I den här studien har vi visat att bristande psykosocialt välbefinnande och utsatthet för våld och sexuella övergrepp samvarierar. Vidare ser vi att en relativt stor andel unga hbt-personer ut-sätts för övergrepp och våld. Trots resultatet i den här studien är det viktigt att komma ihåg att det finns många hbt-personer, med ett gott psykosocialt välbefinnande, som inte har erfa-renheter av övergrepp eller våld.
Gruppen unga hbt-personer har varierande bak-grund. En transperson på en mindre ort i södra Sverige delar säkerligen inte alla erfarenheter med en homosexuell person som bor i Stockholm. Det finns dock något som de båda har gemensamt.
De bryter båda mot normen i ett samhälle som präglas av heteronormativitet. Det får olika kon-sekvenser beroende på hur stark heteronormen är i de sammanhang de befinner sig och hur mycket normbrytare de uppfattas vara. En vanlig konse-kvens är känslan av otrygghet. I RFSL Ungdoms intervjustudie beskriver transpersoner hur de
upplever otrygghet och rädsla i vardagen, fram-förallt i sammanhang då kön aktualiseras, till ex-empel vid användning av offentliga toaletter och omklädningsrum (Darj & Nathorst-Böös 2008).
Upplevelsen av otrygghet är någonting som återkommer i den här studien. En stor del av personerna och personerna med osäker trans-identitet undviker att gå ut på grund av rädsla för att bli illa behandlade. Att undvika omklädnings-rum, toaletter och andra offentliga rum begränsar transpersoners rörelsefrihet. Rädslan för att ut-sättas för våld eller obehag riskerar att påverka personens möjlighet till ett fungerande socialt liv negativt och därmed dennes hälsa.
I den här studien framkommer det att en stor andel av dem som har polisanmält sexuella över-grepp är missnöjda med polisens bemötande. Det kan i vissa fall bero på okunskap om unga hbt-personers livssituation, vilket yttrar sig i en omed-veten diskriminering. I RFSL Ungdoms tidigare studier beskriver unga hur de upplever ett brist-fälligt bemötande från vården och rättsväsendet, de instanser i samhället som finns till för att skydda och hjälpa. Det resulterar i att många hbt-perso-ner har låga förväntningar på att få ett professio-nellt bemötande. I värsta fall leder det till att hbt-personer inte tar kontakt med polis och sjukvård, trots att behov finns.
En annan konsekvens är att frånvaron av kränk-ningar blir liktydig med upplevelsen av ett bra bemötande. Det är oacceptabelt. Unga hbt-per-soner som utsatts för hot, våld och sexuella över-grepp måste få ett adekvat stöd från samhället utan att riskera att bli ifrågasatta för sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck. Att få ett bra bemötande ska inte bero på ifall man lyckas träffa en lärare, sjuksköterska eller polis som har privat intresse för frågor om
heteronorma-tivitet. Kunskapen om unga hbt-personers livs-villkor måste finnas hos alla relevanta samhälls-aktörer. I de fall den saknas måste samhällsaktören själv ta ansvar för att fylla kunskapsluckorna. Det ska aldrig vara vårdtagarens eller elevens uppgift att utbilda professionella i till exempel transfrågor.
Ett exempel på en situation i vilken vårdgivaren tog sitt ansvar på ett mycket bra sätt beskrivs i RFSL Ungdoms intervjustudie Är du kille eller tjej? (Darj & Nathorst-Böös 2008).
”Min psykolog sa att ’jag har inte så mycket transkompetens med det ska inte gå ut över dig. Jag ska se till att är det något jag inte förstår så kommer jag skaffa mig den kompetensen.’ Och det kändes väldigt bra, för man har ju hört historier där människor nästan har fått undervisa sina psykologer.”
(Henrik i Darj & Nathorst-Böös 2008 s. 24)
En ytterligare slutsats som kan dras utifrån un-dersökningens resultat är att det måste finnas fler forum för unga hbt-personer. Att inte bli ifråga-satt på grund av sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/könsuttryck och att ha personer att identifiera sig med är centralt för ett psykosocialt välbefinnande. I RFSL Ungdoms tidigare studier (se till exempel Darj & Nathorst-Böös 2008) berät-tar intervjupersoner hur de kunnat sätta ord på sin transidentitet först efter det att de mött en annan transperson. Vetskapen om att man inte är ensam är väldigt viktig för möjligheten till identi-fikation och därmed självbekräftelse. Det finns ett antal exempel på verksamheter som liknar Egalias, dessvärre är majoriteten av dem belägna i de större städerna, vilket drabbar unga
hbt-per-101 soner som bor på mindre orter. För att se till att även unga hbt-personer som inte bor i närheten av en större stad har möjlighet att delta i ett mot-svarande forum, bör det finnas sådana där de bor.
I studien framkommer att en relativt stor andel av de unga hbt-personerna har erfarenhet av ne-gativt bemötande från sina föräldrar relaterat till sin sexuella läggning och/eller könsidentitet/köns-uttryck. Unga är många gånger beroende av sina föräldrar och i de fall då dessa inte accepterar sitt barns sexuella läggning och/eller könsidentitet/
könsuttryck kan det påverka den unge personen mycket negativt. I RFSL Ungdoms tidigare stu-dier har unga transpersoner beskrivit hur de slu-tat få pengar av sina föräldrar för att de inte ska kunna köpa kläder som de är bekväma i utifrån sin könsidentitet. För att upptäcka och agera mot den typen av försök av föräldrar att begränsa ungas möjlighet att uttrycka sin könsidentitet, måste socialtjänsten ha kunskap och befogenheter.
Referenser
Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008).
I sexualitetens gränstrakter – en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborg:
Göteborg stad.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (2009). Hatbrott 2008. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Darj, F. & Nathorst-Böös, H. (2008).
Är du kille eller tjej? Stockholm:
RFSL Ungdom.
Duncan, D., White, J. &
Nicholson, T. (2003). Using Internet-based Surveys to Reach Hidden Populations: Case of Nonabusive Illicit Drug Users.
American Journal of Health Behavior 27(3):208-218.
Gäredal, M. & Nathorst-Böös, H.
(2009). Internet utanför hetero-normen. Stockholm: RFSL Ungdom.
Knutagård, H. (2009). ”Men du har ju blivit våldtagen” – om våldtagna mäns ordlöshet.Malmö :SRHR, Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS.
Larsson, S., Lilja, J. & Fossum, B.
(2008). Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Priebe, G. & Svedin C. G. (2004).
Ungdomars sexualitet – attityder och erfarenheter. I SOU rapport 2004:71 (2004). Sexuell exploate-ring av barn i Sverige. Stockholm.
Priebe, G. & Svedin C. G. (2009).
Unga, sex och internet. I Ung-domsstyrelsens rapport 2009:9 Se mig – unga om sex och internet.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Roth, N., Boström, G. & Nykvist, K. (2006). Hälsa på lika villkor?
Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Tiby, E. (1999). Hatbrott?
Homosexuella kvinnor och mäns berättelse om utsatthet för brott.
Stockholm: Stockholms universi-tet, kriminologiska institutionen.
103
Noter
1 Cispersoner är ett begrepp som används för att beskriva de som inte är transpersoner och som inte upplever en konflikt mellan sin fysiologi och sin könsidentitet.
Av etiska skäl gick inte enkäten ut till personer yngre än 15 år.
2 Alla respondenter informerades om undersökningens syfte, att de när som helst kunde välja att avbryta enkäten samt att alla svar skulle hanteras anonymt. I slutet av enkäten fanns även kontakt-uppgifter till olika professionella stödinstanser.
3 Utifrån undersökningens syfte valde vi att utesluta 94 respond-enter som uppgett att de har en heterosexuell läggning samt inte var transpersoner ur materialet. Av samma anledning exkluderades 56 respondenter med en ålder som inte överensstämde med den grupp som vi hade för avsikt att under-söka.
4 I enkäten förklarades intergeder/
nongender som en person som upplever att den befinner sig mellan eller bortom de traditionella könskategorierna.
5 Att identifiera sig som queer kan betyda att man är könsöverskridare eller icke-hetero.
6 Med standardavvikelsen 7.
7 Motsvarande värdet 16 eller lägre på Rosenbergs skala som mäter självkänsla.
8 Motsvarande värdet 16 eller lägre på Rosenbergs skala som mäter självkänsla.
9 I enkäten exemplifierades offentlig plats med ”till exempel på stan eller på uteställen”.
10 Det var i enkäten möjligt att ange flera svarsalternativ, vilket innebär att samma respondent kan ha uppgett kontakt med flera typer av vårdgivare. Således ska antalet 237 uppfattas främst som antalet typer av vårdkontakter och inte hur många respondenter som varit i kontakt med vården.
KAPITEL 4
105
foto: MATTON
Att leva i en hbt-fientlig familj
Unga personers hälsa beror till stor del på olika faktorer som rör familjen, nätverket (vänner, skol-kamrater, vuxna) och samhället (Ungdoms-styrelsen 2007). Det finns särskilda skäl att lyfta fram unga homosexuellas, bisexuellas och trans-personers livsvillkor just i relation till dessa fak-torer.
Familjen: Föräldrars negativa attityder till ho-mosexualitet, bisexualitet och olika könsbrytande uttryck påverkar barn och unga. De kan leda till att unga inte vågar berätta för föräldrarna om sin läggning/könsidentitet, att de inte känner sig äls-kade, att de känner sig utanför, att de lever dub-belliv – faktorer som påverkar deras psykiska hälsa och därmed deras självkänsla samt ökar risken för utanförskap och utsatthet.
Nätverket: Barns och ungas negativa attityder till homosexualitet, bisexualitet och olika köns-identiteter kan leda till utsatthet för hot och våld i skolan. Lärare, fritidsgårdspersonal, idrottsledare med flera kan bidra till att kränka unga personer.
Detta kan leda till att de inte vågar berätta för vuxna i skolan, att vuxna problematiserar deras sexualitet och inte kamraternas beteende. Utsatt-het för våld leder till bristande självförtroende och självkänsla samt psykisk ohälsa.
Samhället: Samhällets institutioner har bris-tande kompetens om hbt-frågor. Det leder till att unga kan bli kränkta när de berättar om sin livssi-tuation. Dessa olika faktorer förstärker varandra och kan bidra till försämrad psykisk hälsa och sammantaget till utsatthet. Ungdomsstyrelsen drar slutsatsen att de barn och unga som inte har eller får sina föräldrars acceptans för sin sexuella läggning eller sin könsidentitet är en särskilt ut-satt grupp i samhället. Analysen av den enkät som presenteras i kapitel 3 visar att en viktig fak-tor för de unga som på olika sätt far illa, är att de inte är accepterade av sin familj på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.
När unga saknar trygga relationer i livet, så sö-ker de den genom andra, men det kan vara svårt för barn och unga att skapa en social ersättning för en familj som tagit avstånd från dem. Barn och unga som blivit utsatta för allvarliga kränkningar, som att ha blivit utkastade hemifrån, utfrysta, ut-satta för våld och hot kan sakna nära och varak-tiga relationer i sina liv och kan ha svårt att bygga upp trygga relationer i sitt vuxna liv. Det finns också samband mellan att som barn ha blivit ut-satt för våld inom familjen och att som ung hamna i riskfyllda relationer och sexuellt risktagande, vil-ket innebär större risk att bli utsatt för våld eller att utsätta andra för våld i nära relationer (Lewis Herman 2007, Isdal 2001).
Metodproblem
I så kallad registerstatistik är det inte möjligt att analysera befolkningen utifrån sexuell läggning och olika könsidentiteter. Detta medför att enkä-ter får användas när livsvillkoren för dessa unga ska analyseras. När man studerar hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen finns en rad metod-problem, dessa beskrivs i rapporten Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsen 2009a).
I detta kapitel beskrivs forskning om våld, sta-tistik från Ungdomsstyrelsens ungdomsunder-sökning 2008/2009 och några unga berättar om sina egna upplevelser. Tillsammans ger det ett underlag för resonemang om livsvillkoren för unga homosexuella, bisexuella och transpersoner som hotas och utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck av föräldrar, syskon och släkt. Kapitlet avslutas med två intervjuer som vi har gjort med Arabiskt initiativ och Heder.nu – två verksamhe-ter som riktar sig till unga hbt-personer.
I Sverige finns en rapport, Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning, som tidigare har lyft fram unga homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i rela-tion till normer som är relaterade till heder (Läns-styrelsen Skåne 2005). Rapporten bygger på in-tervjuer med unga om deras liv och kartlägger olika myndigheters kompetens. Rapporten visade att föräldrars kränkningar mot unga kunde ske oavsett vilken kultur eller religion föräldrarna hade, men också att både kultur och religion kunde spela en roll i ungas utsatthet.