Användande av översiktsplanen

Fråga: Hur använder man ÖP vid framtagandet av DP? Vilka delar tittar man på och varför?

Av svaren att döma på frågan ovan så kan man generellt sett säga att översiktsplanerna används framförallt i uppstarten av en detaljplan - vid planbesked och behovsbedömning. Vanligast är att man kontrollerar vad som gäller för det aktuella området, antingen genom att titta på områdeskartor men också genom att jämföra planens syfte mot de

övergripande eller områdesspecifika ställningstaganden som anges i översiktsplanen. Vissa planer pekar ut brister, till exempel om det finns behov av pendlarparkering, cykelbana, grön koppling eller liknande och då kan den frågan direkt lyftas och eventuellt komplettera detaljplanen.

I de fall översiktsplanen behandlar särskilda frågor mer utförligt med punktvisa fördjupningsområden för till exempel vattenfrågor eller utpekande av LIS-områden upplevs detta som ett stort stöd vid framtagande av detaljplan.

En av de som intervjuats berättar att man i kommunen använder översiktsplanen mycket när man stämmer av detaljplaner och för argumentation. Sen används den också när de tittar på kommande steg, var de ska planlägga nästa bostadsområde till exempel. Även i ett par andra kommuner använder man översiktsplanen som ett sätt att ange en

prioriteringsordning och i viss mån även en tidplan för kommande detaljplaner, även om utfallet i praktiken inte alltid blir detsamma.

I en kommun har de en mall som de utgår från vid framtagande av detaljplan som ska hjälpa till att besvara frågan ”Vad säger översiktsplanen om planförslaget?”. Om något understödjer det detaljplanen föreslår så tar man hjälp av stödet i översiktplanen som argument. Men om det är tvärtom, då ignorerar man det helt enkelt.

En kommun lyfter fram att deras översiktsplan består av två delar- ett skriftdokument som utgör själva planstrategin och ett digitalt verktyg som kommunens tjänstemän använder sig av hela tiden. Där finns samlat alla planeringsförutsättningar som lätt kan fås fram med ett par klick. För geografiska området kan man förutom intressen även se

ställningstaganden i textform som till exempel lämplig täthet, fysiska strukturer, förorenad mark, buller, fakta m.m. Det går även att från kartan komma direkt till relevanta textavsnitt

24 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

i planstrategin. I arbetet med att ta fram de digitala kartorna har de även haft med kompetenser från detaljplan- och bygglovsidan.

Fråga: Kan man lätt utläsa kommunens ställningstaganden och strategier i ÖP?

Många av de som intervjuats tycker generellt sett att det är lätt att utläsa kommunens ställningstaganden, även om man medger att det är olika beroende av vem som läser och vilka frågor som avses. Ofta är det relativt lätt att utläsa de övergripande strategierna som är tydliga och baseras på kommunens uttalade vision. Det är även förhållandevis lätt att utläsa ställningstaganden för tätorter och utpekade stråk och områden. Men så fort du kommer lite utanför det normala och det ska göras avvägningar så är det mycket svårare menar en av personerna som intervjuats.

En av de intervjuade är verksam i en kommun vars översiktsplan inte har tydliga ställningstaganden angivna för respektive intresseområde. Personen upplever att man i dagsläget måste gå igenom ett jättematerial för att få fram ställningstaganden kring ett visst allmänt intresse och ser därför ett stort behov av förbättring i nästa översiktsplan. En annan tänker att man som planerare kanske läser in mer än vad som står i olika ställningstaganden och kanske gör en tolkning som andra inte gör. Om planen är för konkret blir risken att politikerna ser den som bindande fast den inte är det.

En kommun lyfter fram hur lätt det går att utläsa ställningstaganden och strategier i deras översiktsplan som finns som en digital GIS-karta där det går att få fram

ställningstaganden och information om olika områden och enkelt komma vidare direkt till textdokumentet.

I några fall anges att översiktsplanen är vag även om det finns en inriktning och att mycket lämnas till varje handläggare att dra egna slutsatser.

I en kommun har man gått från en mer detaljuppdelad i översiktsplanen till en mer flexibel plan, vilket gör att det lämnas större tolkningsfrihet. Samtidigt finns ställningstaganden kring olika områden.

Fråga. Hur väl fungerar ÖP vägledande för DP avseende spelregler och intresseavvägning m.m.?

I flera av intervjuerna kan man se en samstämmighet om att översiktsplanen fungerar relativt bra som vägledande för detaljplanering vid avvägningar men att alla inte är lika bra på att utnyttja den som ett verktyg vid planering. Man får i vissa fall titta lite närmare på vad som står och hur det formulerats då planen kan vara ganska allmänt hållen. Här pekar man på större problem för bygglov, där man ofta tycker att bygglov endast relaterar till översiktsplanen om den tydligt förespråkar åtgärden.

Ju mer aktuell översiktsplan kommunen har desto lättare är den att använda vid framtagandet av detaljplaner. I flera kommuner jobbar man aktivt med att ta fram fördjupningar där man ser ett ökat eller nyuppkommet behov av vägledning. Fördjupningarna kan då förstärka översiktsplanens vägledande funktion.

Ett par personer påpekar att eftersom översiktsplanen är ett strategiskt dokument som ska ge idéer om hur samhället kan utvecklas så måste man i många fall också läsa

25 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

planen strategiskt och använda sitt sunda förnuft vid olika avvägningar. Det innebär också, som en av de intervjuade nämner som ett problem, att man får anstränga sig för att hitta allt som ska med i varje detaljplan.