tidningens spridning i Tanumshedeområdet (se sid 35 ) och 2) i vilken utsträckning tidningen ägnade Sannäsfrågan någon

uppmärksamhet. En tidning med liten s -\ridning i

Tanumshede-området och/eller med få artiklar om Sannäsprojektet ansågs

spela en obetydlig roll som opinionsbildare och uteslöts

följaktligen. ,

34

Pá de rtiklar som slutligen kom att ingå i undersökningen utfördes en typ av kvalitativ innehållsanalys. Ett kategori-schema utarbetades på följande sätt:

1. Granslrning av ett antal artiklar för att erhålla en överblick över de argument som brukade förekomma, 2. konstruktion av ett preliminärt kategorischema, 3. prövning av kategorischemat,

4. komplettering av kategorischemat.

Det slutliga kategorischemat återfinns i bilaga 8. De olika argumenten har sammanförts i grupper som belyser samma fråga;

som exempelvis argument 7-11, som behandlar olika aspekter av olycksriskerna i samband med en upparbetningsanläggning.

Argumenten har också kunnat klassificeras med avseende på om de varit positiva, negativa eller neutrala i förhållande till Sannäsprojektet. Inställningen i vissa argument har fram-gått först när man tagit hänsyn till det sammanhang de före-kommit i.

Varje artikel har genomlästs och granskats med hänsyn till nämnda argument. Artikeln har behandlats som en analysenhet, dvs varje artikel har bedömts med avseende på vilka olika argument den innehållit. Upprepning av ett och samma argu-ment i en artikel har inte registrerats såvida inte en ny informatör (ny person, representant för institution osv) framfört argumentet i samma artikel. Anledningen till att upprepning av argument ej registrerats har varit svårigheterna att fastställa regler för när man skulle bedöma ett yttrande som fortsättning ¿,å ett föregående och registrera det som ett argument, och när man skulle bedöma det som ett nytt och re-gistrera det som ytterligare ett argument. Analysen är sålunda snarare kvalitativ än kvantitativ, eftersom den är baserad på vilka (ej iiur ofta) argument som förekommit i pressdebatten, när de förekommit och vém som.framfört dem.

För analysen av artiklarna utarbetades en kodblankett (se bilaga 9)> som förutom utrymme för "typ av argument" och "vem

som,yttrade respektive argument',1 hade utrymme för tidningens -namn, tidpunkt för artikeln, artikeltyp (ledare,

debattrepor-tage eller insändare), artikelstorlek samt en skattning av artikeln som helhet i fråga om inställning í.ill upparbetninga-¿

anläggningen (positiv, negativ eller neutral).

35

Eeliabiliteten har bedömts som tillfredsställande. Två kodare tränades på materialet och kodinstruktionerna förbättrades tills kodningarna nådde hög överensstämmelse. Interbedömar-reliabiliteten kan därför anses vara god. Kodningen underlätta-des även i hög grad av att den text som bearbetaunderlätta-des var för-hållandevis enkeli kategorierna få och klart avgränsade.

5*2 Tidningsdistributionen i Tanumshedeområdet.

Nedanstående tabell visar tidningsdistributionen i Tanums-hedeområdet i augusti 1970.

Tabell 1.1'

varav Sannäs del framgår av följande tabell:

Tabell 2. '

1) Källa: Enligt uppgift från postkontoret i Tänumahede.

36 De tre stora tidningarna är Bohuslänningen, Strömstad Tidning och Göteborgs-Posten. Bohuslänningen och Göteborgs-Posten ut-kommer 6 dagar i veckan och Strömstad Tidning 3 dagar i veckan, vilket man måste komma ihåg om man gör jämförelser av mängden artiklar från respektive tidning.

Både GHT och Arbetet har små upplagor i området, men har ändå tagits med; GHT eftersom den ägnade frågan stort utrymme och därför kan antas ha haft viss betydelse via opinionsförmed-lare i andra tidningar och i samtal man och man emellan.

Arbetet togs med, eftersom det var den enda socialdemokra-tiska tidningen. Göteborgs-Tidningen är som kvällstidning en viktig nyhetsförmedlare. Tidningen säljs i ca 160 ex i Tanums-hedeområdet (enligt uppgift fi?ån G T ) .

Man kan med gani?ka stor säkerhet fastslå att Bohuslänningen och Strömstad Tidning i sin egenskap av lokal dagspress har en mycket stark ställning hos sina läsare. De fyller ett lokalt informationsbehov och ger "information av direkt nytta för läsarens arbete eller fritid" ', Störstadspressen utgör ett komplement till lokalpressen. Lokalpressen vänder sig i högre utsträckning än t ex Göteborgspressen direkt till befolk-ningen i norra Bohuslän, och den upplevs förmodligen som tro-värdigare eftersom den så att säga representerar regionens intressen. Göteborgs-Posten har emellertid en ställning som är snarlik lokalpressens. Genom sin bevakning av lokala hän-delser i västkustområdet, av arbetsmarknadskonjunkturer m m har tidningen befäst sin ställning som ett ledande organ för fiskare, jordbrukare och småföretagare. I Sannäsfrågan hade GP den mest omfattande bevakningen av alla tidningar, vilket kan antas ytterligare ha stärkt GP:s ställning som bevakare av enskilda västkustkommuhers lokala intressen. Ytterligare en bidragande faktor kan ha varit,att ett par av de journa-lister som behandlade Sannäsfrågan i GP härstammade, från norra Bohuslän. •

Man torde sålunda kunna fastilå, att de från opinionsbildnings-synpunkt intressantaste tidningarna var Bohuslänningen, Ström-stad. Tidning och Göteborgs-Posten, - ,

.¿í

M

i&

1) Värdering av lokal dagspiess 1967• Etapp 2. Landsorts-pressens Samarbetsnämnd. Stockholm.

37

5.3 Pressens behandling av Sannäsfrågan.1)

(För en sammanfattning av pressbehandlingen i stora drag se sid 5 ff och 50 ff.

Pressklippsamlingen täcker perioden från någon tid före vecka 13 år 1969 till ungefär vecka 20 år 1970. Se tabell 3 (nedan).

Tabell 3.

Artiklar fördelade över tid. Absoluta tal.

Vecka

I vecka 13 har sålunda noterats 1 artikel, sedan sker ett ca 20 veckor långt uppehåll. Från och med vecka 32 förekommer enstaka artiklar i veckan fram till omkring vecka 47» då en mindre topp uppstod i samband med ett informationsmöte om turistprojektet Satsning Skagerack. Planerna på detta pro-jekt kolliderade med planerna på upparbetningsanläggningen, varför Satsning Skagerack hade stort nyhetsvärde i Sannäs-frågan (se sid 1 0 1 ) . SannäsSannäs-frågans nyhetsvärde sjönk därefter igen. I vecka 52 finns inte en enda artikel registrerad, I vecka 1, år 1970 fanns 1, i vecka 2 fanns 16 och i vecka 3 fanns 52 artiklar! I vecka 3 ägde ett informationsmöte rum 1 Tanumshede idrottshall. Frågan behandlades de följande 2 månaderna flera gånger i veckan (3-9 ggr)» men efter vecka 12 blev det åter tyst. . ' , .

Frågan återkom senare en gång i september 1970 och i mars-april 1971 (se sid 7 och 11). .,--„;'

1), En utförlig rapport om pressens behandling áviSannäsfrågan1 baserad på samma material bom i denna redovianing kommer i en 3-betygBuppsats vid Söclölpgiska inst£tú£ioneri i, Göteborg.

•«>•

Tabell 4.

Antal studerade artiklax fördelade på olika tidningar.

Tidning Totalt I förhållande till informationsmötet

Före Efter

Summa

136 75 ⁶¹

De tidningar, som har starkast förankring i befolkningen (Bohuslänningen, Strömstad Tidning, GP) står för 2/3 av artik-larna i undersökningsmaterialet. En intressant skillnad märks i artiklarnas fördelning med avseende på tidpunkten för in-formationsmötet i Tanumshede. Bohuslänningen och Strömstad Tidning skiljer sig markant från de övriga genom att ha fler artiklar efter informationsmötet. Detta kan kanske tolkas så, att dessa tidningar i verkligheten i större utsträckning än GP är lokala nyhetsbevakare. Informationsmötet var ju en lokal händelse, medan debatten i övrigt i stora delar kom att röra sig kring frågan om Sverige överhuvudtaget skulle ha upparbetningsanläggningar. Den senare debatten torde Göteborgspressen ha haft b ttre resurser att föra än de båda landsortstidningarna.

I fortsättningen kommer på flera ställen i analysen tiden före och efter informationsmötet I5.OI.I97O att hållas isär.

Dels därför att händelsen utgjorde en vändpunkt beträffande det intresse, som visades Sannäsfrågan; dels därför att man kan.anta att debatten tillfördes nya argument i och-med att , AB Atomenergi utförligt skulle redogöra för projektet på informationBmötet.

Följande tabell visar vilka tidningar som ."reagerade snabbas^".

fel

1 ' - " * 4

I á$*

i-M 1 -iLü

Tabell 5.

Olika tidningars artiklar fördelade över tid. Absoluta tal.

Tidning Vecka 13 32 34-37 38-41 42-45 46-49

Handelstidningen står för de allra första artiklarna i mate-rialet, och det finns en tendens att Göteborgstidningarna visade frågan intresse före lokaltidningarna. Vid tidpunk-terna för de båda informationsmötena (om Satsning Skagerack i vecka 45 1969 och Sannäsprojektet i vecka ? 1970) jämnar skillnaderna ut sig - då har frågan stort nyhetsvärde för alla tidningar. Nedanstående tabell visax de olika tidningarnas intresse för Sahnäsirågan veckorna efter informationsmötet den 15 januari 1970.

Tabell 6.

Olika tidningars artiklar fördelade över tid. Absoluta tal.

Tidning Vecka

-Tabellen visar en markant skillnad mellan lokaltidningar och övriga. Lokalt var Sannäsfrågan av stor vikt' och diskuterades länge efter informationsmötet. ; \ , ;,

Tabell 7 visar ännu"en> skillnad mellan lokalpressen och övrig,

p r e s s , - , ^ •"•• '_"" '-]'-y • '. " " i ' " , ":; •-,. • » • - ; • "; • ["'.-'_

40

*•>«•

Tabell 7.

Inställningen ' till Sannäsprojektet i de olika tidningarnas artiklar före och efter informationsmötet. Procentuell för-delning.

Positiv Neutral Negativ Totala

an-Tidning Före

Bohuslänningen och Göteborgstidningarna har högst andelar negativa artiklar (Bohuslänningen: 74$, GT: 72$, GHT: 66fo, Strömstad Tidning: 43$). I hela materialet fanns bara 5 klart positiva artiklar och av dessa kommer endast en från Göteborgs-pressen (GP). En genomläsning av pressklippsamlingen visar, att artiklarna från Strömstad Tidning innehållsmässigt skiljer sig ganska påfallande från de övriga. Artiklarna i Strömstad Tidning är oftast av refererande och informerande natur; man beskriver händelseutvecklingen (it ex informationsmötet) och försöker förklara olika ståndpunkter. Man påpekar ofta vad upparbe^ningsanläggningen skulle ¡innebära ifråga om

arbets-tillfällen och framhåller åsikten! att det var sommarfolket som låg bakom opinionen möt anläggningen. I en ledare i Strömstad Tidning i7.OI.i97O säger man, attfjman har försökt hålla sig , neutrala ¡i frågan.. Bohuslänningen iskiljer sig däremot inte nämnvärt från Göteborgspressen. Strömstad Tidnings neutrala

• • " ' '.''••, - • • • : - - - ' B •• "• ' " " - ' • " • '

linje bör.' ses mot bakgrund av att nórrá Bohuslän för sin fram-tid är ytterst beroende av indusirl-n¿retabieringar. Man vågade inte säga nej tack till upparbetningaanläggningen så länge det inte var klart bevisat att det var skadligt — och på den punk-' ten var ju,meningarna delade ä v e n p |

1) En skattning av artikeln som hel b i l i t e t . Í -,. '•••; -'. -•

ät. äög

dnterbedamarreiia-neut:

nega-*A*Í