården, anhörigstöd, projekt för att före-bygga hedersrelaterat våld, kvinnojoursverksam-het och personliga ombud.
Landstingen
Landstingen är den politiska organisation som finns i varje län, de har regionalt ansvar för olika frågor som ansvar för sjukvården, och deras arbete regleras av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
En av målsättningarna för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för be-folkningen (hälso- och sjukvårdslagen § 2). Dess-utom ska hälso- och sjukvården arbeta för att fö-rebygga ohälsa (hälso- och sjuk-vårdslagen § 2b).
Landstingen har bland annat ansvar för utbild-ning av hälso- och sjukvårdspersonal. Nästan alla landsting har en regional samordnare för hiv och sexuellt överförbara infektioner som ansvarar för frågorna inom lands-tinget och också fungerar som kontaktperson för Socialstyrelsen samt för samarbetet med andra landsting och med kom-munerna.
Kommunerna
Kommunerna har särskilt ansvar för det förebyg-gande arbete som riktas till barn och unga. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) har kommunerna det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommu-nen får det stöd och den hjälp de behöver. Social-nämnden ska till exempel verka för att barn och unga växer upp under goda förhållanden (social-tjänstlagen 6 kap. § 11). Kommunerna ansvarar direkt för att främja ungas hälsa genom att de är ansvariga för skolan och elevhälsan (ofta i sam-verkan med landstinget) och för fritidsgårdarna.
De kan också tillsammans med landstingen vara huvudmän för ungdomsmottagningarna.
25
Uppdraget
Ungdomsstyrelsens utredningsuppdrag innefat-tar att genomföra en fördjupad analys av hälso-situationen för homosexuella och bisexuella ung-domar samt för unga transpersoner (bilaga 1).
Med ungdomar och unga tolkar Ungdoms-styrelsen att regeringen avser unga i åldern 13–25 år, det vill säga den åldersgrupp som omfattas av ungdomspolitiken. På grund av utrednings-tekniska och etiska skäl görs inga statistiska belysningar av unga under 15 år. Vissa statistiska belysningar görs av unga upp till och med 29 år av statistiskt analytiska skäl. Förhållanden för unga under 15 år kommer delvis fram i intervju-undersökningarna.
Kartläggningen ska inriktas på den upplevda fysiska och psykiska hälsan samt upplevelse av diskriminering i olika former. Därutöver ska erfa-renheter av möten med hälso- och sjukvården och andra samhällsinstitutioner, av utsattheten för hatbrott och förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck beskrivas. Analysen av hälsosi-tuationen ska kopplas till erfarenheter av utbild-ning och arbete samt beskriva vilka faktorer som stärker homosexuella och bisexuella ungdomars och unga transpersoners hälsa. Med utgångs-punkt i analysen ska Ungdomsstyrelsen lämna förslag till främjande åtgärder.
I utredningen har Ungdomsstyrelsen valt att beskriva situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det är denna kategorisering som används. Samtidigt är vi medvetna om att personer som inkluderas i dessa kategorier kan ha andra typer av sexuella läggningar och köns-mässiga identiteter, som de själva inte menar pas-sar in i dessa kategorier. Det är värt att poängtera att homosexualitet och bisexualitet i denna utred-ning främst betraktas som sexuella läggutred-ningar och
att transpersoner främst relateras till frågor kring könsidentitet.
I uppdragsskrivningen står att analysen ska uppmärksamma de tre gruppernas hälsosituation gemensamt och var för sig. Vidare ska analysen i möjligaste mån beröra hur hälsosituationen skil-jer sig åt beroende på familjesituation, bakgrund, bostadsort och eventuella funktionshinder. Skill-nader med avseende på kön ska analyseras och för transpersoner avses enligt uppdragsbeskriv-ningen det kön som registrerades för dem vid födseln.
Uppdragets skrivningar om hur skillnader uti-från kön ska analyseras kräver några kommenta-rer. Inte någon av de undersökningar som pre-senteras i denna utredning som behandlar trans-personer utgår från registerstatistik där de stude-rade individerna kan kopplas till olika bakgrunds-faktorer. Uppgifter om sexuell läggning eller kön-sidentitet finns inte heller med i sådan statistik.
Uppdelningen i de analytiska kategorierna man och kvinna, vilka efterfrågas i utredningsdirekti-vet, är i rapportens statistik det kön som res-pondenten uppger. Den analytiska uppdelningen i två kön följer, den så kallade tvåkönsnormen, vilken är en av flera normer som problematiseras i denna utrednings undersökningar.
För transpersoner har vi valt att utgå från den könsidentitet de uppgav vid undersöknings-tillfället. Med de undersökningsmetoder som vi valt har vi inte kunnat analysera gruppen utifrån det kön som registrerades på dem vid födseln.
Ungdomsstyrelsen tar fasta på uppdragsbe-skrivningen som säger att analysen ska inriktas på såväl den upplevda hälsan som upplevelsen av diskriminering. Skrivningen tolkas som att en god hälsa inte enbart ska ses som frånvaro av sjukdom och handikapp utan att hälsa är ett
posi-tivt tillstånd som rör individens hela livssituation och att en god hälsa är en resurs för att uppnå andra mål och hantera livets utmaningar. Svårig-heterna att beskriva och analysera gruppernas hälsosituation statistiskt har gjort att utredningen i stora stycken valt andra metoder än de rent kvan-titativa.
Det har inte varit möjligt att utifrån det material vi haft att tillgå göra några mer ingående jämförel-ser mellan unga utifrån deras bostadsort och even-tuella funktionshinder.
27
Referenser
Daneback, K. & Månsson, S-A.
(2009). Kärlek och sexualitet på internet 2009. I Se mig – om unga sex och internet. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Darj, F. & Nathorst-Böös, H.
(2008). Är du kille eller tjej? – En intervjustudie om unga trans-personers livsvillkor. Stockholm:
RFSL Ungdom.
Forsberg, M. (2007). Brunetter och blondiner – sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige.
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2009).
Folkhälsorapport. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut (2005).
Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Stock-holm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2005).
Särbehandlad och kränkt – en rapport om sambanden mellan-diskriminering och hälsa. Bilaga 4 av Bera Ulstein Moseng. Stock-holm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2006).
Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT, Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Ungdomsstyrelsen (2007). Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007.
Stockholm: Fritzes
Ungdomsstyrelsen (2009). Ung idag 2009 – en beskrivning av ungdomars villkor, Stockholm:
Ungdomsstyrelsen
Utbildningsdepartementet (2008).
Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att genomföra jämställdhetsinsatser i skolan (U2006/9049/S).
Utbildningsdepartementet (2009).
Uppdrag till Statens skolverk om skolans värdegrund (U2009/2848/
S).
Lagar
Diskrimineringslag (2008:567).
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763).
Lag om fastställande av köns-tillhörighet i vissa fall (1972:119).
Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (1999:133).
2 Med transgenderperson avses en person med en könsidentitet som inte överrensstämmer med traditionell manlig eller kvinnlig identitet och kan syfta på en könsidentitet som inte förstås utifrån dikotomin manligt eller kvinnligt. Med nongender avses upplevd avsaknad av könsidentitet.
Med intergenderperson avses en person som identifierar sin könsroll som i båda, mellan eller bortom de traditionella könsrol-lerna. Med intersexuell avses ett biologiskt syndrom där en persons kön är oklart i förhållande till könsorganens utformning eller till kromosomuppsättning.
3 http://www.who.int reproductive health/topics/gender_rights/
sexual_health/en/ (2009-12-03).
4 http://www.riksdagen.se/
templates/R_PageExtended____60 55.aspx (2009-12-15)
5 Enligt Socialstyrelsen syftar sexuell hälsa på WHO:s definition att sexuell hälsa är ”ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten; det är inte bara avsaknad av sjukdom och skada.
Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexua-liteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njut-bara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskrimine-ring och våld”
KAPITEL 1
29