Socialt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper

”Kommunen skall i sin planering utgå från att vi behöver mötesplatser som

passar olika grupper: ensamma, äldre, nyinflyttade, ungdomar, barnfamiljer

med flera”

Planering för att nå en socialt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper hänger mycket samman med föregående kapitel som handlar om en ändamålsenlig struktur. Nästan samtliga kommuner anger riktlinjer för utformning av såväl byggnader, platser och kommunikationsstråk där fokus ligger i att så många som möjligt ska kunna ta del av samhället, vilket citatet ovan, hämtat från Östra Göinge kommuns översiktsplan, är ett exempel på. Möjligheter att nå kollektivtrafik liksom utveckling av gång och cykelstråk är frågor som återkommer i de allra flesta kommuner. Likaväl som detta anges som en väg att nå en bättre miljö med färre utsläpp bedöms det som mycket viktigt ur ett socialt perspektiv.

”Mångfunktionella platser och lokaler bör lokaliseras till stadsdelscentran som har god tillgång till kollektivtrafik och cykelvägar. Det möjliggör ett smidigt resande”. Sid 63 ÖP

Helsingborgs stad

”Anläggningar för kultur och fritid ska lokaliseras på ett sådant sätt att de är tillgängliga med så många olika färdmedel som möjligt: till fots, med cykel, bil eller kollektivt”. Sid 27

ÖP del 2 Strömstads kommun

I ungefär hälften av översiktsplanerna kretsar mycket av kommunens strategier kring mötesplatser, dels befintliga, som ofta föreslås förbättras, och dels nya som ska tillkomma på strategiska platser. Platserna ska vara tillgängliga, inbjuda till aktivitet och möjliggöra möten mellan människor. Tillgänglighet, trygghet och delaktighet är vanligt förekommande begrepp i dessa ställningstaganden.

”Vid all planering och byggande ska eftersträvas att skapa miljöer som inbjuder till och möjliggör fysisk aktivitet och möten mellan människor”. Sid 37 ÖP del 2 Strömstads

kommun

"En annan viktig aspekt att ha med sig är att i de områden och anläggningar där särskilt känsliga grupper ska vistas, t ex barn, äldre eller människor med funktionsnedsättningar, ska den fysiska miljön anpassas för att möta dessa gruppers behov. Utomhus- och inomhusmiljöer ska göras tillgängliga och träd ska bevaras och nyplanteras för att ge skugga". Sid 14 ÖP Mörbylånga kommun

I någon kommun ser man möjligheten till landskapsutveckling i strandnära lägen som ett sätt att säkra en god livsmiljö avseende närheten till service.

"En landsbygdsutveckling i strandnära lägen får ske inom de delar av kommunen där en minskande befolkning ytterligare riskerar att försämra servicen". Sid 7 ÖP Nyköpings

21 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

”Genom utpekandet av LIS-områden bedöms möjligheterna att bevara kommersiell och social service på den egna bostadsorten öka genom att attraktiva bostadsmiljöer och fler tillfällen till försörjning kan erbjudas”. Sid 108 ÖP Åmåls kommun

Det är också tydligt att man ser tillgång till service som en förutsättning för en god livsmiljö. Det handlar i första han om möjligheterna till olika typer av service i den direkta närheten, men även om möjligheterna att till fots eller med kollektivtrafik kunna ta sig till olika funktioner.

"Kommunen ska erbjuda lokaler för vård och omsorg i närhet av annan service, gärna centralt men även med tillgång till grönområden och rekreation". Sid 33 ÖP Del 1 Bromölla

kommun

”Kommunen vill också främja sådan bebyggelse som förstärker underlaget till kollektivtrafik och service på landsbygden då denna service ökar tillgängligheten till rekreation, turism och rörligt friluftsliv”. Sid 26 ÖP Nyköpings kommun

Riktlinjer som berör närheten till natur och rekreationsområden och ”må bra”-faktorn till följd av detta är också vanligt förkommande. Ofta ser man till helheten i sina

ställningstaganden, dvs. det räcker inte med att säkerställa att det finns grönområden utan dessa ska även gå att nå - alla ska kunna ta sig dit:

"Örebro tätort ska präglas av en struktur där lättillgängliga rekreationsskogar, ekoparker och naturreservat bevaras långsiktigt. Dessa större sammanhängande områden har stor betydelse för rekreation och biologisk mångfald och ska, när det är möjligt, bindas samman av korridorer, så att stadens invånare lätt kan ta sig ut i naturen via gröna gång- och cykelstråk". Sid 56 ÖP Örebro kommun

”Alla kommuninvånare ska ha tillgång till bostadsnära natur och ska till fots eller med cykel enkelt kunna ta sig till närströvområden med höga friluftsvärden”. Sid 78 ÖP

Karlstad kommun

I nästan alla planer anges riktlinjer för att säkerställa möjligheterna för alla människor till bra boende och livsmiljö, oavsett vem du är och var du bor i kommunen. I några planer trycker man även särskilt på barnperspektivet.

”Bostadsområden ska utformas med beaktande av barns rätt till trygghet och utveckling. (FN:s barnkonvention)”. Sid 60 ÖP Södertälje kommun

”Likvärdiga förutsättningar för en god boendemiljö ska eftersträvas i alla

bostadsområden oavsett deras geografiska eller socioekonomiska förutsättningar”. Sid

21 ÖP Sundsvalls kommun

Några exempel på översiktsplaner där konsekvenser (åtminstone i viss utsträckning) kan utläsas i anslutning till ställningstagandet redovisas nedan:

Ställningstagande:

”I översiktsplanens strategier för goda boendemiljöer är mötesplatser en central byggsten. De är en förutsättning för det sociala livet i byn”.

22 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

och

”Kommunen skall i sin planering utgå från att vi behöver mötesplatser som passar olika grupper: ensamma, äldre, nyinflyttade, ungdomar, barnfamiljer med flera”. Östra Göinge sid 20

Konsekvenser av ovanstående ställningstagande redovisade på samma sida: ”Mötesplatsens sociala funktion är viktig för hälsa och välbefinnande och för sammanhållning och integration”.

Ställningstagande:

”Prioritera och utveckla områden för friluftsliv och naturupplevelser i närhet av förskolor, skolor och boenden för äldre och funktionsnedsatta.

Samordna kommunens ansvar för att förvalta, utveckla och förstärka platser/ytor för spontana aktiviteter.

Stärka möjligheter till fysisk aktivitet och utevistelse särskilt för verksamheter inom stöd och omsorg.

Utveckla prioriterade parker och gatumiljöer till goda mötesplatser och främja folkliv”.

Sid 28 ÖP del B Luleå kommun

Konsekvenser av ovanstående ställningstagande redovisade på samma sida: ”Mer aktiviteter i naturområdena påverkar flora och fauna”.