Informationsmötet kom att spela en central roll i debatten om Sannäsprojektet, och därför skall det behandlas utförligare här än vad som skett tidigare (se sid 3 2 ) . Många faktorer bidrog till at ge informationsmötet dess framträdande roll, och några av de viktigaste nämns nedan:
- Pressdebatten kulminerade dagarna omkring informations-mötet. Redan i november 1969 började tidningarna skriva om förväntningar inför informationsmötet i januari 1970.
Dagarna efter informationsmötet refererades det ingående i dagspressen. Genom tidningsreferaten nådde olika talares ord och synpunkter ut till den bredare allmänheten. Infor-mationsmötet kom på det viset att ha opinionsbildande be-tydelse för långt flera än de 700 mötesdeltagarna.
- Intervjuerna med befolkningen i Tanum sommaren 1970 visade att informationsmötet upplevdes' som den stora avgörande händelsen under debatten. Man använda ofta
informations-•0
iSm
•'$>•
t.' 55
_mötet son tidsangivelse: "före informationsmötet", "kring informationsmötet", "efter informationsmötet".
- Pä informationsmötet fanns representanter från AB Atom-energi och olika beslutsfattande myndigheter. I pressen hade man så länge debatten pågått efterlyst derati syn-punkter på Sannäsprojektet. Det var således med spänt intresse man avlyssnade och registrerade olika talares inlägg. Efter flera månaders väntan på att AB Atomenergi och olika myndigheter skulle träda fram och klargöra sina ståndpunkter i Sannäsfrågan så kom de - när man äntligen fick höra dem - att uppfattas som slutgiltiga, och i och med det tycks debatten ha börjat dö ut. Informations-mötet blev för alla parter ett tillfälle att visa vad man ansåg; framför allt formade det sig till en kraftig de-monstration mot Sannäsprojektet.
Säkerligen fanns det flera förhållanden som hjälpte till att skjuta informationsmötet i Sannäsfrågans "förgrund", Några sådana förhållanden kommer att bli belysta i den beskrivning av infor-mationsmötet som görs här.
Veckan innan informationsmötet präglades pressdebatten om Sannäs-projektet av hård kritik riktad mot AB Atomenergi. 08.01 hade representanter för Atomenergi i Göteborgs-Posten dementerat att planerna på upparbetningsanläggningen skulle vara långt framskridna. Tidningarna hänvisade till att ärendet passerat 17 beslutsinstanser mellan 1965 och 1969 och menade att Atom-energi uppenbarligen försökte hemlighålla planerna. Dessutom pekr,de man på de projektstudier som gjorts och de kostnader som investerats och som man menade ytterligare bekräftade att planerna var definitiva. Den dominerande frågan i pressen denna tid hand-lade om huruvida ett beslut om upparbetningsanläggningen skulle komma till stånd och i så fall när. Osäkerheten cm framtiden skulle inverka manligt på kommunens planering. I Handelstidningen kunde man 08.01 läsa: "Atomplaner lamslår Tanmn. Tanums kommun håller på att lamslås helt i väntan på det definitiva beslutet om pluto-niumverkets lokalisering i Sannäs. Inga tomter säljs längre, inga hus.byggs och kommunens två största företag har skjutit fram ut-byggnadsplanerna."
15.01»1970 ägde informationsmötet rum i idrottshallen i Tanums-hede. I Tanumshede var det många som stängde sina affärer och tog ledigt, och skolbarnen fick ledigt från skolan. Ca 700 var när-varande. Förutom befolkning från kommunen, kommunalmän och repre-sentanter för sommarbefolkningen fanns ett stort antal experter från Atomenergi och olika myndigheter närvarande. Bland mötes-deltagarna fanns representanter från:
AB Atomenergi
Delegationen för atomenergifrågor Statens Strålskyddsinstitut Naturvårdsverket
Civildepartementet Statens Planverk
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Län Chalmers Tekniska Högskola '
"Västkustfiskarnas Centralförening
Mötet började klockan 14.00 på dagen (se sid 10). Landshövding Per Nyström valdes till mötesordförande. Landshövdingen hade gjort sig ¿änd som förespråkare för upparbetningsanläggningen:
"När vi varit på språng efter industrier till Västkusten har framtidsindustrierna haft störst intresse. Exempelvis petrokemin till Stenungsund och atomenergin till Tanum."
Ordföranden i kommunblockets samarbetsnämnd Valdemar Haneson hälsa-de välkommen och sahälsa-de bl a:
- Naturligtvis ser vi gärna debatt, men den har i vi3sa fall synts oss omotiverad och alltför tillspetsad. Vi har inte helt gillat den på kommunalt håll.
- Bakom motsättningarna om plutoniumverkets farlighet eller ofar-lighet skymtar motsättningar mellan semesterfirarnas önskningar om att ha stora orörda områden till förfogande och hemmabornas önskemål om den egna bygdens fortbestånd och lyckliga framtid.
- Ingen kan förneka turismens stora fördelar, men enbart på turism kan ingen bygd leva. Det krävs också företag som kan ge bygdens folk sysselsättning. Turism ,och industri bör bandra hand i hand för att målet, en levande och livskraftig bygd, skall uppnås.
- Vi vill veta hela den osminkade sanningen.
1) Kommunens expert professor B McHugh.
• -:^M
57
Efter mötesordföranden Per Nyströms inledningsanförande fick expertpanelen ordet. Dir. Erik Svenke, caviling. Alf Larsson och fil lic Lars Carlbom från AB Atomenergi talade i nu nämnd ordning om bakgrunden till projektet, anläggning och metoder samt säker-hetsfrågor. Nedan följer utdrag ur dessa föredrag. Utdragen är sådana som ofta förekom i pressen dagarna efter mötet. Be tar upp. synpunkter som efterlysts i den föregående pressdebatten. I den här rapporten har även medtagits synpunkter som ytterligare belyser Atomenergis syn på frågan.
Direktör Erik Svenke om bakgrunden till projektet:
- "Jag skall icke gå ir. på detaljer men konstatera att om nu till-gänglig kapacitet i Västeuropa utnyttjas effektivt, och med smärre tillsatsinvesteringar ges en extra kapacitet för kraftreaktor-bränsle, så räcker dessa anläggningar under 7O-talet för Väst-europas behov. En första stor, helt ny anläggning behöver tas
i drift i början av 1980-talet och en andra i mitten av 1980-talet., Om en anläggning skall stå färdig någonstans i Europa i början av 1980-talet behöver man ta principiell ställning härtill i mitten av 1970-talet, Vi har tydligen från svensk sida i hög grad anled-ning att bevaka den europeiska och internationella utvecklingen med den starka utbyggnad av kärnkraft som pågår i Sverige...
AB Atomenergi som ju tillkommit för att väsentligen på stats-medel driva utvecklingsarbete på kärnenergiområdet lät tillsam-mans med Vattonbyggnadsbyrån 1960-62 göra en studie över förlägg-ningsplats för en upparbetningsanläggning i Sverige. Med de krav som bolaget då ställde upp kom man till Sannäsområdet såsom mycket väl lämpat. Sedan gjordes också en ganska noggrann projektstudie i5ver en anläggning på ti-1 ton kapacitet med tänkt placering på Sannäsområdet, vilken verifierade att området ur teknisk synpunkt var mycket bra... Efter denna studie 1962-65 har inga planerings-eller projekteringaarbeten gjorts i Sverige över upparbetningsan-läggningar.
...Jag vill genast säga uppfattningen att debatten varit till en del nytta och att en genomgång av det slag vi skall ha idag är viktig. Debatten visar på ett informationsbehov och har också visat på svårigheter som uppkommer vid försök till en långtids-planering. Enligt den redogörelse jag gjort talar vi dook inte
58 om något konkret färdigt utformat förslag till anläggning, och en del frågor kan därmed inte 'besvaras. Vi debatterar alltså denna fråga på ett tidigt stadium.
...Debatten har hittills dock i vissa avseenden varit osaklig och vi har sett en provkarta på ganska extrema och i högst olika rikt-ningar gående uttalanden, och jag hoppas att vi idag kan hamna mera på verklighetsplanet.
... Vi är väl överens om att en allmänt negativ inställning till en fortsatt industriell utveckling överhuvud taget är föga frukt-bar och realistisk... Energiframställningen intar en nyckelställ-.ning i utvecklingen, och den ständigt ökande efterfrågan på el-energi kan också tillskrivas kraven på förbättrad miljö.
... I debatten har AB Atomenergi framställts som en exploatör, som hårt söker genomdriva vissa intressen. Det har flera gånger gjorts gällande att detta företag skulle ha långt framskridna planer att uppföra en anläggning i Sannäs liksom att företaget skulle intensivt arbeta på att få fram beslut om att en sådan an-läggning skulle byggas. Detta är felaktigt. Genom åtgärden att söka efter område och förvärva mark framstår företaget givetvis i någon mån som en part. Med det allmänna utvecklingsansvar på kärnenergiområdet som företaget har bör det dock vara uppenbart att AB Atomenergi vill och skall medverka till att denna del -upparbetningen - löses på ur landets synpunkt vid varje tidpunkt gynnsammaste sätt... Bolaget företräder alltså ett allmänt intresse.
Tills vidare klarar vi oss med utländska resurser på detta område...
Med den kärnkraftindustri som byggs upp i Sverige kan vi dock förr eller senare komma i det läget att vi behöver en upparbet-ningsanläggning i landet... Vem som då kommer att bli part, kommer att bygga och driva en anläggning vet vi ej idag. Vi har uppfattningen och vi hoppas att auditoriet här kommer att få samma uppfattning att med de erfarenheter som finns utomlands och som kommer att byggas upp utomlands och med den tid vi har på oss, detta kan göras till en i förhållande till annan industri idag miljövänlig hantering, där varje tänkbar risk för olyckshändelse förebyggts. Vi kanske en gång tog till säkerhetsvillkoren, då det gällde befolkningstäthet, för strängt, men det är bättre så och att pruta än tvärtom. Vi anser sålunda att det är klokt att långsiktigt planera denna sak. Vi har uppfattningen att området vid Sannäs, mot bakgrunden av dagens kunskaper om denna teknik, fortfarande är mycket lämpat, och också att en eventuell anlägg-ning där kan byggas och drivas så att en annan utnyttjanlägg-ning av
m$w-
y'•&$•>**•;
59
områdena omkring icke behöver störas i någon väsentlig grad och icke påverkas negativt.
..»Det finns en faktor i detta resonemang som är störande och som vi beklagar. Genom att hela denna sak kommit att stöttas på framtiden mera än man kunde bedöma för 10 år sedan och till följd av osakliga inlägg i debatten med påståenden om svåra utsläpp och stora risker har kommunens och länsstyrelsens planering för-svårats."
Pil lic Lars Carlbom oni säkerhetssynpunkter på Sannäsprojektet:
- "Radioaktiv strålning är något som funnits i naturen i alla tider... Be olika naturliga strålkällorna är följande: ...jord-skorpan (radium, uran och kalium)... och i byggnadsmaterial som tillverkas av råvaror från jordskorpan...markaktiviteten upptas också i vår föda,.. marken avger gasformig aktivitet som inandas ... slutligen har vi den kosmiska strålningen... Verkningar av de små stråldoser det här är frågan om är ganska svåra att studera, men man har genom experiment med större doser gjort troligt att de bl a har genetiska effekter dvs strålningen bidrar till den förändring i arvsanlagen som har ägt rum i alla tider. Det är också möjligt att den naturliga strålningen är en bidragande or-sak till vissa cancersjukdomar, som man vet kan framkallas genom väsentligt större stråldoser.
Människan har infört nya strålkällor i sin miljö... byggnads-material,,, den medicinska användningen av radioaktiva isotoper
och röntgen... nedfallet från kärnvapenprov, och mindre bidrag från den fredliga användningen av kärnenergin... Strålriskerna vid normal drift i en upparbetningsanläggning för använt kärn-bränsle kan beröra dels personalen, som arbetar i anläggningen och dels den kringboende befolkningen...
Innan man från anläggningen släpper ut avfallsvatten, som kan vara aktivt, underkastas det en rening, t ex genom indunstning...
Skulle vid mätning aktiviteten visa sig vara för hög, återförs avfallsvattnet till reningsanordningen för förnyad rening. Det är enbart en ekonomisk fråga hur långt reningen drivs. Detta gäller med ett undantag, nämligen den radioaktiva väteisotopen titrium.., men titrium är ett av de ofarligaste radioaktiva ämnena, och de mängder som är aktuella för utsläpp saknar betydelse ur
60 risksynpunkt i en havsrecipient. Här man bestämmer tillåtna mängder aktivitet för utsläpp i en vattenrecipient, tar man hänsyn till följande förhållanden: Man undersöker den utspädning av avfallet som äger rum i närheten av utsläppspunkten genom naturlig vatten-omsättning. Man tar hänsyn till de stråldoser som man vid badning skulle få... de stråldoser som kan fås vid hantering av fiskred-skap. .. sädana stråldoser som kan uppstå genom aktivitet, som för-tärs i form av fisk och skaldjur... Tillåtet aktivitetsutsläpp i en vattenrecipient bestäms av säkorhetsmyndigheterna...
Det luftburna avfallet passerar efter rening förbi en mätanord-ning som kontrollerar mängden aktivitet, och därefter sker ut-släppet genom en hög skorsten. De faktorer som bestämmer tillåtna aktivitetsutsläpp genom skorsten är:
- skorstenshöjden
- den externa stråldos, som människor kan få från aktiviteten i luften och likaså den interna stråldosen från inandad aktivitet - ämnen, som bärs av luften, kan avsätta sig på mark, vegetation
och vatten. Den deponerade aktiviteten kan dels ge extern be-strålning och dels intern bebe-strålning efter att ha överförts till människor, t ex via dricksvatten, grönsaker, mjölk från kor som betat i området etc...
Som kontroll insamlas prover från omgivningen för bestämning av aktivitetskoncentrationen i olika produkter. Avgörande beträffande tillåtna utsläppsnivåer ligger hos säkerhetsmyndigheterna...
Man kan inte helt utesluta möjligheten av haverier i anläggningen...
Därför granskar säkerhetsmyndigheterna noggrant de åtgärder till förhindrande av haverier och för "begränsning av konsekvenserna av haverier som finns vidtagna i anläggningen. Jag vill redan nu understryka att icke något enda fall av haverier i kärntekniska anläggningar medfört skada på tredje man.
Motivet till att man har valt glesbygdsförläggningar har varit möjligheten av ett aktivitetsutsläpp vid haveri, som skulle göra det behövligt att temporärt utrymma ett område utanför anlägg-ningen eller att införa restriktioner på verksamheter i området.
Självfallet är det enklare att vidta dylika åtgärder om en mindre befolkning berörs.
9'-i
61 Behovet av säkerhetszoner kring anläggningarna, där man vill begränsa befolkningstätheten måste bedömas mot de utsläpp av ak-tivitet, som kan beräknas äga rum vid haverier. Por att faat-ställa storleken av dylika säkerhetszoner måste man ha ett defi-nierat projekt att bedöma. Ett sådant föreligger inte idag för Sannäs-anläggningen, och därför kan man inte utan vidare utred-ningar bestämma storleken av dessa zoner...
Tillämpat på en Sannäs-förläggning av en svensk upparbetningsan-läggning kan man därför säga att platsen ur säkerhetssynpunkt liksom ur teknisk och ekonomisk synpunkt fortfarande är mycket lämplig och att alternativa förläggningsplatser inte behöver dis-kuteras med hänsyn till säkerhetsfrågorna. Om alternativa förlägg-ningar skall bli aktuella måste skälet vara planeringssynpunkter av annan art än de som gäller själva anläggningen, och som inte existerade när platsvalet gjordes."
Docent L Hannerz från Naturvårdsverket tog upp problemet med att energiefterfrågan ökar varje år med ifo och att redan 50$ av vatten-tillgångarna är tillvaratagna. Han sade också att man bättre be-mästrar de radioaktiva avfallen än de från de konventionella kraftverken. Beträffande utsläppen vid normal drift vid en upp-arbetningsanläggning sade docent Hannerz att man gör provtagningar och för dagbok över dessa, och att Statens kontrollmyndighet gör stickprov för att kontrollera att utsläppen inte överskrider till-låtna värden.
Efter dessa anföranden vidtog debatten som varade i 7 timmar och i pressen betecknades som "stundom stormig". I en paus i debatten demonstrerade skolbarn mot upparbetningsanläggningen med plakat textade: "Attentat mot Bohuslän. Risk för ödebygd." "Atomverk bort från Bohuslän." "Atomverk nej - industri ja" m m.
Enligt en statistik ' som AB Atomenergi låtit utföra ställdes 155 frågor till expertpanelen under debatten. Många frågor fick av tidsskäl lämnas obesvarade, Från de 155 frågorna har Atomenergi räknat bort ''dubbleringafrågor, ovidkommande frågor och frågor utanför ämnet" och resten 101 "distinkta" frågor fördelade sig på följande grupper:
i) Se bilaga 1?.
'ås'.
i?
• SL"1
62 A Bristfällig information (allmän och teknisk) 18 B Lokalisering 9 C Myndigheternas inställning 5 D Ersättningsfrågor 9 E Arbetstillfällen 6 P Säkerhet
P.1 Allmänna frågor 5 P,2 SäJ erhetszoner, befolkningstäthet etc 4 P.3 Utsläpp i luft och hav 16 P.4 Piske, bad oeh friluftsliv 8 P.5 Avfall, lagring etc 6 P.6 Genetiska problem 7 P.7 Olyckor, haverier etc 8_
Summa 101
Hälften av frågorna rörde säkerheten, framför allt utsläpp i luft och hav och effekter av dessa.
Svaren från AB Atomenergi kan sammanfattas i följande punkter:
1. Det är ingen långt framskriden planering.
2. Det finns inga stora säkerhetsrisker.
Av frågorna som ej var riktade till AB Atomenergi kan nämnas fil mag Heine Jacobssons fråga till ordföranden i samarbetsnämnden i Tanumahede kommunblock, Valdemar Hanesson, hui\ivida kommun-styrelsen var villig att anordna en opinionsmätning bland befolk-ningen i Tanum. Han fick svaret: "Vi är beredda att göra en opi-nionsmätning. Vi är också beredda att arbeta för den linje som majoriteten av Tanumsborna föredrar."
Nedan följer några av presskommentarerna till informationsmötet dagarna efter:
Strömstad Tidning I7.OLI97O:
Informationsmötet i Tanumehede idrottshall om plütoniumverkét blev också något av ett opinionsmöté mot eh anläggning"i Sannäa. Ee.ore-sentanterna från AB Atomenergi med direktör Erik Svenke .i" spetsen fick finna sig i att möta ett ganska kompakt motstånd från all- ' mänhetens sida... .' .' " ;. • •
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16.01.1970:
Frågor haglade på Tanumsmötet men informationen var skäligen klen.
De direkta återverkningarna för Tanumsblockets befolkning av en upparbetningsanläggning, plutoniumverk, kom aldrig fram vid fråge-ställandet i Tanums idrottshall. Atomenergi förnekade nämligen kategoriskt alla planer på att lägga sig just där. Inget projekt -alltså inga svar på vilka återverkningar man kan tänka sig. Bara att anläggningen är ofarlig... I stort sett fick tanumsborna ganska liten behållning av informationen, vilket många uttryckte privat.
Göteborgs-Posten 16.01.1970s
Efter en närmast skandalöst lång väntan, som präglats av både djup ängslan och irriterad otålighet, fick Tanums kommunblock och hela norra Bohuslän på torsdagskvällen äntligen besked från AB Atomenergi: Det planerade och i princip beslutade plutoniumverket i Sannäs är en hyperfarlig anläggning, vars risker ingen vågar ta på sitt ansvar att förneka och vars slagkraft i en katastrof-situation ingen idag kan mäta ut.
Ledare i Göteborgs-Posten 16.01.1970;
AB Atomenergi är inte välkommet till Sannas. Den informationen lämnades på ett lättbegripligt sätt av ca 700 tanumsbor i utbyte mot den mer svåranalysorade informationen som tre . av bolagets män förmedlade till tanumsborna i torsdagens stormöte i Tanumshede..
I den information som lämnades av AB Atomenergis representanter vid mötet i Tanumshede bortsågs så gott som helt från riskerna med en upparbetningsanläggning eller plutoniumfabrik som den kallas i dagligt tal. Ja, man gick till och mod så långt att man ansåg de säkerhetszoner man tidigare laborerat med som överflödiga.
Därför ble* effekten av vad motståndarsidan hade att säga så mycket större. Och det hjf.lpte knappast att atombolagets talesmän i det läget efterlyste er. saklig" debatt. Inte heller bidrog raden av undanglidningar i svaren på de frågor som ställdes till att stärka tilltron till anläggningens ofarlighot...
I en intervju i Göteborgs-Tidningen (söndagstidningen) 18.01.1970 frågade man Valdemar Hanesson (ordförande i Tanumsblockets sam-arbetsnämnd) om han ansåg att man på informationsmötet fått veta hela den "osminkade sanningen" så som han hade krävt i sitt inled-ningsanförande. Hanesson svarades "Nej, den tror jag inte vi fick fram. Dessutom var det mycket som glömdes bort. Av det som sas är det me^ta omöjligt átt kontrollera."
"•m
^>
64 Vidare frågade GT om folk hade begripit vad som sades på mötet.
Hanesson: "Hej, tyvärr. Bet var förvisso en lugn saklig informa-tion aen den var ju into precis populärvetenskaplig. Sista delen av mötet blev ju för övrigt en organiserad protestaktion, där motståndarna tog makten. Det förde också det onda med sig att det var proffsen som förde ordet hela tiden. De vanliga invånarna och deras frågor hanns ju tyvärr inte med..."
Mötet följdes av en mindre debatt* som behandlade tanumsbornas låga deltagande i diskussionerna på informationsmötet. Strömstad
Mötet följdes av en mindre debatt* som behandlade tanumsbornas låga deltagande i diskussionerna på informationsmötet. Strömstad