artikelmaterialet.
.-?" -•'
•: ft*.
4%
De vanligaste argumenten är naturligt nog sådana som tar upp radioaktiviteten (4'99 markeringar) i samband med upparbet-ningsanläggningen. Därefter kommer argument som behandlar loka-liseringens konsekvenser för friluftsliv och turism (16:70 markeringar). Andra ofta förekommande argument är i tur och ordning: Argument som tar upp olycksrisker och läckagerisker (7s59 markeringar), textinnehåll som ger uttryck för hemlig-hetsmakeri och bristande information i frågan (25:56 markeringar), textinnehåll som behandlar åtgärder som pekar på riskerna i
en upparbetningsanläggning, som exempelvis riskzoner, säker-hetsmarginaler etc (8s54 markeringar), och argument nr 13
som handlar om miljöhänsyn för luft och vatten (50 markeringar).. '
Samtliga nämnda argument är väl spridda över tiden. De före-kommer i debatten från dess start tills den mattas av. Ytter-ligare några argument finns med från början och återkommer ständigt, t ex argument 1 och 2 (29 resp 37 markeringar) som menar att projektet är ett hot mot bygdens utveckling och att det måste stoppas.
Vissa tidsförändringar kan noteras. Debattens inledningsskede domineras av negativa argument som behandlar olycksrisker, säkerhetsfrågor och miljöförstöring. Senare i debatten (i oktober-november 19^9) tillkommer argument som behandlar olika negativa konsekvenser för sysselsättningen i Tanums kommun. De vanligaste påståendena gäller att ingen annan industri kommer att slå sig ner i Tanum om, upparbetningsan-läggningen kommer oeh/eller att redan där befintlig industri kommer att flytta. Vidare namnes att osäkerheten inför fram-tiden utgör en hämmande faktor för planeringen inom-kommunen.
De argument som är neutrala eller försvarar lokaliseringen åv V.;
.upparbetnirigsaniäggnihgen kommer, in sent i debatten. ,Ay.de .:.''.'.>..-••;
till lokaliseringen, direkt positiva argumenten' är de:'vanligaste • att riskerna är små, att det .inte finns.. nagra;rÍske¿aiÍ3; eller att.dessa'är överdrivna,. och att uppárbetñihgsanlaggningeii/ Icoia- ;
; -• • • • • • J • : • } - , , ; • • < • ;• . « • • , " • ' • '••,•'•'•* :'•'-/•' -/.-r '•,:'•.•'-••••.:••,••/•:'•: • ' • ' - . V ' / • ' • - ' . •
m e r a t t m e d f ö r a n y a a r b e t s t i l l f ä l l e n ? ; - ' ': •.',.>• ••:-"• '",'
::. •. , n v ;...
t*<fr:
n •
-'
. < • • * •
44
trädande position i lokalpressen '. Arbetet skiljer sig nå-got från övriga tidningar i det att de positiva argumenten har en mer framskjuten position (i en rangordning av argu-menten för respektive tidning), och.att.olycksrisk-argumen-ten har fått jämförelsevis mindre utrymme.
Det är intressant, att notera att argumentet som behandlar konsekvenser för friluftsliv och turism något oväntat är relativt sett vanligare i lokalpressen än i GHT och GT.
I Bohuslänningen och Strömstad Tidning kommer det på andra plats i en rangordning av alla argumenten; i GHT och GT kommer det på tredje plats.
£n annan anmärkningsvärd avvikelse är att Strömstad Tidning nästan helt saknar argumenten om de negativa effekterna som en upparbetningsanläggning befarades ha för sysselsätt-ningen i kommunen.
Hittills har pres materialet behandlats med utgångspunkt från när och vad olika tidningar skrivit i Sannäsfrågan.
Avsikten har varit ätt belysa informationsflödet som helhet, för att därigenom få ökad förståelse för opinionsbildningen.
I ett kommunikationsföribpp.finnsi emellertid fler faktorer att ta hänsyn till som t ex sändarens trovärdighet '. Man är mer benägen att påverkasnay sådana infprmatörer som upp-levs ¿om mer trovärdiga än .andra.;, Sent. allmänt är det rim-ligt att anta att lokalpressen' upplevs som trovärdigare än Göteborgspréssen (se sid-Jo)y^Emellertid ar olika.informa- ;
törer representerade i en och samma tidning och ofta i en och samma artikel. Olika informatörer som är av intresse i undersökningen och som därför hållits isär i analysen är följande:
1) DVS samma argument nämligen argument nr 4, 7, 8, 13, 16 och 25 är vanligast i alla tidningar. Vid indelningen av artiklarna i positiva, neutrala ooh. negativa uppstår emeller-tid, som nämnts på sid 40, skillnader mellan tidningarna eftersom samma argument bedömts olika beroende pä i vilket sammanhang det förekommer»
2) Se sid 110.
\Vj
45
A. Informatörer från aktionsgruppen "medborgaraktionen not radioaktiva skadeverkningar och säkerhetsrisker".
B. Artikelförfattaren själv.
C. Representanter för AB Atomenergi.
D. Befolkningen i Tanums kommun ooh "opinionen".
E. Industriidkare. ' . P. Representanter för turistnäringen.
G. Representanter för länsstyrelsen (utom naturvårdsråd ooh grupp under K ) .
H. Naturvårdsverk ooh naturvårdsråd.
I. Statens Planverk.
J. Vetenskapliga experter.
K. Landssekreterare Erik Axelsson, länsarkitekt Frans Scher-man ooh Mträdande länsarkitekt Håkan Ridal '.
L. Riksdagsledamöter och representanter för olika departement.
M. Representanter för Tanums kommunstyrelse.
N. Citerad genom tidningsartikel i annan tidning.
21 0. Pil mag Reine Jacobsson '.
^ '• I
Förutom betydelsen av olika informatörers trovärdighet har massmediaforskare funnit, att vissa typer av artiklar läses oftare än andra. Det är i allmänhet lättare språkligt sett att tillgodogöra sig innehållet i ett reportage än innehållet i en ledare. Reportagen har bilder och fetare rubriker och uppmärksammas också följaktligen i större utsträckning. Det är emellertid troligt, att det "seriösare" och mindre sensa-tionsbetonade anslaget i ledare- och kultursidedebatt gör att dessa upplevs vara pålitligare. I Sannäafrågan torde det inte vara någon större skillnad i olika artikeltypers "genom-slagskraft", eftersom all information ansågs vara ytterst angelägen. En analys av olika tidningars artikeltyper har emellertid utförts och kommer att redovisas längre fram.
Analysen av olika informatörer har gjorts så att de 956 kodade argumenten fördelats på vem som framfört, respektive .argument.
Eftersom varje argument endás^ kodats en gång för respektive' informatör oavsett hur många gånger det.upprepats i en och samma artikel, ger höga tal uttryck för att informatörén återkommit i m å n g a a r t i k l a r . .-•' :''-,;• ,->,'"-' . '•..','• •." ' '; ;• . " ;,•' ' '•' - ',';' '-.
: 1 ) TTnrtftT' TT. har» HfymnianfK-n-fcg n") iIfa.'Ta-p-ranern+.an+.tiY -fdf läwHH+.yrfti-" i sea;som gjort kritiska uttalanden riktade mot' lokaliseringen. : : . 2), F i l m ^ g Reine JáooTjssón.harj y a r i t e n pentralgestalt för opi-'"
hionén mot, upparbétningsaniäggningeh, HéiaLdebatten, startade ;;
. i ;ooh med, ett antal, mypket kritiska debattilrtiklar författade1 ., ! ¡ av RJ. RJ har, citeratsi flitigt under ,héla delJaJten;och p å ii|-„ :¿f. förmationsmötet'."vai* h ä n e n av huvudaktörernaii; •; ,. ! L-,"" . , . - , .