Behandling och definition av hållbar utveckling/tillväxt i översiktsplanen När man gör textgenomsökningar i en översiktsplan efter ordet ”hållbar” medför detta

många träffar som inte är relevanta i sammanhanget, till exempel i innehållsförteckning, sidhuvud, återkommande rubriker eller sammanfattningar. Sökningen redovisar inte heller uppdelningen av träffar mellan själva översiktsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen som hör till översiktsplanen. Det man dock direkt kan utläsa är att det ser väldigt olika ut när det gäller hur frekvent begreppen förekommer i en översiktsplan. I en handfull planer handlar det om hundratals gånger som orden hållbar nämns när det i andra

översiktsplaner kanske bara nämns ett fåtal gånger.

Begreppet hållbar utveckling definieras i lite mer än hälften av de studerade översiktsplanerna. Några översiktsplaner anger ingen definition trots att begreppet används. I de fall en definition anges finns det en stor samsyn mellan kommunerna; ofta sker det med hänvisning till Brundtlandrapporten och definitionen i den.

Begreppet hållbar tillväxt förekommer relativt sällan i översiktsplanerna och här skiljer sig definitionerna åt mellan olika översiktsplaner och flertalet kommuner anger ingen

definiton alls. Det är dock värt att notera att det i översiktsplaner där begreppet inte förekommer ändå framgår att kommunen eftersträvar en tillväxt som är hållbar trots att det specifika begreppet inte används. I de flesta planer förekommer liknande begrepp som ekonomisk tillväxt, befolkningstillväxt, bebyggelsetillväxt eller regional tillväxt. En handfull kommuner hänvisar även till separata tillväxtprogram varför översiktsplanen i dessa fall kanske inte ges så stort fokus på frågan.

4.2 Riktlinjer och hänsyn till allmänna intressen

I flertalet översiktsplaner visas hänsyn till natur- och kulturvärden genom att förtäta eller komplettera där marken redan är ianspråktagen av bebyggelse, så att områden med höga natur- och kulturvärden kan sparas från intrång. Riktlinjer för naturvärden tenderar i de flesta fall till att vara generella och skulle kunnat gälla vilken kommun som helst i landet. Det finns dock ändå i nästan alla planer alltid något exempel på mer konkreta riktlinjer för hänsynstagande till naturvärden. När det gäller riktlinjer som rör kulturvärden blir dessa i mycket större utsträckning både konkreta och specifika. Ofta behandlar de en särskild sakfråga eller en viss miljö där det redan är känt vad som skulle kunna hota kulturvärdena.

På samma sätt rör riktlinjer för miljö- och klimataspekter i nästan samtliga kommuner konkreta sakfrågor som översvämning, övergödning eller luftföroreningar. Riktlinjer för radon, avfall, kemikalieanvändning och buller förekommer också i mer än hälften av planerna.

Riktlinjer för mellankommunala och regionala förhållanden handlar däremot mer om övergripande samverkansfrågor kring kommunikationer, handel, vindkraft eller vatten. Flertalet kommuner redovisar någon form av ställningstagande och här finns en stor

42 (42)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

bredd av frågor som behandlas. I ungefär hälften av planerna är riktlinjerna konkreta och i övriga tenderar de att bli mer ”luddiga” och handlar då om att ge möjlighet eller verka för eller att stärka något.

4.3 Ställningstaganden och konsekvenser för allmänna intressen

Knappt hälften av kommunerna anger sina ställningstaganden kring frågor som berör de allmänna intressena tydligt. När man snabbt vill få fram kommunens ställningstagande i en viss fråga kan detta vara svårt, vilket sannolikt försvårar vid efterkommande prövning av bygglov etc. I mer än hälften av fallen består översiktsplanen till stor del av löpande text där det är svårt dels att hitta kommunens eventuella ställningstaganden, dels att avgöra vilken tyngd de lägger på olika formuleringar och förslag. I flertalet översiktsplaner anges dock särskilt relevanta ställningstaganden eller riktlinjer genom markeringar eller i punktform.

Det är generellt svårt att hitta konsekvenser beskrivna för specifika ställningstaganden. Ofta redovisas konsekvenser i löpande text innan eller efter ett uttalat ställningstagande. Inte sällan ligger konsekvenser samlade i en separat konsekvensbeskrivning där kanske inte respektive ställningstagande bedöms var för sig, utan översiktsplanens konsekvenser bedöms mer övergripande i sin helhet. I de fall konsekvenstexten inte är mycket tydligt kopplad till ställningstagandet missar man lätt kopplingen mellan ställningstaganden och konsekvenserna vid en översiktlig granskning som varit fallet här. Många

ställningstagande är också generella och kommunövergripande. Resultatet kan bli ett annat i kommande undersökningar, där man djupare granskar en översiktsplan eller intervjuar de som arbetat fram planen.

4.4 Samordning med nationella mål, planer och program

Alla översiktsplaner tar upp de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen. Tillsammans med Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är det dessa mål som det mest frekvent hänvisas till i studerade översiktsplaner. Ofta prövar man även sina planeringsåtgärder mot dessa mål och använder dem för att motivera en åtgärd eller för att påvisa en åtgärds positiva effekt på ett visst mål.

Urvalet av nationella mål, planer och program som översiktsplanen hänvisar till eller förhåller sig upplevs ha en naturlig koppling till den typ av kommun det handlar om och de frågor som hanteras i översiktsplanen.

1 (2)

BILAGA 1

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

Bilaga 1 – lista med studerade översiktsplaner

År Kommun Kommungrupp enligt SKL/SCB 2014 Malmö stad 1. Storstad

2012 Kungälvs kommun 2. Förortskommuner till storstäder 2012 Lidingö stad 2. Förortskommuner till storstäder 2013 Sundbybergs stad 2. Förortskommuner till storstäder Pågående Halmstads kommun 3. Större städer

2010 Helsingborgs stad 3. Större städer 2013 Kalmar kommun 3. Större städer 2012 Karlstads kommun 3. Större städer 2013 Luleå kommun 3. Större städer 2013 Nyköpings kommun 3. Större städer 2014 Sundsvalls kommun 3. Större städer 2013 Södertälje kommun 3. Större städer 2010 Örebro kommun 3. Större städer 2014 Östersunds kommun 3. Större städer

Pågående Mörbylånga kommun 4. Förortskommuner till större städer 2014 Nykvarns kommun 4. Förortskommuner till större städer 2012 Åstorps kommun 4. Förortskommuner till större städer 2013 Alingsås kommun 5. Pendlingskommuner

2012 Boxholms kommun 5. Pendlingskommuner Pågående Bromölla kommun 5. Pendlingskommuner 2013 Heby kommun 5. Pendlingskommuner 2012 Östra Göinge kommun 5. Pendlingskommuner

2010 Gotland 6. Turism- och besöksnäringskommuner 2013 Storumans kommun 6. Turism- och besöksnäringskommuner 2013 Strömstads kommun 6. Turism- och besöksnäringskommuner 2013 Emmaboda kommun 7. Varuproducerande kommuner Pågående Gällivare kommun 7. Varuproducerande kommuner 2011 Tranås kommun 7. Varuproducerande kommuner 2011 Vara kommun 7. Varuproducerande kommuner 2010 Ljusdals kommun 8. Glesbygdskommuner

2011 Pajala kommun 8. Glesbygdskommuner Pågående Strömsunds kommun 8. Glesbygdskommuner

2 (2)

BILAGA 3

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

2013 Eksjö kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region 2014 Leksands kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region Pågående Karlshamns kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region 2010 Trelleborgs kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region 2013 Västerviks kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region 2014 Åmåls kommun 9. Kommuner i tätbefolkad region 2014 Arvidsjaurs kommun 10. Kommuner i glesbefolkad region 2013 Sunne kommun 10. Kommuner i glesbefolkad region

1 (1)

BILAGA 2

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

1 (2)

BILAGA 3

KARLSKRONA 2014-09-30 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING

DELSTUDIE 1: INVENTERING AV ÖVERSIKTSPLA NER p:\3840\3840012-boverket\000\12-text\rapport-del1 rev 20140930.docx

Bilaga 3 – frågemall till Delstudie 1: inventering av översiktsplaner