Organisation och planprocesser

3.1.1 Ansvarsfördelning

Fråga: Var ligger ansvaret för översiktlig- respektive detaljplanering inom er organisation? Både på nämnd- och förvaltningsnivå. Organisationsscheman?

I flertalet av de intervjuade kommunerna ligger ansvaret för översiktsplaneringen direkt under kommunstyrelsen. I några kommuner ligger även detaljplaneringen direkt under KS. De kommuner som hanterar detaljplaner direkt under kommunstyrelsen är ofta små kommuner med liten organisation.

I övriga kommuner ligger ansvaret för detaljplanering och översiktsplanering antingen på olika förvaltningar eller alternativt inom samma förvaltning men att de hanteras av olika beslutsinstanser. I de fall detaljplaneringen inte ligger under KS hanteras de inom samhällsbyggnadsförvaltningen eller liknande och beslut tas i byggnadsnämnden.

3.1.2 Samverkan mellan processer samt med andra funktioner

Fråga: Om översiktlig- respektive detaljplanering ligger inom olika förvaltningar hur fungerar samverkan/kopplingen mellan processerna?

I några kommuner av de där ansvaret ligger på olika förvaltningar sitter man dessutom geografiskt sett åtskilda, vilket upplevs som negativt. Man uttrycker en önskan om att man skulle vilja jobba mer ihop. I någon kommun anser man att genomslaget i kommunen blir lite otydligt och att miljö- och byggnämnden är mer engagerad än

kommunstyrelsen. I en annan kommun uttrycker man en frustration över bristande dialog och att man på kommunkansliet, där ansvaret för översiktsplanering ligger, inte ens har någon samhällsplanerare, vilket leder till bristfällig kommunikation mellan förvaltningarna. Det kommer helt enkelt ett färdigt dokument som övriga har att förhålla sig till.

Att översiktsplanering och detaljplanering ligger under olika förvaltningar upplevs däremot inte som något problem om man sitter tillsammans och på så sätt ändå får en naturlig koppling.

Fråga: Kopplingar/samverkan till/med andra funktioner inom samhällsbyggandet som bygglov, trafik, park, mark- och exploatering? Samarbetsformer?

En kommun har gjort planen tillsammans med kommunens tillväxtenhet vilket de upplever som positivt.

I några kommuner har man löst samordningen genom att ha olika former av

samordningsgrupper, ofta i form av en plangrupp som träffas regelbundet. I en kommun beskriver man en förvaltningsöverskridande plangrupp som träffas ungefär varannan månad där miljö- och bygg, kommunchef, näringsliv, kulturmiljö, gata, park, kommunala bostadsbolaget m.fl. deltar. Liknande samordningsgrupper finns även i ett par andra kommuner och beskrivs som positivt, inte minst för de som jobbar med bygglov.

10 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

Framförallt när det gäller detaljplan verkar det finnas en tydlig ambition och även uttalade former för hur samarbete ska ske. Här ingår allt från organiserade startmöten tidigt i processen till särskilda projektgrupper för varje specifik detaljplan eller återkommande plangruppsmöten med representanter från varje område.

I översiktsplanearbetet upplever man det ofta som relativt lätt och naturligt med samordningen och flera kommuner jobbar till exempel med dialoger och tidiga

workshoppar men även med avstämningar senare i processen. Det sker ett fortlöpande samarbete och övriga funktioner lämnar även formella yttranden i de olika planskedena.

3.1.3 Processcheman

Fråga: Beskriv kort ÖP – DP processen – finns processcheman?

De flesta kommuner beskriver detaljplaneringen som en rutinberoende process varför checklistor och liknande är ett måste. Det finns processcheman, uppdragsbeskrivningar, PM, checklistor m.m. för att säkerställa att alla detaljplaner som tas fram följer samma process och att alla viktiga frågor kommer med och behandlas i alla planer. Man hänvisar ofta även till PBL.

Processcheman eller en tydligt uttalad arbetsgång är inte lika vanligt i

översiktsplaneringen och här ser man inte att det finns samma stöd för arbetet som för detaljplaneringen. Några kommuner har i och med framtagandet av deras senaste översiktsplan även försökt ta fram en form för hur översiktsplaneprocessen ska hanteras och på så sätt säkra en tydligare process för kommande översiktsplanering.

3.1.4 Politikers uppfattning om översiktsplanens roll

Fråga: Vad är din syn på översiktsplanering och hur viktig anser du att översiktsplanen är i förhållande till andra styrdokument inom er kommun?

Samtliga tillfrågade politiker anser att översiktsplanen är ett mycket viktigt dokument. En av politikerna i en mellanstor kommun berättar att fokus har legat på att

översiktsplanen ska vara så tydlig att man ska kunna gå direkt från den till detaljplanerna. Den ska vara tydlig och långsiktig utan att vara för detaljerad. Samma person anser att kommunen tidigare haft många fördjupade översiksplaner vilket vållat problem vid efterföljande planering, inte minst för att de i vissa fall varit alldeles för detaljerade och snabbt blivit inaktuella och därmed inte varit anpassade för verkligheten. Samtliga fördjupningar har i samband med den nya översiktsplanen upphört att gälla. En annan politiker anger dock att de fördjupade översiktsplanerna är något man aktivt valt att jobba med för att utveckla översiktsplanen. Detta förhållningssätt framträder även i intervjuer med tjänstemännen.

Fråga: Hur upplever du att organisationen kring ÖP/DP-processen fungerar i er kommun? Hur fungerar samverkan/kopplingen mellan processerna?

Ingen av de tillfrågade politikerna upplever några problem med organisationen och processerna så som de ser ut i dagsläget i kommunerna.

11 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx

En person menade att det är mycket viktig att översiktsplaneringen ligger under kommunstyrelsen, kanske framförallt efter att planen blivit antagen då man på ett brett plan ska jobba för att genomföra planen.

Fråga: Är din uppfattning att utvecklingsinriktningen och intentionerna i översiktplanen följs dvs att översiktsplanen som styrdokument har en tydlig status och förankring? Följer ni regelbundet upp den faktiska utvecklingen i relation till översiktsplanen? Vad är er erfarenhet i så fall?

De intervjuade politikerna anser överlag att översiktsplanerna är väl förankrade och av stor vikt för planeringen. En av de intervjuade poängterade vikten av politikernas ansvar att se till att den efterföljande planeringen hela tiden följer den linje som översiktsplanen står för.

Ofta ser politikerna varje ny mandatperiod som ett tillfälle att följ upp planen men ingen kunde klart beskriva något mer konkret.

I en kommun håller man på att titta över gamla detaljplaner i kommunens centrala delar då dessa är mycket inaktuella, vissa från 30-talet. Tanken är att slå ihop dem till ett fåtal och då är översiktsplanen vägledande i det arbetet.

Fråga: Upplever du att den översiktsliga planeringen får tillräckligt med resurser så att planeringsunderlag och ställningstaganden på övergripande nivå kan effektivisera efterföljande detaljplaneläggning?

Samtliga tillfrågade politiker menar att man självklart hade kunnat se ett behov av mer resurser i översiktsplaneprocessen. Dock har man på olika sätt löst problemet till exempel genom att låta en planerare göra stora delar av uppstartsarbetet av översiktsplanen inom ramen för pågående examensarbete. I en annan kommun har man förmånen att få lite stadsbidrag i översiktsplanearbetet, bland annat när det gäller vindkraft. Uppfattningen rent generellt är dock att mer resurser, framförallt personella, ökar förutsättningarna för en bra översiktsplan.

Fråga: Hur upplever du att samverkan med andra funktioner inom samhällsbyggandet som bygglov, trafik, park, mark- och exploatering fungerar i er kommun? Samarbetsformer?

Det fungerar bra. I de mindre kommunerna där organisationen präglas av närhet mellan såväl enskilda personer som mellan olika enheter upplever politikerna, precis som tjänstemännen själva, detta som mycket positivt och en stor framgångsfaktor genom att beslutvägarna ofta blir kortare och kunskapen ökar.

12 (39)

RAPPORT

KARLSKRONA 2014-10-15, REV. 2014-10-31 HÅLLBAR ÖVERSIKTSPLANERING DELSTUDIE 2: INTERVJ USTUDIE

v:\strategisk planering\hållbarhetsuppdraget\rapport 1\bilagor\sweco\hållbar översiktsplanering delstudie 2 intervjustudie 20141111.docx