Hur våld inom familjen påverkar människors liv utifrån ett livsloppsperspektiv är inte särskilt ut-forskat (Lewis Herman 2007). Av de som har fors-kat inom området våld i nära relationer har relativt få undersökt barns och ungas situation eller våld i samkönade relationer. Det har sedan 1970-talet funnits forskning om vuxna kvinnor som utsätts för mäns våld och som lever eller har levt i hetero-sexuella parrelationer.
När studien Våldsamt lika och olika – om våld i samkönade relationer kom 2006 fanns knappt någon tidigare forskning i ämnet. Studien bygger på 2 013 personers svar och visade att en fjärde-del av dem upplevde eller hade upplevt någon form av psykiskt, sexuellt eller fysiskt våld (Holm-berg & Stjernqvist 2005). Inom området våld i samkönade relationer behövs det mer forskning – det visar bland annat rapporten Våld i sam-könade relationer – en kunskaps- och forskning-söversikt (Nationellt centrum för kvinnofrid 2009).
Ungdomsstyrelsen ställde i sin ungdomsenkät 2008/2009 en fråga om ungas utsatthet för våld inom familjen. Enkäten besvarades av cirka 3 000 unga mellan 16 och 25 år och frågan gällde om föräldrar eller andra vuxna utsatt dem för hot och våld.3 I figur 4.1 och 4.2 redovisar vi andelarna i procent. Inom gruppen som blivit utsatt kan också de unga som utsatts för våld i parrelationer ingå eftersom även andra vuxna än föräldrarna ingick i frågan.
Ungas svar visar att 9,4 procent av unga män och 10,4 procent av unga kvinnor mellan 16 och 25 år hade blivit utsatta för hot om våld av föräld-rar eller någon annan vuxen i sin familj. Andelen som angav att föräldrar eller någon annan vuxen hade gjort dem fysiskt illa var 9,5 procent av de
109 unga männen och 12,8 procent av de unga kvin-norna. Det är viktigt att komma ihåg att hot om fysiskt våld kan skapa oro och rädsla på grund av att våldet ligger latent under ytan.
Majoriteten av de unga svarade att de är hete-rosexuella, en minoritet att de är homosexuella, bisexuella, transexuella, osäkra på sin sexuella läggning eller annat (vet inte). Eftersom antalet respondenter som uppgav sig vara något annat än heterosexuella är ganska litet kan problem upp-stå med att dra slutsatser kring denna grupp, fram-förallt vid en uppdelning på kön eller andra bakgrundsfaktorer. Det finns en generell risk att slutsatserna grundar sig på ett relativt litet antal individer.
I Ungdomsstyrelsens enkät, med ett slumpmäs-sigt urval av unga, finns uppgifter om unga hbt-personers utsatthet för hot och våld av föräldrar eller andra vuxna närstående. Även om antalet respondenter i undersökningen som uppger sig
vara något annat än heterosexuella är begränsat till kring 230 personer är det möjligt att göra en grov uppskattning.
Av de unga icke-heterosexuella var det 17,3 pro-cent som uppgav att de hade blivit utsatta för hot om fysiskt våld av sina föräldrar eller någon an-nan vuxen i familjen. I figur 4.2 kan vi också se att av de unga icke-heterosexuella så uppgav 19,4 procent att de hade blivit utsatta för fysiskt våld av någon vuxen i familjen. Andelen bland unga icke-heterosexuella som uppgav att de blivit ut-satta för fysiskt våld av sin familj var signifikant högre än bland heterosexuella unga. Antalet indi-vider är dock för få för vidare analyser.
Att unga hbt-personer är utsatta för våld i famil-jen i högre grad än heterosexuella unga bekräftas av en studie i Norge. Där genomförde NOVA – Norsk institutt for forskning och oppvekst, velferd og aldring – en stor studie av unga i ål-dern 14–16 år under 2006. Studien kallades Ung i
28
24
20
16
12
8
4
0
Figur 4.1 Andel 16–25-åringar som blivit hotade respektive utsatta för våld i familjen efter kön. Procent.
Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2008/09.
Hot om våld Utsatt för våld
Kvinnor Män
Oslo och 11 519 personer svarade på enkäten (Ulstein Moseng 2007). Frågorna om sexuell erfa-renhet och förälskelse gjorde det möjligt att få dataunderlag för ungas sexuella självförståelse och kärleksliv.
Utifrån materialet gjordes en särskild analys för att försöka beskriva unga homo- och bisexuella personers livsvillkor och utsatthet för våld.
Många, men långt ifrån alla, unga som förälskar sig i eller har sex med personer av samma kön definierar sig själva i termer som lesbisk, homo-sexuell eller bihomo-sexuell, så därför ställdes frågor om sexuell erfarenhet med pojkar, sexuell erfarenhet med flickor och om man hade varit förälskad i en pojke eller en flicka. Resultaten visar att bland de unga som har svarat att de har homo- och bi-sexuella erfarenheter så var andelen som blivit utsatta för våld av sina föräldrar som krävt
läkar-för att bli utsatta läkar-för våld av läkar-föräldrarna än vad flickorna hade. Utifrån enkätmaterialet gick det inte att analysera om föräldrarna utsatt sina barn för våld på grund av negativ inställning till homo-sexuella handlingar eller om det fanns andra skäl.
Studien visar andra allvarliga resultat. Dessa unga är mer utsatta för daglig mobbning, åter-kommande hot och utsatthet för fysiskt våld än andra. Att vara utsatt av andra unga är det vanli-gast förekommande. Särskilt var andelen pojkar med homo- och bisexuella erfarenheter utsatta för våld, mycket högre än motsvarande andel bland unga med heterosexuella erfarenheter. Bland de unga med homo- och bisexuella erfarenheter som hade blivit utsatta för våld som krävt läkarvård så hade ungefär hälften funderat på att ta sitt liv under den senaste veckan. Unga i denna grupp använde också i större utsträckning alkohol och
28
24
20
16
12
8
4
0
Figur 4.2 Andel 16–25-åringar som blivit hotade respektive utsatta för våld i familjen efter sexuell läggning. Procent.
Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2008/09.
Hot om våld Utsatt för våld
Heterosexuella Annan sexuell läggning
111 Samhällets insatser för unga har ofta fokus på ungas riskbeteende, och unga hbt-personer om-nämns som en särskild riskgrupp (Proposition 2005/06:60).
Ungdomsstyrelsen gör bedömningen att unga tvingas att söka sin identitet på annat håll därför att majoritetssamhället utesluter dem. De unga som har dålig kontakt med familj och andra som står dem nära, de som blir utsatta för hot och fy-siskt våld av familjen samt de som upplever en-samhet och utanförskap, har förhöjd risk för an-dra problem som sexuellt risktagande, exempelvis via internet (Brå 2007, Ungdomsstyrelsen 2009b).
Det som måste vägas in i analysen av hbt-perso-ners livsvillkor är att familjens intolerans och våld bidrar till att unga får olika problem.
Det finns indikationer på att barn som växer upp i familjer där de blir utsatta för våld i vissa fall kan ärva föräldrarnas beteende och överföra det till såväl andra relationer utanför familjen som i sina vuxna parrelationer (Lewis Herman 2007, Isdal 2001). I rapporten Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt nämns en studie från Puerto Rico där man ställde frågor till en grupp på 199 homo- och bisexuella män om deras erfarenhet av psykiskt och fysiskt våld. Stu-dien visade att det fanns ett signifikant samband mellan att som barn ha blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld i hemmet och att som vuxen ha upplevt fysiskt och sexuellt våld i en relation. Stu-dien förklarar att det våld som förekom i dessa mäns nära relationer till viss del kunde vara en följd av att de hade lärt sig ett beteende, men också att de hade växt upp i ett sammanhang som främjar våld och aggressivt beteende och att de hade brister i förmågan att hantera vardagens konflikter (NCK 2009).