Den psykiska hälsan tar i detta fall hänsyn till andel personer som uppgett nedsatt psykiskt välbefinnande, andel personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, andel personer som någon gång haft självmordstankar och andel per-soner som någon gång försökt att ta sitt liv.
Psykiskt välbefinnande Det är en dubbelt så stor andel i grupperna unga homo- och bisexuella män och unga män som är osäker på sin sexuella läggning än bland unga heterosexuella män som uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är en statistiskt sä-kerställd skillnad. Bland unga kvinnor finns den högsta andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande bland homo- och bisexuella. Detta resultat är också statistiskt signifikant. Nästan varannan ung homo- och bisexuell kvinna upp-ger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Det finns däremot ingen statistiskt säkerställd
skill-nad mellan unga kvinnor som är osäkra på sin sexuella läggning och unga heterosexuella kvin-nor (figur 1.5).
Webbenkäten visade att transpersoner har ett sämre psykiskt välbefinnande än homosexuella personer. Resultaten från enkäten visade också att det är betydligt vanligare med nedsatt psy-kiskt välbefinnande bland transpersoner i åldern 16–29 år än bland dem i åldern 45–64 år (Statens folkhälsoinstitut 2006).
60
50
40
30
20
10
0
Figur 1.5 Andel 16–29-åringar med nedsatt psykiskt välbefinnande efter sexu-ell läggning och kön. Procent.
Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 2005 och 2008.
Statistik: ghq 12, cut-off = 3.
Män Kvinnor
Homo- och bisexuella Osäkra på sin sexuella läggning Heterosexuella
Ängslan, oro och ångest Det tycks inte finnas några större skillnader mel-lan andelarna i de olika grupperna av män som angett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.
Det finns dock ett statistiskt signifikant resultat som säger att grupperna unga homo- och bisex-uella kvinnor och kvinnor som är osäkra på sin sexuella läggning i större utsträckning är drab-bade av oro, ängslan och ångest än heterosexu-ella unga kvinnor. Ungefär en femtedel av de unga homo- eller bisexuella kvinnorna och 14 procent av de unga kvinnorna som är osäkra på sin sexu-ella läggning menar att de lever med svåra besvär av ängslan, stress och oro (figur 1.6).
Webbenkätens resultat visade att det var dub-belt så vanligt att ha svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland transpersoner som bland ho-mosexuella (Statens folkhälsoinstitut 2006).
28
24
20
16
12 8
4 0
Figur 1.6 Andel 16–29-åringar med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter sexuell läggning och kön. Procent.
Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 2005 och 2008.
Män Kvinnor
Homo- och bisexuella Osäkra på sin sexuella läggning Heterosexuella
37
70
60
50
40
30
20
10
0
Figur 1.7 Andel 16–29-åringar som någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv efter sexuell läggning och kön. Procent.
Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 2005 och 2008.
Män Kvinnor
Homo- och bisexuella Osäkra på sin sexuella läggning Heterosexuella
Självmordstankar
När vi ser på andelen unga kvinnor och män som uppger att de någon gång haft självmordstankar finns en tydlig skillnad mellan de olika grupperna.
Här finns det statistiskt säkerställda resultat som säger att det är vanligare att unga homo- och bisexuella samt unga som är osäkra på sin sexu-ella läggning någon gång haft självmordstankar jämfört med unga heterosexuella. Statistiken över de unga männen visar att så många som 42 pro-cent av de homo- eller bisexuella männen och 29 procent av männen som är osäkra på sin sexuella läggning någon gång haft självmordstankar. Bland unga heterosexuella män är motsvarande siffra 12 procent och bland de unga kvinnorna är procent-siffrorna ytterligare lite högre. Hela 47 procent av de homo- eller bisexuella kvinnorna och 34 pro-cent av kvinnorna som är osäkra på sin sexuella
läggning har någon gång haft självmordstankar.
Även bland de unga heterosexuella kvinnorna är siffran hög. Var femte ung heterosexuell kvinna har någon gång haft självmordstankar (figur 1.7).
Webbenkätens resultat för transpersoner skil-jer sig stort från ovan redovisade siffror. Så många som varannan transperson i undersökningen upp-gav att de någon gång övervägt att ta sitt eget liv och i gruppen 16–29 år är andelen som övervägt att ta sitt liv 65 procent (Statens folkhälsoinstitut 2006).
60
50
40
30
20
10
0
Figur 1.8 Andel 16–29-åringar som någon gång försökt ta sitt liv efter sexuell läggning och kön. Procent.
Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 2005 och 2008.
Män Kvinnor
Homo- och bisexuella Osäkra på sin sexuella läggning Heterosexuella
Självmordsförsök
Liknande skillnader framkommer när vi studerar andel unga som uppger att de någon gång för-sökt ta sitt liv, och även här är de procentuella skillnaderna relativt stora mellan grupperna och mellan könen. En statistiskt säkerställd större an-del i gruppen unga homo- och bisexuella samt i gruppen unga som är osäkra på sin sexuella lägg-ning har försökt ta sitt liv än unga heterosexuella.
Det är 17 procent av de unga männen som är osäkra på sin sexuella läggning och 11 procent av de unga homo- eller bisexuella männen som rap-porterar att de någon gång försökt ta sitt liv. Detta kan jämföras med 3 procent av de unga hetero-sexuella männen. Bland de unga kvinnorna har så många som var fjärde homo- eller bisexuell kvinna och var femte kvinna som är osäker på sin
sexu-ella läggning försökt ta sitt eget liv. För unga he-terosexuella kvinnor var motsvarande siffra 8 pro-cent (figur 1.8).
Det var 21 procent av alla transpersoner i webbenkäten som rapporterade att de någon gång försökt ta sitt liv. Webbenkätens resultat pekar på att andelen transpersoner som försökt ta sitt liv är större än andelen i grupperna homo- och bisexuella personer. Andelen transpersoner som försökt ta sitt liv var 27 procent bland 16–29-åringarna, 28 procent bland 30–44-åringarna och 12 procent bland 45–64-åringarna (Statens folkhälsoinstitut 2006).
39