År 2008 utvidgades definitionen av hatbrott till att även omfatta olika brott med bifobiska, hetero-fobiska och transhetero-fobiska motiv. Ett heterofobiskt hatbrott är när en person blir kränkt eller utsatt på grund av sin heterosexualitet eller uppfattade heterosexualitet. Hatbrott innebär ofta en dubbel kränkning, dels mot individen som blir utsatt, dels mot den grupp som den utsatte tillhör (Brå 2009).
Att ingå i en grupp ur vilken personer blivit ut-satta för våld eller hot skapar rädsla och het. I enkäten inkluderade vi frågor om otrygg-het, hot och våld på grund av respondentens sexu-ella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck.
Om ett brott kan klassificeras som hatbrott eller inte beror främst på förövarens motiv. Eftersom vi har frågat efter förövarens motiv, kan de vålds-handlingar som beskrivs i det här avsnittet, enligt Brottsförebyggande rådets definition,
klassifice-ras som hatbrott. Enligt tidigare undersökningar polisanmäls cirka en fjärdedel av alla hatbrott (Tiby 1999). Så gott som samtliga anmälda hatbrott, 99 procent, relaterade till sexuell läggning är brott mot homosexuella (Brå 2009). Enligt resultatet i vår undersökning är det en betydligt större andel av bisexuella och transpersoner som har utsatts för olika former av hatbrott i förhållande till andel homosexuella. Det tyder på att anmälnings-benägenheten bland bisexuella och transpersoner är mycket liten.
Otrygghet
Totalt är det 32 procent (879 personer) som nå-gon gång har avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli illa behandlad på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/köns-uttryck. Det är en mindre andel än i tidigare un-dersökningar. I Folkhälsoinstitutets webbenkät
12
10
8
6
4
2
0
Figur 3.1 Undvikit att gå ut någon gång i månaden eller oftare under senaste året av rädsla för att bli illa behandlad på grund av sin sexuella läggning och/
eller könsidentitet/könsuttryck, andelar inom åldersgrupper. Procent.
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Kommentar: Antal svarande = 2 737
15–18 år 19–22 år 23–26 år
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Figur 3.2 Undvikit att gå ut någon gång i månaden eller oftare under det se-naste året av rädsla för att bli illa behandlad på grund av sin sexuella läggning
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Kommentar: Antal svarande = 2 737
Transpersoner Osäker transidentitet Cisperson
(Roth et al. 2006) uppgav 40 procent av de homo-eller bisexuella att de någon gång avstått från att gå ut. Skillnaden i resultat kan delvis bero på att frågan i Folkhälsoinstitutets undersökning, till skillnad från i vår, inte specificerade om rädslan var relaterad till respondentens sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck. I vår under-sökning är det 8 procent som avstått från att gå ut någon gång i månaden eller oftare under det se-naste året. Fördelat på ålder är det en större andel i den yngsta åldersgruppen som har valt att stanna inne på grund av rädsla i jämförelse med personer i åldern 19–22 år och 23–26 år (figur 3.1).
Bland transpersoner och personer med osäker transidentitet är det en större andel som stannar
inne på grund av rädsla jämfört med cispersonerna i undersökningen. Nästan hälften, 49 procent (131 personer), av alla transpersoner och 40 procent (81 personer) av de med osäker transidentitet har någon gång undvikit att gå ut. Det är en större andel i jämförelse med tidigare undersökningar. I Folkhälsoinstitutets webbenkät (Roth et al. 2006) uppgav 29 procent av transpersonerna att de nå-gon gång undvikit att gå ut ensamma av rädsla för överfall, rån eller annat ofredande. Frågorna i Folkhälsoinstitutets webbenkät preciserade dock inte, till skillnad från vår undersökning, om räds-lan för överfall var relaterad till personens sexu-ella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck.
87 Av transpersonerna mellan 15 och 18 år, har en fjärdedel undvikit att gå ut en gång i månaden eller oftare under det senaste året. Det är en större andel i jämförelse med äldre transpersoner.
En större andel hbt-personer som bor i mindre städer eller på landsbygden tenderar att stanna inne på grund av rädsla för att gå ut i jämförelse med hbt-personer boende i storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm. I storstäderna är det 6 procent (36 personer) som har undvikit att gå ut en gång i månaden eller oftare, vilket är den läg-sta andelen i jämförelse med i övriga boläg-stadsorter.
Störst andel är det bland dem som bor i en gles-bygdskommun. Där har 15 procent (6 personer) av de unga hbt-personerna undvikit att gå ut en gång i månaden eller oftare (skillnaden mellan grupperna är dock inte statistiskt signifikant).
Psykosocialt välbefinnande Hbt-personer som har en svag social förankring, som mestadels får ett negativt bemötande från sin familj och sina vänner samt har en bristande självkänsla, tenderar att i större utsträckning stanna inne på grund av rädsla än övriga res-pondenter. Av dem som saknar nära vänner är det 12 procent (30 personer) som undviker att gå ut någon gång i månaden eller oftare, vilket kan jäm-föras med 8 procent (95 personer) av dem som har många nära vänner. Av dem som har fått ett mes-tadels negativt bemötande från familj och vänner undviker 22 procent (47 personer) att gå ut någon gång i månaden eller oftare, vilket kan jämföras med 8 procent (111 personer) av dem som fått mestadels positiva reaktioner. Unga hbt-perso-ner som ofta stannar inne på grund av rädsla har dessutom i genomsnitt lägre självkänsla än den övriga undersökningsgruppen (tabell 3.3).
Tabell 3.3 Självkänsla hos personer som under det senaste året avstått från att gå ut av rädsla för att bli illa behandlad på grund av sin sexuella läggning och/
eller könsidentitet/könsuttryck. Medelvärde RSC*
R S C
Nej, det har aldrig hänt 18,7
Ja, någon enstaka gång 17,0
Ja, någon gång i månaden 15,1
Ja, flera gånger i månaden 16,1
Ja, flera gånger i veckan 12,1
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Statistik: Signifikans < 0,001
* Medelvärde RSC = Rosenbergs frågeformulär (RSC) mäter självkänsla. Skalan går från 0 till 30 och höga värden tyder på en god självkänsla.
Hot om våld
I hela undersökningsgruppen är det totalt 13 pro-cent (304 personer) som har utsatts för hot om våld under de senaste 12 månaderna. En större andel yngre personer har hotats i jämförelse med äldre. Det är 7 procentenheter högre andel i grup-pen mellan 15 och 18 år än i grupgrup-pen mellan 23 och 26 år (figur 3.3).
Av transpersonerna är det 24 procent (65 perso-ner) och av personer med osäker transidentitet är det 18 procent (37 personer) som utsatts för hot om våld under de senaste 12 månaderna. Yngre transpersoner tenderar att vara mer utsatta än äldre. Av dem mellan 15 och 18 år är det 30 pro-cent (25 personer) som har hotats, motsvarande andel bland personer som är 23–26 år är 18 pro-cent (14 personer) skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt signifikant (figur 3.4). Enligt Brotts-förebyggande rådet anmäldes totalt 9 olaga hot
eller ofredande med transofobiskt motiv under 2008 (Brå 2009). Benägenheten att anmäla ett brott med transofobiskt motiv är därmed mycket liten.
Av dem som har blivit utsatta för hot har föröva-ren i 18 procent av fallen varit okänd för offret. I en majoritet av fallen har hotet uttalats på offent-lig plats,9 vilket 70 procent uppger. Yngre perso-ner tenderar att i större utsträckning känna föröva-ren. Av de personer mellan 15 och 18 år som ho-tats har 17 procent varit utsatta av en annan per-son i skolan, oftast en elev, och 37 procent be-fann sig också i skolan då den hotfulla situatio-nen uppstod.
Bland respondenter mellan 15 och 18 år som har utsatts för hot har 57 procent (133 personer) be-funnit sig i skolan. Den högre andelen beror troli-gen på att fler yngre respondenter befinner sig i skolan dagligen. Transpersoner och personer med osäker transidentitet tenderar att i större
utsträck-24 20
16
12
8
4
0
Figur 3.3 Utsatthet för hot om våld på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck under det senaste året, andelar inom åldersgrupper.
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Kommentar: Antal svarande = 2 707
15–18 år 19–22 år 23–26 år
89 ning känna gärningspersonen. Totalt har 11 pro-cent (19 transpersoner och personer med osäker transidentitet) utsatts för hot om våld från en fa-miljemedlem. Av cispersonerna är motsvarande andel 7 procent (41 personer) (skillnaden är inte statistiskt signifikant).
Det är en något större andel hbt-personer bo-ende i glesbygd som har utsatts för hot om våld i jämförelse med personer boende i större städer.
Av respondenterna boende i glesbygd är det 18 procent (7 personer) som har utsatts för hot om våld under det senaste året, motsvarande andel av dem som bor i storstäder är 16 procent (95 personer) (skillnaden är inte statistiskt signifi-kant).
35
30
25
20
15 10
5 0
Figur 3.4 Utsatthet för hot om våld på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck under det senaste året, andelar inom åldersgrupper.
Procent.
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Kommentar: Antal svarande = 2 797
Transperson Osäker transidentitet Cisperson
15–18 år 19–22 år 23–26 år
Tabell 3.4 Självkänsla relaterat till utsatthet för hot om våld på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck. Medelvärde RSC*
R S C
Har aldrig blivit hotad 18,2
Har blivit hotad under det senaste året 16,4
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Statistik: Signifikans < 0,001
* Medelvärde RSC = Rosenbergs frågeformulär (RSC) mäter självkänsla. Skalan går från 0 till 30 och höga värden tyder på en god självkänsla.
Hot om våld och psykosocialt välbefinnande Av gruppen som saknar nära vänner är det 14 procent (36 personer) som har varit utsatta för hot om våld under de senaste 12 månaderna.
Motsvarande andel av dem som har flera vänner är 15 procent (172 personer). Det är en lika stor andel av dem som har ett svagt respektive starkt socialt stöd som har utsatts för hot om våld, 14 procent. Andelen hotade skiljer sig dock när det gäller vilket bemötande man fått från familj och vänner. Av dem som fått mest negativa reaktioner har 37 procent (79 personer) utsatts för hot om våld under de senaste 12 månaderna. Av dem som fått mest positiva reaktioner är det 14 procent (207 personer) som utsatts. Att ha blivit hotad sam-varierar även med en lägre självkänsla hos respondenterna (tabell 3.4).
Våld
I hela undersökningsgruppen uppger 4 procent (108 personer) av respondenterna, att de utsatts för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna på grund av sin sexuella läggning och/eller köns-identitet/könsuttryck. Det är en lägre andel än i tidigare undersökningar. I Folkhälsoinstitutets undersökning (Roth et al. 2006) är motsvarande andel 13 procent. Skillnaden i resultat kan troli-gen delvis förklaras med att vi i vår undersökning frågade efter om våldet var relaterat till person-ens sexuella läggning och/eller könsidentitet/
könsuttryck.
Yngre personer tenderar att vara mer våldsut-satta än äldre. Av personer mellan 15 och 18 år är det 7 procent (55 personer), vilket kan jämföras med 1 procent (10 personer) i åldersgruppen 23
91 26 år. Av transpersonerna och personer med osä-ker transidentitet är det en jämnstor andel, 5 pro-cent, som utsatts för våld under det senaste året.
Yngre transpersoner tenderar att vara våldsutsatta i högre grad än äldre. Den mest våldsutsatta grup-pen fördelat på ålder och könsidentitet är perso-ner med osäker transidentitet som är mellan 15 och 18 år, av dem har 9 procent (7 personer) ut-satts för våld under det senaste året. Under 2008 polisanmäldes totalt 4 misshandelsbrott med transo-fobiskt motiv (Brå 2009) (figur 3.5).
Av dem som har utsatts för våld har gärnings-personen i majoriteten av fallen varit okänd för offret (66 procent). Det stämmer väl överens med Brottsförebyggande rådets statistik (Brå 2009).
Skolan är en arena där framförallt många hbt-killar utsätts för våld. I 14 procent av fallen då en kille varit offer har förövaren varit relaterad till skolan.
Det är en dubbelt så stor andel i jämförelse med våldsutsatta tjejer (skillnaden mellan grupperna
10
8
6
4
2
0
Figur 3.5 Utsatthet för våld under det senaste året på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck, andelar inom åldersgrupper och könsidentitet. Procent.
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Kommentar 1: Resultatet är inte statistiskt säkerställt.
Kommentar 2: Antal svarande = 2 786
15–18 år 19–22 år 23–26 år
Transpersoner Osäker transidentitet Cisperson
är dock inte statistiskt signifikant). Tidigare forsk-ning har visat att killar vanligtvis är mer utsatta för våld med homofobiskt motiv i skolmiljö (Brå 2009). Tjejer uppger dock i större utsträckning än killar att de utsatts för våld från en familjemedlem eller partner.
Det är en större andel hbt-personer boende i storstäder som har utsatts för våld i jämförelse med personer boende i mindre orter. Av de res-pondenter som bor i en storstad har 4,3 procent (26 personer) utsatts för våld under det senaste året. En person boende i glesbygd har utsatts för våld under det senaste året (skillnaden är dock inte statistiskt signifikant).
Tabell 3.5 Självkänsla relaterat till utsatthet för fysiskt våld på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck. Självkänsla. Medelvärde RSC*
R S C
Har inte utsatts för våld 18,1
Har utsatts för våld under det senaste året 14,3
Källa: RFSL Ungdom, Ungdomsstyrelsen, Sex på vems villkor, 2009.
Statistik: Signifikans < 0,001
* Medelvärde RSC = Rosenbergs frågeformulär (RSC) mäter självkänsla. Skalan går från 0 till 30 och höga värden tyder på en god självkänsla.
Utsatthet för våld och psykosocialt välbefinnande Av dem som saknar nära vänner har 5 procent (12 personer) utsatts för våld under det senaste året.
Motsvarande andel av dem som har många nära vänner är 4 procent (46 personer) (skillnaden mel-lan grupperna är inte statistiskt signifikant). Av dem som fått ett negativt bemötande från familj och vänner är det 15 procent (31 personer) som har utsatts för våld under det senaste året, mot-svarande andel av dem som mest fått positiva reaktioner är 4 procent (55 personer). Personer som har fått ett negativt bemötande från familj och vänner tenderar således att i större utsträck-ning också att ha utsatts för våld. Unga hbt-per-soner som har utsatts för våld har i genomsnitt lägre självkänsla än de som inte utsatts för våld (tabell 3.5).