Intervju på RFSL-rådgivningen i Skåne med Elisabet Nidsjö som är legitimerad psykolog och arbetar med den psykosociala mottagningen samt webbplatsen heder.nu, med Gabriel Nilbo som är socionom och arbetar med den
psykosociala mottagningen och Komikondom samt med Mikael Andersson som är informationssekreterare och arbetar med Safe6.nu.
RFSL-rådgivningen i Skåne har funnits sedan 1987. Det är en ideell förening som arbetar för homosexuella, bisexuella och transpersoner och med profes-sionell hiv-förebyggande verksamhet. Målgrupperna för verksamheten inom RFSL-rådgivningen är homosexuella, bisexuella och transpersoner, män som har sex med män och kvinnor som har sex med kvinnor. Arbetet består av tre delar:
• Uppsökande verksamhet riktad till män som har sex med män. Internet, parker, rastplatser och stränder är några exempel på arenor där män som har sex med män träffas. På www.safe6.nu kan målgruppen dessutom utan kostnad beställa kondomer och glidmedel och få information om hiv och STI4.
• Den psykosociala mottagningen där en psykolog och tre kuratorer arbetar.
Till mottagningen kan man komma på personligt besök eller ha kontakt via telefon eller e-post. RFSL erbjuder också stödgrupper, till exempel för trans-personer.
• Kunskap och kompetens. Föreningen ger föreläsningar och arrangerar utbildningar för andra professionella.
RFSL-rådgivningen arbetar också med Heder.nu som är ett nationellt projekt med arbete mot hedersrelaterat våld mot hbt-personer. Elisabet Nidsjö som är psykolog och Baltazar Risbeck som är socionom arbetar båda inom projektet.
De erbjuder råd, stöd och information till unga direkt och genom webbplatsen www.heder.nu. De erbjuder också utbildning till yrkesverksamma som arbetar med ungdomar. Målgruppen är personer mellan 13 och 25 år. Dessa kan besöka föreningen, de kan ta kontakt genom telefon eller e-post och därige-nom få samtalsstöd med professionella. På nätgemenskapen Qruiser har www.heder.nu en egen profil för att unga ska hitta till webbplatsen. På webbplatsen finns det information på svenska och åtta andra språk samt ett öppet forum där besökare kan skriva ner sina tankar. Som besökare hittar man också tydlig information om vilket ansvar socialtjänsten har och vad man som ung har rätt till att få för hjälp. Heder.nu är sedan 2009 är ett nationellt projekt vilket innebär att satsningen riktas till unga hbt-personer i hela landet.
”Att en satsning av det här slaget kommer till stånd är viktigt, men det räcker inte. Fler aktörer måste uppmärksamma hbt-ungdomars utsatthet för våld både
131
Bakgrunden till projektet är en kartläggning som Länsstyrelsen i Skåne gjorde 2004. Kartläggningen gav en bra bild av hur utsatta unga kan vara inom sina familjer och även när de möter skolpersonal, socialtjänst, ungdoms-mottagningar och polis, som inte alltid uppmärksammar unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners villkor. Rapporten visade också att hbt-perso-ner på många sätt var bortglömda i de statliga satsningarna på heders-relaterat våld. Heder.nu kom till för att ändra på detta.
Vi börjar med att prata om hur man ska kunna arbeta förebyggande mot exkludering av unga som inte är heterosexuella i olika verksamheter. Det första är att vi vuxna måste tänka på hur vi pratar om sex när vi möter unga.
”I vårt arbete har vi ett inkluderande perspektiv. Vi arbetar mycket med bilder på kvinnor och män med olika utseende och bakgrund och har gjort det länge.
Vi har den sexuella praktiken i fokus och vi visar och pratar om tjejer som har sex med killar, tjejer som har sex med tjejer, killar som har sex med tjejer, killar som har sex med killar – då är det också lättare för unga att förstå vad vi pratar om. När vi jobbar med unga jobbar vi med framtidens föräldrar så på sikt jobbar vi förebyggande.” (Gabriel Nilbo)
”Om man inte reflekterar över hur man pratar om sex blir det lätt normativt. Vi kan inte prata om sexualiteten utan att det i första hand förstås som hetero-sexualitet. Det är det tunga normativa oket. Utifrån det biologiska könet finns könspecifika förväntningar. De återspeglas i alla nivåer i samhället, från fa-miljen och gruppen du tillhör, till arbetsplatsen och så vidare.”
(Elisabet Nidsjö)
Alla tre säger att man måste ta upp dessa frågor. Det handlar om mänskliga rättigheter. Mikael Andersson påpekar att det finns en skillnad i hur vuxna och unga bemöter de här frågorna. Deras erfarenhet är att vuxna kan vara mer restriktiva mot att prata om det med unga eller behöva svara på deras frågor.
Våra bilder och vår information blir inte alltid uppsatt av skolpersonalen, för att de tror det kan väcka anstöt, berättar Gabriel. Eleverna som ser bilderna konstaterar ”det här var väl inget” och tycker det är synd att bilderna inte sitter uppe. När vi pratar om sex finns vår egen sexualitet med och den kommer att synas i mötet med andra, men man ser inte alltid signalerna man sänder ut till andra.
”Och när det gäller hedersbegreppet har det vidgats från att handla om dött-rar och deras fäder med utländsk bakgrund. Det finns fler offer och fler förö-vare.” (Mikael Andersson)
131
I arbetet utgår de från att heder är nära förknippat med den skam som en familj eller gemenskap kan känna om någon bryter mot den hederskodex som gäller för hela gruppen. Det våld som utövas mot hbt-personer från någon i familjen eller gemenskapen hänger samman med en heteronormativ heders-kodex och kan förekomma i alla gemenskaper oberoende av religion, födelse-land och kulturell tillhörighet.
Kommuner, länsstyrelser och ideella aktörer som till exempel kvinnojourer arbetar ofta med hedersrelaterat våld som en del av arbetet med mäns våld mot kvinnor – där förövaren är en man och offret en kvinna. De ser ofta till ungas beteende och inte till den miljö som har format dem. Har en tjej ett utåtagerande beteende – då ser de inget offer, säger Elisabet, utan en stökig tonåring.
”Heder är inget nytt begrepp för oss som har jobbat med hbt-frågor. Vi har alltid jobbat med det här. Hela komma-ut processen handlar om att göra sig av med skuld och skam. Vi vet vilka konsekvenser det kan få att leva dubbelliv och att inte berätta för familjen veta vem man är.” (Mikael Andersson)
Deras erfarenhet är att unga hbt-personer som lever med starka heteronormativa nor-mer i hemmet har det särskilt komplicerat. När de besöker klubbar och andra mötesplat-ser för hbt-personer vill de inte alltid säga sitt namn. De kan också vara rädda för att träffa någon som de känner och som känner deras familj, så därför kommer vissa av dem inte alls. Ibland blir det också svårt att hålla ihop de olika liven säger Elisabet. Det kan hända att de har en pojkvän eller flickvän som de inte berättar det för. För en del pojkar och män är sex mellan män, inte något komplicerat. De har sin flickvän eller sin fru och så har de sex med män och funderar inte på att leva på något annat sätt. Det finns traditioner där det är accepterat att män har sex med män så länge de har det andra livet, att de är gifta med en kvinna. Så länge de kan hålla det separerat är det accepterat.
”Det finns en förväntan att pojkar ska vara aktiva sexuellt. Män har en egen sexualitet och kvinnor har ingen egen, de är passiva. Deras sexualitet väcks av män. Om en tjej bryter mot det, till exempel om hon har en pojkvän eller är lesbisk, då visar hon att hon har en sexualitet. Flickorna kontrolleras hår-dare, det är få som söker sig hit, har föräldrarna misstankar så kontrolleras de ännu hårdare. Killar kan bli utkastade ur hemmet eller utfrysta i familjen.”
(Mikael Andersson)
133
Unga hbt-personer som drabbas av våld och förtyck i sin familj på grund av sin sexuella läggning vet ofta inte var de ska vända sig att få stöd. Pojkar kan hamna i killgrupper – men där vidmakthåller man manligheten, den ifrågasätts inte. Tjejer kan vända sig till tjej- och kvinnojourer som trots allt kan vara heteronormativa. Om inte tjejen själv berättar om sin sexualitet, så kan de missa hennes utsatthet. Vår erfarenhet är att lesbiska och bisexuella tjejer inte söker sig dit, tjej- och kvinnojourer är teoretiskt välkomnande men inte praktiskt, säger Elisabet:
”Ett skäl som kan ligga bakom att unga hbt-personer som är förtryckta i sina familjer har svårt att vända sig till någon är att de kan ha svårt att prata om sin sexualitet. Vi har haft stödgruppsverksamhet men de vågar inte komma.
Många är väldigt ensamma och blir isolerade.” (Elisabet Nidsjö)
Det är mest unga killar som vänder sig till heder.nu. Där får de träffa Elisabet eller Baltazar. Om vi förstår att de är utsatta för hot och drabbade av våld gör vi en anmälan till socialtjänsten, säger Elisabet. Vi möter dem också senare, när de blivit äldre och kommit ur den akuta krissituationen de än gång befann sig i.
De kan tycka att de ligger efter sina jämnåriga De kan känna sig yngre för att de på grund av omständigheterna under tonåren fick en försenad pubertet. De behöver gå igenom alla de här stegen, att hitta sig själva och sin sexualitet och vissa kommer att tycka att de har missat något, att de inte har levt det liv de skulle vilja ha levt. Ungdomstiden är viktig! Viktigt att man klarar av den annars kommer det senare i livet, fortsätter Mikael. Men det kan vara svårare för att man har så lite att spegla sig i. Egalia är viktigt, det borde finnas i varje kommun. Internet är också en utmärkt förlösare.” (Mikael Andersson)
”Det är viktigt att arbeta på att inkludera alla, men man måste ha ett målgruppsinriktat arbete för att nå ut till dessa ungdomar”, säger Mikael. Det är därför heder.nu finns.
RFSL-rådgivningen i Skåne har följande förslag till förbättringsområden för att bemötandet av de unga ska bli bättre bland yrkesverksamma:
• Ytterligare forskning om hedersrelaterat våld där hbt-personers position blir synliggjord.
• Mer utbildning till yrkesverksamma om sexualitet, könsidentitet och heders-relaterat våld.
• Mer samarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer.
• Inkludera hbt-personer vid insatser mot hedersrelaterat våld.
• Fler stödjande insatser till hbt-personer som utsätts för hedersrelaterat våld.
• Intensivare arbete mot våld och diskriminering av hbt-personer.
133
Referenser
Baladiz, D. (2009). I hederns skugga – de unga männens perspektiv. Stockholm: Gothia.
Brottsförebyggande rådet (2007).
Vuxnas sexuella kontakter med barn via Internet – omfattning, karaktär, åtgärder. Stockholm:
Edita Nordstedts.
Forsberg, M. (2007). Brunetter och blondiner – sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige.
Studentlitteratur.
Holmberg, C & Stjernqvist, U.
(2005). Våldsamt lika och olika – om våld i samkönade relationer.
Stockholms universitet: Centrum för genusstudier.
Grutzky, E. & Jarl-Åberg, C.
Reflektioner kring 24 möten med hbt-ungdomar i hedersmiljöer. Ej publicerat material.
Gungör, E. & Dervish, N. (2009) Varför mördar man sin dotter?
Stockholm: Nordstedts.
Hagberg, M (2009). Vid 20 börjar den ruttna – om hedersvåld och modiga kvinnor. Premiss förlag.
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Gothia.
Jansson, S (2004). ”Välfärdssam-hället hjälpte barn att slippa stryk”. Läkartidningen nr 28–29.
Larsson, S. & Engman, C. (2004).
Debatten om hedersmord.
Svartvitts förlag.
Lewis Herman, J. (2007). Trauma och tillfrisknande. Göteborgs psykoterapiinstitut.
Länsstyrelsen Skåne (2005).
Hedersrelaterat våld mot ungdo-mar på grund av sexuell läggning.
Länsstyrelsen Västra Götaland (2009). Stress och trauma – en undersökning av förekomsten av PTSD hos personer utsatta för hedersrelaterat våld. Göteborg:
Tabergs tryckeri.
Nationellt centrum för kvinnofrid (2009). Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt.
Persson, J. (2003). Värt att vänta på? Om frikyrkoungdomars syn på sexualitet. I T. Johansson & P.
Lallander (Red.). Sexualitetens omvandlingar – politisk lesbiskhet, unga kristna och machokulturer.
Daidalos.
Proposition 2005/06:60. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
Socialdepartementet.
Rädda barnen (2006). Ungdomar och hedersrelaterat våld – om transkulturellt behandlingsarbete.
Socialstyrelsen (2007a). Frihet och ansvar – en undersökning om gymnasieungdomars frihet att själva få bestämma.
Socialstyrelsen (2007b). Strategi för samverkan för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.
(SOU 1998:113). I god tro – samhället och nyandligheten.
Terrafem (2004). Invandrad invaderad – nu höjer vi våra röster. Om att vara tjej och minoritet.
Ulstein Moseng, B. (2007). Vold mot lesbiske og homofile tenå-ringer – en representativ under-sökelse av omfang, riskio og beskyttelse – Ung i Oslo. NOVA rapport 19/07.
Ungdomsstyrelsen (2007a). Fokus 07 – en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Fritzes.
Ungdomsstyrelsen (2007b). Unga med attityd – Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007.
Stockholm: Fritzes.
Ungdomsstyrelsen (2009a). Gift mot sin vilja. Stockholm: Fritzes.
Ungdomsstyrelsen (2009b). Se mig – unga om sex och internet.
Stockholm: Fritzes.
135
Noter
1 Personer som har könskaraktäris-tik för två kön.
2 Per Isdal arbetar som behandlare på Alternativ til vold i Oslo. Det är en behandlingsverksamhet för män som har problem med våld och den startade i slutet av 1980-talet.
3 Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät var en postenkät som gick ut till ett slumpmässigt urval av 6 000 personer mellan 16 och 25 år.
Svarsfrekvensen var 49 procent.
4 Hiv står för humant immunbrist-virus och STI är en förkortning av sexual transmitted diseases, på svenska sexuellt överförbara infektioner. Källa Vårdguiden och Smittskyddsinstitutet.
Lagar
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Internet
ALMAeuropa: http://
www.almaeuropa.org/nyheter.htm (2010-01-22)
Barnkonventionen: http://
www.manskligarattigheter.gov.se
Fadime Sahindals tal till riksdagen:
http://www.fadimesminne.nu/
tal_ar_fadime.html (2010-01-08)
Föräldrabalken: https://lagen.nu/
1949:381#K6 (2010-01-22)
Smittskyddsinstitutet: http://
www.smittskyddsinstitutet.se/
sjukdomar/sexuellt-overforbara-infektioner-sti/(20100201)
Vårdguiden: http://
www.vardguiden.se/Sjukdomar-och- rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hivaids/ (20100201)
KAPITEL 5
137