Uppföljning

3.5.1 Utvärdering och uppföljning

Fråga: Arbetar ni aktivt med att utvärdera och följa upp vilket genomslag målsättningarna för hållbarhet får på den fysiska strukturen, miljötillståndet och tillväxten m.m.? Går utvecklingen år rätt håll? Erfarenheter och eventuella svårigheter? Hur följs det upp mellan planeringsnivåerna?

Det är mycket få kommuner som arbetar aktivt med uppföljning. Endast en av de som intervjuats anger att man faktiskt gjort en utvärdering av översiktsplanen. I den kommunen tittade man på vilka detaljplaner som gjordes och om dessa följde

översiktsplanen. Det var mer en studie för att se vilken styrverkan översiktsplanen hade haft för att se hur väl det gick att följa översiktsplanen. I miljökonsekvensbeskrivningen till gällande översiktsplan tog man fram ett antal indikatorer som översiktsplanen skulle följas upp utifrån. Det gjordes en gång men sedan var de inte riktigt nöjda med de mått man tagit fram. Nya indikatorer togs fram men sedan dess har arbetet stannat av.

32 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 20 14-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

Ytterligare en kommun har jobbat lite med uppföljning genom att titta på olika nyckeltal och en annan kommun har låtit en konsult titta på hur det gått.

Av intervjuerna kan man se en ambition eller vilja att jobba med det men man uttrycker också ett behov av vägledning eller tips för hur man i praktiken faktiskt ska kunna genomföra uppföljning på ett bra sätt - Hur och vad följer man upp i översiktsplanering? I två kommuner har man en tydligt uttalad tanke om hur uppföljning av den nya

översiktsplanen ska ske. Dessa redovisas översiktligt nedan:

 Översiktsplanen ska följas upp i årsbokslutet. Varje nämnd ska ha i uppgift att redogöra för hur de har jobbat med översiktsplanen. Nämnden ska få en enkel vägledning - det ska vara lätt. I princip ska man kolla igenom de gröna rutorna (ställningstaganden) och säga vad av det har man jobbat med. Borde ge ett bättre driv i de prioriterade frågorna menar man.

 Utvärderingen kommer att göras med tre tidshorisonter. Vi har så kallade styrkort för den årliga planeringen där samhällsplaneringen är ett av fyra perspektiv vid sidan om service, ekonomi och medarbetare. Samhällsperspektivet är själva översiktsplanen. Där ska vi tolka ner och prioritera vad vi ska göra kommande år. Den uppföljningen sker delårsvis. Sedan gör vi en helårsuppföljning som vi gör nu under hösten och den är riktad till något som politiken kallar för framtidsdagar. Det är en om- och invärldsspaning för att se var vi står och hur vi går vidare. Där kommer vi titta på alla de 26 strategiområdena och mäta ”temperaturen” i dem. Sedan har vi en stor uppföljning varje mandatperiod, egentligen

aktualitetsförklaring av översiktsplanen. Uppföljningen kommer att ske valår så att det gamla kommunfullmäktige jobbar med uppföljningen av de senaste fyra åren och det nya kommunfullmäktige tar tag i arbetet med den nya

översiktsplanen.

Hållbarhet, helhet, dialog och styrbarhet är de bärande elementen i

översiktsplanen och de är en stor del av det som följs upp. Det hela är dock nytt och det är nu första gången uppföljningen ska genomföras. Vi hoppas kunna se vad som händer i de faktiska besluten och om planeringen går åt rätt håll och om de inte gör det vad det då är vi behöver i mer konkreta avvägningar.

De flesta som intervjuats tycker det är svårt med uppföljning men tror ändå att det kan bli bäst uppföljning där det är lättast att mäta resultat. Någon har försökt följa upp bygglov som inte stöds av detaljplan och så vidare men det blev för svårt. Det har heller inte gått att hitta var man går emot sin översiktsplan.

Någon tänker sig en uppföljning av översiktsplanens miljöbedömning kanske i form av kontrollprogram, som något kvitto på hur det blev. Personen tänker sig att det borde finnas en funktion, resurser, någon som ansvarar för uppföljning. Det kan vara konkreta saker – blev dagvattendammarna tillräckligt stora etc. Här behövs hjälp kring hur man jobbar med det.

Är mycket en resursfråga (och en prioriteringsfråga). Det här att vara på två förvaltningar är inte gynnsamt för en bra uppföljning menar någon.

33 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

I en intervju lämnas ett tips om Göteborgs stad som de träffat och som de uppfattar lägger ner mycket tid på uppföljningen.

3.5.2 Politikernas syn på uppföljning

Enligt samtliga politiker sker uppföljning i början av varje ny mandatperiod. Någon annan uppföljning har man inte funderat över, även om tjänstemännen i samma kommun i några fall har långtgående planer för hur en uppföljning skulle kunna gå till. I en av kommunerna beskriver dock politikern att uppföljning till viss del kommer att ske genom

34 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

4

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna som framkommit under intervjuerna.

Slutsatserna beskrivs generellt i en sammanfattande ”rubrik” och kan beröra en eller flera av de frågeområden som legat till grund för de genomförda intervjuerna, vilket

framkommer tydligare om man läser vidare i de punkter som listas under respektive rubrik i form av frågeställningar, olika typer av förhållningssätt, konstateranden mm.

Slutsatserna utgör vidare en sammanfattning av analysen över samtliga genomförda intervjuer.