Frågor av väsentlig? natur vid Tanum-mötet den 15 januari 1970
E. ARBETSTILLFÄLLEN
-•• Vad gör lnyndighetexMrja om arba bsi finhet tippa tår i. samband med verkets placering?
- Hur många anställda vid verket? Tjänstemän? Arbetare?
- Hur många av ortens egna arbetstagare kan beredas tillfälle till arbete i verket?
- Har ansvariga beaktat att totalt kommer arbetstillfällena att minska eftersom etablerade industrier nu aviserar avflyttning om verket kommer till stånd?
- Skall det vara en mycket kvalificerad personal (med hög teoretisk utbildning och lång erfarenhet)?
- Skall verket köras i 3- eller 4-skift?
Bilaga 15 5
P. SÄKEHHET
]?„ 1 Allmänna frågor
- Hur arbetar de säkerhetsvårdande myndigheterna i detta fall?
- Eur är säkerhetsanordningar och -kontroller planerade inom verket?
- Vilka säkerhetsåtgärder etc kommer att finnas för personalen inom verket?
~ Vad för typ av skyddskläder etc kommer personalen att ha?
- Hur förvaras uppbearbetat material, som ej omedelbart kan avyttras?
F.2 Säkerhetszoner, befolkningstäthet etc
- Varför behövs nu säkerhetszoner? (AE påstår ju frankt att verket skall vara helt riskfritt!)
- Alla data om zoner och befolkningstäthet]
- De olika nya bosättningsområdena? (Detaljerj)
- Experter säger nu att enligt senaste erfarenheter bör zonerna kunna minskas! Hur är det med detta?
F.5 utsläpp i luft (L) ooh hav (H)
L - Definition och detaljer på de radioaktiva ämnen som skall släppas ut i luften!
L - Kan lokala, koncentrerade nedfall sko? (som påvisats vid SOp-utsläpp)
L - Vilka typer av radioaktiva ämnen kommer att spridas ut från skor-stenen?
L - Hur stora kvantiteter (curie/år) kommer maximalt att släppas ut i luften av t ex: 8 5K r , 1 5 1J och 1 5 5Xe?
L+H - Blir anläggningen mer ekonomisk om utsläppen till luft och hav ökas?
L+H - Kommer USA snart att förbjuda utsläpp i luft och hav?
H - Totalt max. utsläpp i havet per dygn (i millicurie)?
H - Hur stor blir aktiviteten i millicurie/l eller nr i havet vid a) själva utsläppsplatsen? b) fjordmynningen?
H - Vilka typer av radioaktiva ämnen kommer att släppas ut i havet?
H - Hur stora kvantiteter (ourie/år) kommer maximalt att släppas ut i havet per år av ämnena 5H , 9°Sr, 9 5Z r , 9 5N b , 1 0 6R u , 1 5 7C s och
144, Ce?
r-.'iTJ
Bilaga 15
H - Halveringstider för de olika typer av isotoper som släpps ut i havet?
H - Kommer utsläppet i havet att ske över eller under "språngskiktet"?
H - Har spridnings- och strömningsmätningar i havet företagits kring den planerade utsläppsplatsen? (Finns dessa att tillgå?)
H - Hur sker anrikningen av utsläppta isotoper i havets flora och fauna?
- Finns det någon svensk eller annan utredning om radioaktivt avfalls skadeverkan på fauna och flora till lands resp. i vatten?
- Kan skadeverkningarna till lands resp, i vatten reduceras till noll, då koncentrationerna av resp. komponent går under ett visst värde?
F.4 Fiske, bad och friluftsliv
Fi - Finns någon utredning om strömförhållandena?
Fi - Finns någon utredning om det uppvärmda kylvattnets inverkan på fisket?
Fi - Kommer fiskeförbud att utfärdas? (i så fall över hur stort om-råde?)
Fi - Kommer det att bli riskabelt för fiskarna att arbeta i det "ned-smittade" (= radioaktiva p g a utsläppet) vattnet?
Ba - Vilket max.värde i REM får en person efter en timmes bad mitt i fjorden?
Ba - Blir badning inom riskzonen tillåten?
Ba - Blir badandet helt riskfritt?
Fri - Kommer friluftslivet att beläggas med restriktioner?
F.5 Avfall, lagring etc
- Var kommer radioaktiva avfallet att lagras? (i bergsrum?) - Hur mycket avfall kommer att finnas inom verket om 100 år?
- Innehåller avfallet 9°Sr?
- Den nya metoden med förvaring av avfall i glasmassa, är den helt utprovad?
- Finns idag någon helt ofarlig metod för lagring av detta slag på lång sikt?
- Kan man flytta en lagringsdepå för avfall?
-i
Bilaga 15 F.6 Genetiska problem
- Kan överhuvudtaget radioaktiva produkter lagras i människor och djur?
- Kan anrikning av radioaktivitet ske i männsikornas arvsanlagbärande gener?
- Det går väl e.j helt ätt utesluta att anrikning av radioaktivitet sker i någon del av den biologiska kedjan växter - djur - människor med påföljande skador på samtliga parter i kedjan?
- Kan man garantera att inga genetiska skador uppstår på kommande gene-rationer?
- Vilka biologer har AE anlitat vid planeringen av verket? (Deras upp-drag och resultat?)
- Kommer någon förändring att ske i havets fauna och flora genom gene-tiska skador på strålkänsliga organismer som anrikar olika radioak-tiva isotoper?
- Vilka följder kommer utsläppen att få för de havsdjur som används till människoföda t ex ostron, blåmusslor, räkor, hummer och andra skaldjur samt olika fiskarter? Finns det t ex risk för att olika radioaktiva fissionsprodukter via växtplankton snabbt anrikas i räkorna som fiskas i Kosterfjorden? (Hakorna lever ju på detritus på stort djup och kräftdjur koncetrerar flera fissionsprodukter t ex
137
Cs, "Sr, 9 52 r ochP.7 Olyckor, haverier etc
- Då en olycka inträffar, vilka åtgärder vidtas då?
- Hur förfar man med personal som fått för stor stråldos?
- Vilka evakueringsresurser och -möjligheter kominer att finnas?
- Evakueringsvägar? (Hya vägar måste väl byggas för detta, varav en parallell med E3:an?)
- Hur snabbt skall områdena evakueras efter en olycka?
- Hur lång tid efter en olycka kan befolkningen återgå till sina bo-platser?
- Hur klaras skadeståndsanspråken upp efter en olycka?
- Varför har TTSA hemligstämplat en rapport om olyckor som inträffat vid kärnreaktoranläggningar?
LITTERATURLISTA
Ä^.tjLkelserien Marken i Dagens Hyheter. Artiklar införda 13/8, ,6/3, 19/8, 25/8, 5/9, 16/9 och 26/9 1970.
Statens, Planverks rapportserie Västkusten. Rapport nr 5.
Del 1. Fr.a Intoduktion. Lokaliseringen av OK-raffina-deriet.
Del 2. Fiske. Areella näringar.
Del 3» Fr.a. Bohuslänska kusttätorter.
Del 4. Er. a. Upparbetningafabrik för réaktorelement.
Del 5» Fr.a. Turism och kommunalekonomi.
Del 6. I T . a . Busstrafik.
Del 7» Fr.a. Värö industrialisering.
Del 8. Pr.a. Friluftsliv och rekreation.
Samtliga rapporter utgivna 1970»
Pressens behandling av. pch betydelse i Sannäsfrågan, Magnusson, Wettwrqvist, Rhedin, Wiberg och Larborn. Stencil. Miljövårds-kursen, Göteborgs Universitet 1970.
Objektivitetsproblemet, i samhällsfprskningen. lerdal,G. Stock-holm. Rabén & Sjögren. 1968.
Individual in Society, Krech,D. Crutchfield,RS & Ballachey,SC.
K.Y/San Fr-o/Toronto/London. Mc Graw-Hill Book Co.sInc. 1962.
Upp till kamp i Båtskär3näs• Daun,JL. Oskarshamn.Prisma. 1969.
Centralbyråkraterna och glesbygden. Brox,0. Halmstad.Prisma.1969.
Översiktsplan. Göteborgs och Bohus Län. Del 1. Inventeringar.
Länsstyrelsen 1969»
Länsplanering. 15.67 för Göteborgs och Bohus Län.
Informationsskrift för Tanumshedeblocket. Nr 2 1969 och nr 2 1970. Utgiven av Tanumshede storkommun.
Glesbygd. Utgiven av Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor inom Kungl. Maj sta kansli.' Stockholm 1969.
JBn.bygd i Centrum. Broschyr. Tanumshede kommunalblocks samarbets-nämnd. 1969.
,Massko;iimunikation och åsiktsförändringar. Howak,K. Carlman,B.
Wärneryd,K-3. Stockholm .1966.
Socialt Samspel. Aubert V. Stockholm. Almqvist & Wiksell. 1968.
.Flyttning.och familjeaapassning. Eriksson,K. Stencil. Sociologiska Institutionen. Göteborgs Universitet. 1968,
Fprestville.- a study of rural «ooial-ohange. Rundblad, B. Uppsala-1951.
.•<• -.}•'
°"A- >s~%
ÖVersiktsplan. Goteborgs och Bohus .Län. Del 2. Sektorrapport 4.
Jord- och Skogsbruk. Länsstyrelsen 1970.
Kommunalekonomiska konsekvenser av turism. Studie utförd av Wallentin och Olsson, nationalekonomiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Steneil. 1969
Medborgarna informeras. Projektet.: Kommunal självstyrelse-kommunal indelning. Birgersson, Forsell, Odmark, Strömberg i Örtendahl. Almqvist & Wiksell. 1971.
Theory and Experiment i Social Communication. Festinger et al.
Ann Arbor 1952.
Community Conflict. Coleman,James S. Eree Press. New York.1957 Kvicksilvergäddan. Edfält.i.W. Stockholm 1969.
Pallet Brofjorden- regering på osäkert vatten. Hur samhälls-planering fungerar i verkligheten. Svennson, Ronny. W & W-serien. Stockholm. 1971.
Atomkyrkogård på Västkusten. Stencil utgiven av medborgare som kräver att plutoniumverk jämte atomkyrkogård ej kommer till stånd.
Tanumshede 1970.
Samhälle i förändring. Bn intensivstudie av ett samhälle i Västra Värmland, Bäck-Wiklund & Lindfors. Länsstyrelsen i Värm-lands län. 1970
'i 't '''- 1