• No results found

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld har varit på den politiska agendan i Sverige sedan 2002. I satsningar från statens sida har fokus legat på flickor och unga kvinnor, mycket beroende på att det också är de som när de inte har sett någon annan utväg har vänt sig till samhället för att få hjälp och skydd.

Samhällets insatser har därför ofta handlat om akuta omhändertaganden enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52) som ger samhället rätt att omhänderta barn och unga antingen om det finns så allvarliga brister i hem-met att det allvarligt hotar barns liv och hälsa (upp till 18 år) eller om barn och unga har ett sådant beteende att det allvarligt hotar deras hälsa (upp till 20 år).

Eftersom det fanns bristande kunskap och ruti-ner för hur myndigheter skulle agera i dessa fall har mycket av arbetet handlat om att utveckla och kvalitetssäkra arbetet hos skyddade boenden, polis, socialtjänst och åklagare så att de unga inte far illa när samhället går in och ska skydda dem från sina familjer. Många gånger har flickor och unga kvinnor som söker hjälp utsatts för våld under lång tid, men få har tidigare varit kända av myndigheter (Ung-domsstyrelsen 2009a).

I en studie av 38 unga som levt i skyddsboende på grund av utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck uppvisade 71 procent av dem olika tecken på posttraumatiska stressyndrom (PTSD). PTSD orsakas av svåra händelser som inneburit livs-fara eller grova kränkningar av en persons inte-gritet och kan, om personen inte får stöd att

bear-beta detta, leda till allvarlig ohälsa (Länsstyrel-sen Västra Götaland 2009).

Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är ett paraplybegrepp för våldshandlingar mot och förtryck av framförallt flickors och kvinnors liv och hälsa där brotten syftar till att kontrollera kvinnors sexualitet för att inte familjen eller släk-ten ska förlora sitt anseende inför andra i släksläk-ten eller i relation till andra familjer. Fäder, mödrar, syskon och nära släktingar kan vara de som utö-var våld och hotar flickor, kvinnor, pojkar och män.

Hoten behöver inte alltid verkställas, men kan vara högst närvarande som potentiellt våld i ungas liv.

De kan leva i ett gränsland mellan att vara hårt kontrollerade hemma och i skolan möta en helt annan värld (Hagberg 2009, Rädda Barnen 2006, Terrafem 2004). Fadime Sahindal beskrev en så-dan kulturkrock i sitt tal i riksdagen i november 2001, något som bekräftats om och om igen i an-dra berättelser:

”Det synsätt som mina föräldrar hade var att familjen och släkten skulle stå i cen-trum, varför jag måste tänka på familjens bästa framför mitt eget välbefinnande.

Det är bättre att en person lider än att en hel familj och släkt lider. Men till skill-nad från mina föräldrar så levde jag i och var en del av det svenska samhället. Jag gick dagligen i svensk skola, åt svensk mat, hade svenska kompisar och tittade på svensk teve.

Självklart var jag påverkad av de synsätt och värderingar som rådde här. Jag bör-jade därför tänja mer och mer på grän-serna. Jag fortsatte att träffa mina svenska kamrater, fika på kaféer och komma hem

Jag hade ju mina egna drömmar och mål här i livet. Jag ville sätta upp mina egna villkor för mitt liv, göra mina egna miss-tag och lära mig av dem. Och jag ville stå på mina egna två ben och ta ansvar för mina egna handlingar. Inte låta någon annan bestämma över hur jag skulle tycka, tänka och handla. För mig var det dessutom oerhört viktigt att få utbilda och utveckla mig som person. För er är detta säkert inget konstigt, eftersom det är en del av det svenska levnadssättet, men för min familj var det något oerhört skrämmande.

Deras uppfattning om svenskar och det svenska levnadssättet var att de var lösaktiga och att de varken hade kultur, moral eller etiska värderingar. Det enda de gjorde var att dricka, gå ut och dansa och ha fria sexvanor. Dessutom ansåg de att svenskar inte hade någon som helst respekt för familjelivet eftersom de skilde sig till höger och vänster.”

(http://www.fadimesminne.nu/

tal_ar_fadime.html 2010-01-08)

Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Alla kommer inte att uppleva våld men många kommer att uppleva mer eller mindre starka regler som handlar om res-pektabilitet, kontroll av sexualitet, oskuldsnormer för flickor, korrekt manligt och kvinnligt (Ung-domsstyrelsen 2009a).

Unga försöker att liksom Fadime gjorde förhandla till sig utrymme att bestämma över sitt eget liv och vissa lyckas bra med det, andra inte. Hand-lingar som mord, misshandel, psykiskt våld och

115 tvångsäktenskap drabbar kvinnor och även män, men det kan också vara betydligt mer subtila hand-lingar som olika begränsningar i vardagslivet, att inte få ha pojkvän/flickvän, inte få delta i sim-undervisning och sex- och samlevnadsundervis-ning, inte få delta i könsblandade fritidsaktiviteter med mera. Heder bygger på en starkt patriarkal och heteronormativ struktur med tydlig hetero-normativ hierarki med stereotypa könsroller för män och kvinnor och därmed kan även homo-sexualitet, bisexualitet och olika könsidentiteter bli skamfyllda handlingar. Självklart finns det stora variationer, familjer där våld inte förekommer och familjer där våld är vanligt förekommande.

I Sverige har det historiskt funnits heders-relaterade strukturer, men de har gradvis luckrats upp (Forsberg 2007). Heder som handlar om att vara underordnad ett kollektiv och följa kollek-tivets regler där det är tydligt uttalat att individen är underordnad en högre princip och ett kollektiv, att mannen är den som bestämmer i familjen och att kvinnan och barnen ska lyda honom och där homosexualitet är synd, finns till exempel inom fundamentalistiskt religiösa grupper med hierar-kisk patriarkal struktur.

Hedersrelaterade traditioner kan också jämfö-ras med ett heteronormativt hierarkiskt samhälle som omedvetet och medvetet förtrycker perso-ner som är homo- och bisexuella. Den grupp unga som blir utsatta för hot om våld eller våld i sina familjer på grund av att föräldrarna inte tolererar att de inte är heterosexuella är en riskgrupp för andra problem. Men deras villkor är inte enhet-liga. Föräldrarnas normer och värderingar som rör kön, genus och sexualitet är det som ytterst kom-mer att avgöra om de accepterar sitt barn eller inte. Sen beror det sannolikt på hur starka dessa normer är, tillsammans med i vilken kontext

för-äldrarna finns, som avgör hur hotfull situationen blir för barnen och vilka konsekvenser föräldrar-nas inställning och kanske avståndstagande får för dem.

I den kartläggning av hedersrelaterat våld mot unga på grund av sexuell läggning som genom-fördes av Länsstyrelsen Skåne intervjuas några personer där religion är en del av deras utsatthet.

Föräldrarna är protestanter, anglikaner, katoliker, grekiskt eller armeniskt ortodoxa, judar eller muslimer. För några, men inte för alla, blir barnens sexuella läggning ett uttalat brott mot en religion och något skamfyllt i relation till den. På olika sätt har föräldrarna med religionens hjälp försökt att kontrollera sina barns liv och sexualitet. När de känt att de förlorat kontrollen har det för vissa föräldrar inte funnits något annat medel att ta till än att hota barnen eller utesluta dem från familje-gemenskapen (Länsstyrelsen Skåne 2005).

Inom vissa religiösa sekter tillämpas uteslutning för dem som inte följer de uppställda reglerna.

Homosexuella handlingar kan till exempel vara ett skäl för att bli utesluten ur vissa religiösa gemen-skaper. När barn bryter mot de uppsatta regler som finns kan föräldrar känna maktlöshet och vanmakt, starka trosföreställningar kan bidra till att skapa vanmakt och i förlängningen hot och våld när personer bryter mot uppställda regler (Isdal 2001).

Arrangerade äktenskap