Intervju med Ali Al-basri och Yasmin Khodr
Arabiskt initiativ är en lokalgrupp inom Svenska Mellanöstern och Nordafrika-gruppen. Gruppen startade sitt arbete våren 2009 och inriktade sig särskilt på att uppmärksamma och göra aktiviteter för hbt-personer med utomeuropeisk bakgrund, som de ansåg var en marginaliserad grupp både inom samhället i stort och inom hbt-samhället. Under perioden maj 2009 till januari 2010 har de haft ett projektstöd inom EU:s mobilitetsprogram Ung och Aktiv i Europa.
Arabiskt initiativ vill:
• främja intresset för arabisk kultur och bidra till kulturell mångfald i Sverige.
• främja inkludering, delaktighet och inflyttning av hbt-personer med arabiskt ursprung och gruppens möjlighet till organisering och interaktion med andra grupper i samhället.
• erbjuda internationell verksamhet.
• sprida information och uppmuntra till diskussion i nationella och internatio-nella frågor, vilket syftar till ökad förståelse för, medvetenhet om och främ-jande av gemenskap mellan folk, länder och kulturer i världen, med fokus på Arabvärlden.
• främja kultur-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Arab-världen som utgår från ömsesidig respekt, tolerans och värdighet.
• ta aktiv del i svenskt och europeiskt utvecklings- och kulturutbyte med Arabvärlden exempelvis genom att delta i europeiska ungdomsprogrammet EURO-MED eller inom ramen för SIDA:s utvecklingsarbete i regionen.
127
• driva frågor om mänskliga rättigheter, hbt-rättigheter och de ojämlika maktförhållanden som råder i Arabvärlden.
• främja demokrati och aktivt medborgarskap.
• arbeta mot rasism, diskriminering och islamo- och arabofobi.
Ali Al-basri, ordförande för Arabiskt initiativ och vice ordförande Yasmin Khodr berättar att det saknas unga med utomeuropeisk bakgrund inom många hbt-organisationer. Organisationerna kan också sakna strategier för att be-kämpa rasism och intolerans inom de egna leden, mycket för att man inte gör en analys av villkoren för unga hbt-personer med invandrarbakgrund och utomeuropeisk bakgrund, som utöver att mötas med homofobi, bifobi och transfobi också kan bemötas med rasism, främlingsfientlighet och islamofobi.
Ali Al-basri säger:
”Det saknas ett mångkulturellt utbyte inom hbt-samhället. Ofta lyfter olika myndigheter fram ungas begränsningar i familjer med invandrarbakgrund, men vi är inga offer.” (Ali Al-basri)
Arabiskt initiativ vill visa hur hbt-kultur kan se ut i arabiska länder och därmed motverka stereotypa bilder. De vill på så sätt också ge unga som har bakgrund i dessa länder ett ökat handlingsutrymme. Det inkluderande och gränsöverskridande perspektivet är viktigt. I styrelsen sitter till exempel två personer med etnisk svensk bakgrund.
Både Ali och Yasmin ingår i en liten kärngrupp på cirka tio personer som träffas varje vecka och pratar – det är en viktig plattform för dem. Utöver detta har Arabiskt initiativ en medlemsklubb på sajten Qruiser med över 100 medlemmar. Cirka 30–40 personer har blivit medlemmar via deras webbplats.
De erbjuder aktiviteter, debatter och fester. På Pride-festivalen anordnade Arabiskt initiativ seminarier. Festerna är välbesökta av personer med utländsk bakgrund. Man kan säga att vi har nått hbt-personer med utomeuropeisk bakgrund men färre svenskar, säger Ali.
”Homofobi förekommer inom olika grupper och tar sig olika uttryck. Det arbete som RFSL har gjort är otroligt viktigt, men vi behöver gå vidare och arbeta med andra grupper, som med olika invandrargrupper. Det finns dess-utom personer i samhället som sprider felaktiga saker om araber och muslimer.
När man har en viss kulturell bakgrund kan man få en etikett på sig som man ska passa in i, men den stämmer sällan.” (Ali Al-basri)
127
Debatten om hedersrelaterat våld är stereotypiserande menar både Ali och Yasmin. Det förtryck som möter hbt-personer med invandrarbakgrund kategoriseras som hedersrelaterat men finns också i det svenska samhället.
Även unga med etnisk svensk bakgrund kan bli utkastade från sin familj om de kommer ut som hbt-personer men då är det inte hedersrelaterat.
Definitionerna av heder som olika myndigheter har tagit fram, gör det så smalt, så få passar in i dem. Trots detta kan många anse att det här gäller alla personer och familjer som kommer från arabiska länder, eller de som är muslimer. Det finns inga nyanser, det svenska samhället definierar den ara-biska eller muslimska hedern som våld och förtryck medan den svenska hedern är ”god och välvillig”. Ali och Yasmin menar att detta är stereotypiser-ande, eftersom begreppet heder lika väl kan stå för motsatsen.
Enligt Arabiskt initiativ har det på många sätt varit offren för grovt våld som definierar hur man ska jobba med frågan, de kan ibland ha ett hat mot sin kulturella bakgrund, som fångas upp av organisationer som driver frågorna vidare. Det bidrar inte till dialog med olika etniska grupper och föreningar i hur man kan jobba förebyggande mot våld. Grova generaliseringar förvärrar klyftan mellan det svenska samhället och personer som kommer från andra länder. Det enda som är bra blir det svenska samhället, som räddade mig, säger Ali. Precis som att allt i den arabiska eller nordafrikanska kulturen skulle vara dåligt. Det underlättar inte situationen för hbt-personer som har sin bakgrund i dessa länder. Våra medlemmar är inte alltid öppna med sin sexuali-tet säger Ali.
”Det är viktigt att komma ihåg att detta att prata om sexualitet är tabu inom den arabiska kulturen. Unga pratar inte om sex med sina föräldrar och om-vänt. Så därför är det en stor sak om man kommer hem och berättar att man är homosexuell. Att då lyda rådet att det är det enda rätta att göra, kan leda till att unga far illa i krocken med föräldrarna. Det finns en åsikt bland hbt-organisationer om att det enda rätta är att manifestera sin sexualitet, men för vissa av oss med denna bakgrund kommer aldrig komma ut-processen att ske.
Alla vill inte komma ut, men de kan ändå behöva stöd, utan att bli sedda som offer eller som att de har internaliserat ett förtryck.” (Yasmin Khodr)
För Arabiskt initiativ är det viktigt att se vad individen själv vill göra. Om unga vill komma ut med sin sexualitet och berätta för sin familj, ja då är det viktigt att de får stöd för det och att de får de redskap de behöver från sin egen kultur eller från sin egen religion för att kunna berätta för sin familj. Om man riskerar tvångsäktenskap, ja då kan de unga till exempel kontra med att säga att det inte är tillåtet, och hitta stöd för det i religionen. Och för de som blir omhändertagna av samhället som säger att de ska få skydd så är det en otroligt utsatt situation att hamna i en fosterfamilj, utan att ha kontakt med sin
129
”Vi behöver ge dem råd utifrån hur de vill leva sitt liv, inte utifrån en norm som säger att det är viktigt att komma ut med sin sexualitet. Vill de inte vara öppna med det för familjen, stöd dem i detta.” (Yasmin Khodr)
”Det kan skapa väldigt mycket ångest att bara säga gör det du mår bra av.
Man måste ge unga personer stöd och råd i hur de kan agera. Det kan vara en stor skillnad i hur familjen reagerar om man kommer ut när man är 16 eller när man är 25 år och under tiden kan man ha haft möjlighet att påverka dem.”
(Ali Al-basri)
Om Arabiskt initiativ har möjlighet kommer de att starta stödgrupper för unga där de kan få stöd och råd. Vi har ett ansvar att komma med motbilder, fortsätter Ali. Vi bidrar till stereotypiseringen om vi aldrig lyfter fram de som är öppna med sin sexualitet och som har invandrarbakgrund. Att skapa möten mellan människor är det viktigaste sättet att motverka fördomar, säger han.
Interkulturella evenemang och internationellt engagemang bidrar till ökad förståelse. Ali säger:
”Vi skulle komma mycket längre i arbetet mot diskriminering om fler arbetade med många olika perspektiv samtidigt.” (Ali Al-basri)
Under hösten 2009 fick Arabiskt initiativ tillsammans med Svenska Mellanös-tern Nordafrikagruppen (MENA-gruppen), RFSL Förbundet/Asylgruppen, Gay Camp, Migrationsverkets HBT-nätverk Beyond Borders, Pride House (Pride festivalen), Hatem & Sjunghamn Juristbyrå AB stöd från Ungdomsstyrelsen för att bilda ett nätverk. Nätverkets målgrupp är hbt-flyktingpersoner som är inne i en asylprocess, de som fått avslag och de som fått uppehållstillstånd, men ännu inte är svenska medborgare. Syftet med nätverket är att utbyta erfaren-heter, samarbeta och lyfta in målgruppens problemformuleringar och behov samt analysera vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras livssituation.
129