Att den valda familjen är central för många av de intervjuade personernas välmående är tydligt.
Därför ser vi också hur de lägger en hel del energi på att försöka hitta platser för dessa alternativa familjekonstellationer. I vissa fall löser man boendefrågan genom att ljuga för bostadsföre-taget. I andra fall arbetar man aktivt för att hitta företag och värdar som inte har något emot en queer familjekonstellation. Den valda familjen är, för många av de intervjuade, en del av det större subkulturella sammanhanget. Upplevelserna av detta sammanhang – homovärlden eller ”queer-bubblan” som flera av informanterna beskriver den – beskrivs ofta som positiva. Att vara en ut-satt grupp i samhället kan ofta resultera i en större sammanhållning inom gruppen. Gustav förklarar fördelarna med att komma till en storstad som Stockholm och att ha en subkultur att ansluta sig till.
”Gustav: När jag kom hit till Stockholm så kände jag inte nån här. Nu kan jag inte gå en meter utan att hälsa på nån jag känner. Jag har haft väldigt mycket nytta av att jag är hbt-person. Som att jag kan skriva i ’Kom ut’ för att jag
kän-ner nån där. Jag vet inte, men jag tycker att det finns en fin solidaritet mellan de människor som jag har lärt känna. … Jag har vänner som är 17 och som är 45 och äldre än så. Och det som har bundit oss samman är gemensamma intressen och värderingar, men också att vi är hbt-per-soner. Jag tycker att det är en otrolig möjlighet.”
Gustav beskriver det positiva med att vara en del av en queer subkultur. Samtidigt är han med-veten om att alla inte känner samma samhörighet.
Att det kan vara svårt att känna sig välkommen och att normer frodas även i normkritiska sam-manhang. Maja känner sig ofta obekväm i queer-världen och förklarar sin känsla i termer av klass.
”Maja: Jag känner mig inte bekväm i sammanhang där folk är queera. Jag tän-ker på queereliten, den är väldigt uteslu-tande. Jag tycker inte om att vara där.
Och jag tycker heller inte om flatsamman-hang där man lyssnar på sexistisk musik.
…
Intervjuaren: Vad är det du inte trivs med bland queerkidsen?
Maja: Språket som man använder. Det är väldigt elitistiskt och inte alls inbjudande för folk som inte har läst typ genus på universitetet. Jag tycker att det saknas nån form av kritik också. När man umgås med folk som är mitt uppe i det och läser genus på A-kursnivå så sväljer de allt med hull och hår, de slutar att tänka själva.
Och man är ofta ganska ensam i såna sam-manhang och man kan inte ifrågasätta
73 heller. Och folk förutsätter att alla har läst samma saker. Och det är inte alltid så.
Andreas: Jag kan uppleva att det är väl-digt villkorat på det sättet. Man blir om-famnad om man har de här specifika ord-förrådet och att man har de rätta analy-serna. Och att det finns en föreställning om att det finns en korrekt analys.
Maja: Ja, det är i såna sammanhang som jag verkligen känner att jag är från en annan klass. Jag är inte medelklass, lik-som. Jag kommer inte från en akademiker-familj och det gör alla andra där och det finns inga andra alternantiv. Och det är ingen som frågar vad man gör utan de frågar vad man läser. Bara en sån grej.
Gustav: Alltså, läser som i pluggar?
Maja: Ja, ’vad läser du på universitetet?’
(skratt)
Maja: Så det tycker jag inte om. Det är nästan de värsta sammanhangen för mig.”
Sammanfattning
De ungdomar som intervjuats här identifierar sig alla som homosexuella, bisexuella och/eller trans-personer och betraktar sig på ett eller annat sätt som politiskt engagerade. De motsätter sig ett samhälle där de, som homosexuella, bisexuella el-ler transpersoner, blir begränsade, osynliggjorda och ibland direkt utsatta för våld eller hot om våld.
Deras vägar att göra motstånd är emellertid olika.
Många av dem agerar politiskt (utomparlamen-tariskt) genom att skriva manifest, arrangera of-fentliga aktioner på stan, göra politisk konst eller skriva i politiska skrifter. Ingen ger uttryck för en-gagemang inom partipolitiken. Andra betraktar själva det sätt de försöker leva på som en kon-stant demonstration i vardagen.
Att ge röst åt dessa berättelser innebär inte en-bart en inblick i de strategier som skapas för att hantera ett liv som ungdom i ett heteronormativt samhälle. I en bredare bemärkelse handlar berät-telserna om hur den stukturella diskrimineringen av unga hbt-personer gestaltas i vardagliga si-tuationer. I denna text har dessa mer vardagliga former av motstånd lyfts fram och diskuterats.
Detta motstånd som sker i vardagen – på väg till jobbet, i familjen eller på rutinkontrollen på vård-centralen – uppmärksammas sällan som politiskt motstånd, men de intervjuade lyfter fram det som ett sådant. I linje med samtida tongivande fors-kare kan man hävda att ett uppmärksammande av detta vardagsmotstånd, som kan betraktas som en sorts positiva strategier att hantera sitt liv, kan fungera som motvikt mot alla de bilder av utsatt-het som produceras om hbt-personer. För samti-digt som många mår dåligt, sker också många kol-lektiva initiativ för att förändra den egna utsatta livssituationen.
Det motstånd som ringats in handlar om något som sker i högst vardagliga sammanhang. Ett område som tematiserats är plats. Det handlar om
att skapa säkra platser för att på så sätt ges möj-lighet och utrymme att bli igenkänd, få vara be-griplig, skapa ett socialt sammanhang och däri-genom hitta vägar att tänja på heteronorma-tivitetens gränser och hitta alternativa livsvägar.
De säkra platserna är något man både försöker hitta och i vissa fall aktivt söker skapa. Det gäller alltifrån utbildningar, arbetsplatser och sociala institutioner till caféer, barer och klubbar. Skapan-det av säkra platser har varit centralt i hbt-rörel-sens historia. Därför är det intressant att de säkra platserna även år 2009 visar sig vara en av de viktigaste motståndsstrategierna som de unga hbt-personerna använder sig av. Eftersom just denna strategi lyfts fram som så central är ett of-fentligt främjande av denna strategi ett möjligt område för statliga, regionala och lokala sats-ningar.
Ett annat område som är länkat till plats är familj.
Undersökningen visar hur en stor del av infor-manternas motstånd handlar om att aktivt skapa och försöka upprätthålla alternativa familje-bildningar. På samma sätt som de säkra platserna handlar det på samma gång om att säkra sin so-ciala överlevnad och att aktivt göra motstånd mot de normer som rimmar illa med ett alternativt sätt att leva.
På ett övergripande plan handlar de intervjuade hbt-personernas motståndsstrategier om att ba-lansera mellan att å ena sidan hitta säkra platser där man kan vara sig själv och å andra sidan ak-tivt försöka förändra majoritetssamhällets normer.
Att bli socialt accepterad samtidigt som man för-söker förskjuta gränserna för det socialt accepta-bla. Andreas talar om att ”skava lite lagom”. Och för Gustav, som i egenskap av transperson har erfarenheter av både våld och hot om våld i heteromiljöer, handlar det i slutändan om att upp-rätthålla en positiv självbild för att kunna leva ett bra liv.
”Gustav: Jag vill kunna vara en fung-erande människa. Det kanske inte är självklart vad det betyder, men att inte vara destruktiv.
Intervjuare: Att ta hand om sig? Hur gör man det?
Gustav: Hmm, man månar om sina grän-ser och tar hand om sin kropp. Tar bort element man mår dåligt av.”
75
Referenser
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm:
Ordfront.
Ambjörnsson, F. (2005). Johannas förändring. Genusskapande och heternormativitet bland gymnasie-tjejer. I D. Kulick (Red.) Queer-sverige. Stockholm: Natur &
Kultur.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur.
Bernstein, M. & Reimann, R.
(Eds.) (2001). Queer families, queer politics. NewYork: Columbia University Press.
Bildt, C. (2004). Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas arbetsvill-kor. Arbetslivsrapport Nr 2004:16.
Arbetslivsinstitutet.
Blackburn, M. (2007). The Experiencing, Negotiation, Breaking, and Remaking of Gender Rules and Regulations by Queer Youth. In Journal of Gay and Lesbian Issues in Education. Vol4.
Nr2.
Brade Johansen, L. (2008). Teori i praktikken- et studie af begaers-forskydninger blandt genus-studenter. Opub. Masteruppsats, Genusvetenskap, Lunds universitet.
Bromseth, J. och Wildow, H.
(2007). Man kan ju inte läsa om bögar i nån historiebok. Skolors förändringsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet.
Rapport från Stiftelsen Friends.
Stockholm: 08tryck.
Bäckman, M. (2003). Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Stockholm: Makadam.
De los Reyes, P. & Mulinari, D.
(2005). Intersektionalitet. Stock-holm: Liber.
D’Augueli, A. (2003). Lesbian and bisexual female youths aged 14–21:
developmental challenges and vic-timization experiences. In Journal of Lesbian Studies. Nr 7(4)
Driver, S. (Ed.) (2008). Queer Youth Cultures. Albany: State University of New York Press.
Epstein, D. & Johnson, R. (1998).
Schooling Sexualities. Bucking-ham: Open University Press.
Forsberg, G,. Jakobsen, L. &
Smirthwaite, G. (2003). Homo-sexuellas villkor i Arbetslivet.
Angered: Erlanders Graphic Systems ab.
Foucault, M. (2002). [1976]:
Sexualitetens Historia. Viljan att Veta. Göteborg: Daidalos.
Fundberg, J. (2003). Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm:
Carlssons.
Gilljam, C. (2004). Tystnadens tyranni. Om lärarens och skolans roll som normsättare för barn och ungdom. I A. Olsson & C. Olsson (Red.) I den akademiska gardero-ben. Stockholm: Atlas.
Gustavsson, M. (2006). Blandade känslor. Bisexuella kvinnors praktik och politik. Göteborg: Kabusa Böcker.
Halberstam, J. (2005). In a Queer Time and Place. Transgender Bodies, Subcultural Lives. New York: New York University Press.
Hallgren, H. (2008). När lesbiska blev kvinnor : lesbiskfeministiska kvinnors diskursproduktion rörande kön, sexualitet, kropp och identitet under 1970- och 1980-talen i Sverige. Göteborg: Kabusa Böcker.
Hellesund, T. (2007). Deadly identities?: homosexuality, adolescence and parasuicide. I Ethnologia Scandinavica. Nr 37.
Holstein, J. A & Gubrium, J. F.
(2000). Constructing the Life Course. General Hall Inc.
Jagose, A. (1996). Queer theory:
an introduction. New York: New York University Press.
Johannisson, K. (1995). Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de sciècle.
Stockholm: Norstedts.
Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis. Stockholm: Ordfront förlag.
Kolm, C. (2003). Politiskt lesbisk i senmodern tid. I T.Johansson & P.
Lalander (Red.) Sexualitetens omvandlingar:politisk lesbiskhet, unga kristna och machokulturer.
Göteborg: Daidalos förlag.
Krekula, C., Närvänen, A-L. &
Näsman, E. (2005). Ålder i inter-sektionell analys. I Kvinnoveten-skaplig Tidskrift. Nr 2–3.
Kulick, D. (1996). Vad är queerteori och vad är det bra för? I Lamda Nordica. Vol 2. Nr 3–4
Kumashiro, K. (2001). Troubling Intersections of Race and Sexuality:
Queer Students of Color and Anti-oppressive Education. Lanham:
Rowman & Littlefield Publisher.
Laskar, P. (2005). Ett bidrag till heterosexualitetens historia.
Stockholm: Modernista.
Lieberg, M. (2009). ”Unga och rummet”. I S. Lindgren (Red.) Ungdomskulturer. Malmö:
Gleerups.
Lilja, M. & Vinthagen, S. (2009).
”Motståndsteori”. I M. Lilja & S.
Vinthagen (Red.) Motståndsstudier.
Att förstå motstånd och maktens sociala förändring. Malmö: Liber.
Lindholm, M. & Nilsson, A (2002).
En annan stad: kvinnligt och manligt homoliv 1950–1980.
Stockholm: Alfabeta.
Lindholm, M. (2003). Dubbelliv.
Reflektioner om döljande och öppenhet. Ystad: Kabusa Böcker.
Lundh Sandström, E. & Fielder, C.
E. (2009). Vi är misfits: queerfemi-nistisk aktivism och anarkistiska visioner. Stockholm: Normal.
Lundahl, P. (1996). Vårt autentiska jag. I Lambda Nordica. Nr 3–4.
Lundahl, P. (1998). Lesbisk Identitet. Stockholm: Carlssons.
Lundgren, A-S. (2000). Tre år i g.
Perspektiv på kropp och kön i skolan. Stockholm/Stenhag:
Symposion.
Lundgren, A-S. (2008). ”Spela roll.
Heteronormativitet i läraryrket”. I L. Martinsson & E. Reimers (Red.) Skola i normer. Malmö: Gleerups.
Lundgren, E. & Sörensdotter, R.
(2004). Ungdomar och genus-normer på skolans arena. Falun:
Dalarnas forskningsråd.
Lundström, C. (2007). Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Stockholm:
Makadam.
Lykke, N. (2003). Intersektion-alitet – ett användbart begrepp för Genusforskningen. I Kvinnoveten-skaplig Tidskrift. Nr 1.
Mac an Ghaill, M. (1994). The Making of Men. Maculinities, Sex-ualities and Schooling. Bucking-ham: Open University Press.
Martinsson, L. & Reimers, E. (Red.) (2008). Skola i normer. Malmö:
Gleerups.
Monro, S. (2006). Growing up transgender. Stories of an exkluded polulation. I Leccard & Ruspini (red.) A new youth. Young people, generations and family life.
Aldershot: Ashgate.
Owens, R. (1998). Queer kids: the challenges and promise for lesbian, gay, and bisexual youth. New York: Haworth Press.
Røthing, Å. (2007.) Homonega-tivisme og homofobi i klasserum-met. Marginaliserte maskuliniteter, disciplinerende jenter og rådville lärare. I Tidskrift for ungdoms-forskning. Bergen: Fagbokforlaget.
Talburt, S. (2004). Constructions of LGBT Youth: Opening up subject positions. I Theory into Practice. Vol 43, Nr 2.
Weston, K. (1989). Families We Choose. Lesbians, Gays, Kinship.
New York: Columbia University Press.
77
Noter
1 Att vara transperson innebär visserligen inte automatiskt att man utelsuts ur kategorin sexuell. Däremot finns inte hetero-sexuella transpersoner represente-rade i den forskning som på senare år bedrivits på temat ungdom och sexualitet.
2 Kapitlet bygger huvudsakligen på data insamlat till ett av Amjörnsson nyligen påbörjat forskningsprojekt tillsammans med Janne Bromseth under namnet ”Queerkids, baby-butchar och lesbianer. Livsvillkor och motståndsstrategier bland två generationer hbt-kvinnor.” Pro-jektet finanseras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
3 Psykradikalism är en rörelse som vill synliggöra det kulturella och materiella förtrycket av psykiskt sjuka samt i grunden ifrågasätta uppdelningen mellan sjukt och friskt i samhället.
4 Relationsanarki är ett begrepp som försöker beskriva tanken att relationer mellan två eller flera människor inte behöver styras av några förutbestämda regler eller normer. Detta innebär att man inte gör någon principiell skillnad mellan vänskapsrelationer och kärleksrelationer och därför har flera parallella relationer som samtidigt kan vara vänskapliga, sensuella och sexuella. Centralt är ifrågasättandet av tvåsamhetsnor-men i samhället.
5 Fettaktivism kan beskrivas som en rörelse som vill ifrågasätta det västerländska samhällets hyllande av den smala kroppen på bekost-nad av andra sorters kroppar. Man vill belysa hur den tjocka kroppen kulturellt sett får symbolisera alltifrån lättja och ointelligens till ett misslyckat liv och samhällelig undergång.
KAPITEL 3
79