2
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att söka och identifiera olika processer, metoder, och verktyg för integrering av hållbar utveckling i PBL-processer och annan fysisk planering på kommunal nivå. Ex- empel på hur svenska kommuner som arbetar med hållbarhetsfrågor på ett innovativt sätt har också identifieras för att i följande delstudie studeras närmare.
Studien har identifierat och sorterat tillämpning av olika processer, metoder, och verktyg för att inte- grera hållbarhet i PBL-processer och annan fysisk planering. Dessa har samlats in från myndigheter, forskning, organisationer och företag. Flera av de processer metoder och verktyg som presenteras är inte specifikt utarbetade för planering enligt PBL, men kan med mindre modifieringar anpassas till PBL-processer. I sammanfattningen har valts ut det som uppfattats som nytänkande och framgångs- rika arbetssätt. Tre nivåer av arbetssätt har beaktats: processer, metoder och verktyg.
Processer
Två tydligt definierade processmodeller lämpliga för arbete hållbarhetsfrågor inom PBL-processen identifierats. Den ena benämns Verktygslåda för klimatanpassningsprocesser och publicerades av Centrum för Klimatpolitisk forskning 2011. Den innehåller verktyg och metoder ämnade att användas i en tydlig ordning för att inte bara analysera utan även hantera sårbarheter kopplade till klimatför- ändringar i kommunal förvaltning. Processen har tre uttalade huvudsteg: uppstart, bedömning av
sårbarhet samt hantering av sårbarhet. Huvudsteget bedömning av sårbarhet består av tre under-
steg: identifiering av yttre respektive inre faktorer, vilka sedan jämförs och bedöms. Uppföljning och utvärdering betonas vara väsentliga både under och efter processen. Metoder och verktyg inom pre- senteras nedan.
Den andra processmodellen har sitt ursprung i projektet SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige). Modellen bygger på sex steg i arbetsgången: Definition av uppgiften - omvärldsförutsätt- ningar – planförutsättningar - nyckelfrågor och mål - framtidsbilder/alternativ – konsekvensbedöm- ning - strategi - genomförande och uppföljning. Modellen har sedan vidareutvecklats under tillämp- ning i ett 40-tal kommuner inom Energimyndighetens delprojektet Uthållig kommun: Fysisk plane- ring. Den utgör dessutom stommen i SymbioCity Approach, ett öppet generellt ramverk för stadsut- veckling avsett för internationell tillämpning, utvecklat av bland annat SIDA och Sveriges Kommuner och Landsting. Fokus låg från början på miljöfrågor och därtill kopplade hälsoaspekter men i Symbi- oCity Approach är ambitionen att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetens alla tre dimensioner: ekologi, ekonomi och socialt.
Metoder
Politikersamverkan: Genomgång med parlamentarisk beredningsgrupp i översiktsplanearbetet varje
månad, garanterar en successiv politisk enighet. Enighet uppnås genom en fokusering på det som förenar de olika politiska viljorna och låta detta fungera som bas för arbetet. Vinsten är brett samför- stånd i de övergripande planfrågorna.
Förvaltningsövergripande samverkan: Plattform för att planlägga och systematisera komplexa pro-
3
Samverkansmetoder: Samverkan med öppen inbjudan; Öppet hus, Utställning, Sakägarsammanträ-
den, Platskontor, Gåtur, Arbetsgrupper, Öppet forum/Europacafé
Samverkansmetoder för inbjudna deltagare; Medborgardialog, Medborgarnämnd, Medborgarpanel,
Rådslag, Medborgarråd, Fokusgruppsdiskussioner, Charette, Planerings- eller Framtidsverkstad, Delfi- metodik, Jämställdhetsarbete
Barn- och ungdomssamverkan, Barnkonsekvensanalys (BKA), Barnkartor i GIS Internetbaserade metoder; interaktion via Internet, Olika typer av sociala medier
Mellankommunal och regional samverkan: Två-kommuners översiktsplan är en styrka. Ekologisk
hållbarhet kräver mellankommunal samverkan. Det strategiska, organisatoriska och ekonomiska tän- kandet måste närma sig det rumsliga i kommunal-regional samverkan.
Intresseavvägningar och förhållande till nationella mål: Avvägningar mellan hållbarhetsdimension-
erna, ex: Den ekologiska hållbarhetsdimensionen utgör ramen och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet medel för en hållbar social utveckling (Lund).
Integrering översiktsplan - andra plan- och styrdokument: Sammanslagning av översiktsplan med
andra viktiga styrdokument ger översiktsplanen högre status. Integrering med andra obligatoriska planer och program gör att ev. intressemotsättningar blir tydliga.
Certifiering: Sweden Green Building Council (SGBC) satsar på att utveckla ett nytt svenskt certifie-
ringssystem för hållbara stadsdelar och hållbar stadsutveckling.
Expertbedömningar: Delfi-metoden bygger på analysarbete genom diskussioner och bedömningar av
en kommunal expertgrupp under ledning av utomstående experter
Uppföljning och aktualitet: Utvärdering antingen av interna eller externa bedömare. Uppföljnings-
rapporter inför aktualisering. Rapporterna är upplagda på samma sätt som översiktsplanen med in- riktning för stadens utveckling med tretton strategiska frågor samt underlagsmaterial, policys och riktlinjer.
Verktyg
Dialogverktyg Verktyg för att skapa konstruktiva dialoger finns för olika typer av dialog och komplet-
terar varandra. Verktyg som mindmapping och strukturerad brainstorming är lämpliga för att i mindre grupper öka förståelse för innebörd av, och samband mellan, begrepp. Det kan röra sig om t ex interna möten eller fokusgrupper. Dessa kräver god pedagogisk moderation för att vara effektiva. Andra verktyg är avsedda att öka frekvens på eller representativiteten av respons vid samråd med medborgare. Att genomföra samråd där medborgare vanligtvis befinner sig eller att använda IT- verktyg är framgångsrika. Dialogverktyg är ett väl utforskat område. Riktad samrådsprocess är ett annat intressant verktyg som ska undersökas vidare.
Analysverktyg för miljöfrågor är väl utforskat. Innovativa analysverktyg inkluderar sociotopkartor och
space syntax kombinerat med geografiskt placerad statistik och placering samhällstjänster. Detta ökar förståelsen för varför vissa områden är socialt utsatta och hur det kan åtgärdas. Utökad risk- och sårbarhetsanalyser är ett annat nytt verktyg, lämpligt för klimatanpassning.
4
dialogverktyg kan pedagogiskt stöd krävas för fruktbart genomförande. Konsekvensbedömningar är ett underutnyttjat verktyg som har stor potential att minska fokus på monetär tillväxt.
Implementeringsverktyg i form av lokala riktlinjer och byggkrav kan stödja realisering av planerade
hållbarhetsåtgärder. Vissa faller utanför den egentliga PBL-processen.
Bedömning och uppföljning. Indikatorer är ett kvantitativt sätt att bedöma hållbarheten i befintliga
eller genomförda områden. Ett kvalitativt sätt är att bedöma hållbarheten i en mängd faktorer som speglar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Övergripande planering kan också bedömas utifrån om den har förbättrat och underlättat för senare planeringsbeslut.
Reflektioner
De framgångsrika exemplen bygger på samverkan mellan politiker och tjänstemän, mellan förvalt- ningar inom den kommunala organisationen, liksom med kommuninvånarna.
Vi kan se en progression i planering för hållbar utveckling, från ekologisk hållbarhet till mer social och ekonomisk hållbarhet. Det är dock få exempel där alla hållbarhetsdimensioner integreras. Forskning- en studerat delar, inte hela hållbarhetskomplexiteten. Nya ansatser för hållbar stadsutveckling pågår i Norra Djurgårdsstaden och Storsjöstrand, de är dock ännu inte klara och möjliga att utvärdera. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer kan vara större problem än möjligheterna att stödja hållbar utveckling genom planeringsinstrument I PBL. Många samhällsfrågor, som påverkar hållbar utveckling hanteras inte av planeringsinstrument i PBL, men kan stärkas genom annan fysisk, social eller ekonomisk planering.