r
Genom frågan on upparbetningsanläggningens lokalisering till Sannäs riktades uppmärksamheten mot människornas möjligheter att delta i och påverka planering och beslut.
19.07.1965 tillstyrkte Tanums kommun AB Atomenergis markförvärv.
Tillstyrkan av markförvärv betyder emellertid inte ett ställnings-tagande till hur man avser att använda marken, utan innebär
en-2) bart ett godkännande av att marken övergått i annans ägo . Vid denna tidpunkt ansåg således kommunen inte att det förelåg några direkta skäl att informera kommunmedlemmarna närmare om upparbe tningsanläggningen.
När anläggningen började behandlas i pressen allt oftare under hösten 19&9 hade ärendet passerat ett flertal beslutsinstanser (se sid 4)» och ett beslut om att lokaliseringen skulle komma
till stånd upplevdes av de allra flesta som ganska nära förestående.
1) Statens Planverk. Rapport 5, del 5, 1970. Västkusten.
2) Se slutorden sid I-M
"'•;'.' '!'' '
1'
6•',".'"•' • :'-;"' ^.--
::'" ""•''••',»'. .»"•"'"."'"''^f
1*'-") ',í-.T-ü'^'-.'••
;":'-^
<l^''
ll'i
<:::.ir^M^pr^f'-^.^'
0*
1^.'¿,
:''•Vh
!'V!'í
If:
i.
105 I detta sammanhang riktades skarp kritik mot AB Atomenergis och även kommunstyrelsen för att de inte givit befolkningen utförlig information om planerna '. Bland befolkningen uppstod en stark opinion i syfte att få myndigheterna att stoppa planerna.
Hur upplevde då människorna sina möjligheter att vara med och besluta i kommunens angelägenheter?
De allra flesta menar att man får veta alltför sent vad som pla-neras, och att det enda medel man då har att tillgå är att skapa en opinion. Grovt schematiskt kan man se kanalerna för inflytande i två steg: 1. mellan befolkning och de förtroendevalda ombuds-männen i kommunstyrelsen och 2, mellan kommunstyrelsen och övriga myndigheter.
Av intervjuerna att döma upplever befolkningen inte något större avstånd till sina förtroendevalda.
- Tanums kommunstyrelse gör mer än de flesta andra för kom-munen. Man kan framföra sina åsikter till dem som sitter i fullmäktige och nämnd.(Sannäs, 30-40 år, m)
- Kommunen planerar för folk så gott de kan. Vi har ju våra folkvalda förtroendemän, men de ställs ju inför experternas utredningar och där skall de ta ställning utan att ha någon speciell utbildning... (Sannäs, 20-30 år, m)
- Kommunen planerar så att folks intressen tillvaratas. Man kan säga vad man vill på kommunalkontoret. (Tanumshede, 30-40 år, m)
- I kommunen kan man nog påverka planeringen, men staten gör som den vill. (Landsbygd, 40-50 år, kv)
- Kommun gör så gott de kan och man kan påverka genom att säga ifrån, men ensam går det nog inte. (Landsbygd, 40--50 år, kv)
-* fl
I en undersökning som utförts vid Statsvetenskapliga institutio-nen i Göteborg fann man beträffande informatioinstitutio-nen i kommunalpoli-tiska frågor att pressen spelade en mindre roll i de små gles-bygdskommunerna, och att diskussionerna man och man emellan var viktigare för informationsspridningen. I de små tätorterna var
1) Kritiken kom även från förespråkare för upparbetningsanlägg-ningen, eftersom man ansåg att bristen på information gett upphov till en skadlig ryktesspridning.
' ^ ^ '
:.'í-.v
106 samtal i kommunala ting vanligare - "ofta med personer ur de kommunala förtroendemännens krets som impulsgivare", '
Efter kommunsammanslagningen till större enheter torde den per-sonliga kontakten medborgare - förtroendemän bli svårare att upprätthålla. En kommunalman sades
- Vi vinner väl på specialiseringen i längden, för då finns det ju folk som kan sina saker. Men det är inte lätt för gemene man. Kommunalt kan man säga att ju större en enhet blir, desto svårare blir det att sätta sig in i alla frågor.
Det fordras för det första mycket tid och också stort intresse.
Vidare beträffande kommunstyrelsens förhållande till högre myn-digheter:
- Tjänstemännen kan lätt slå ner de förtroendevalda. Se t ex på Göteborg; de förtroendevalda säger inte mycket.
Experter och tjänstemän presenterar stora paket i fullmäk-tigeförsamlingarna och det är synd att det inte är möjligt att sätta sig in i frågorna. Det blir ju en fara här nu, att vi kommer att bli mer tjänstemannadirigerade i och med kommunsammanslagningen. Det är nog många son tycker att de har litet att säga till om, och det har de ju i prak-tiken också. Den enskilde har små möjligheter att göra sig hörd.
•
Kommunalmännens underläge i förhållande till experterna påpekas i ett flertal intervjuer - inte minst av kommunalmännen själva.
I en intervju i Bohuslänningen påtalade ordföranden i industri-kommittén svårigheterna för kommunalmännen - "som knappt vet vad plutonium är och tvingas konferera med experterna". En annan kommunalman belyser problemet i samma artikel: "Vi hoppas få hjälp av experter från länsstyrelsen, fiskerisidan och hälsovården för att få alla aspekter belysta. Vi begriper så lite i denna sak."
Synpunkterna på experterna är varierande, vilket framgår av nedan-stående axplock:
1) Medborgarna informeräs> (ingår i projektet "kommunal själv-styrelse - konnunal indelning"). B Q Birgersson, H Forsell, T
Odnark, L Strönberg och C oStendahl. Almqvist &Wiksélí 1971.
^''-: .j^'^''-''^" ^'^W^ : 'vr'; - : ^'y' 'j>'^S---,:-''"•" V ; y-' : %ff' : ' : ^ ! V^-; ; {": ^'v^^^a^p'^^- •--'-;^yf ;^'^; ^;',;''^'v'.: 1¿,^ ^^-vi^'.^'. ^'C;^ ^S"^ : ?/ ; ¿-. \ /•?'''-^'
107 - Bet är ju experterna som vet mest, så man är så illa
tvungen att lita på dem. (Sannäs, 30-40 år, m)
- Experterna är yrkesmän som kan sina saker. Om någon skulle ifrågasätta mina kunskaper som yrkesman skulle det ju inte gå. (Tanumshede, 30-40 år, m)
- Det är klart att man inte kan lita på experterna, när de står emot varandra som i plutoniumverksfrågan. (Sannäs, 20-30 år, m)
- Man är tvingad att lita på experter när det gäller sak-kunskap. Marviken är ett skräckexempeli Och tack och lov att experterna är av olika åsikter; detta skapar en balans som den fåkunniga människan får klara sig med, (Sannäs, 60-70 år, m)
Slutkommentar till del III
Denna del har handlat om olika problem som kommit fram vid inter-vjuer med befolkningen i Tanums kommun. Redogörelsen är inte på något sätt uttömmande. Avsikten med del III har varit att ge en grov bild av centrala aspekter i människornas uppfattning av verkligheten omkring dem. Denna verklighet utgör den bakgrund som man måste se händelserna i Sannäsfrågan mot. Bilden, bak-grunden är emellertid mycket missvisande så länge man bara be-handlat svårigheterna i kommunen. Människornas verklighetsupp-fattning omfattar naturligtvis också upplevelser och föreställ-ningar om vad som är positivt i kommunen, och intervjuerna visar att det finns värden som uppväger de negativa sidorna.
Man vill inte flytta från den bygd, där man vuxit upp och blivit rotad. Där finns vänner och släktningar, människor som man känner samhörighet med. Om man kan få möjligheter till en rimlig försörj-ning och rimlig samhällsservice, så stannar man hellre kvar på
landsbygden.
- Folk är rotfasta här och de vill gärna stanna, om de kan.
Har de väl rotat sig på en annan ort och varit borta för länge har de emellertid svårt att ta sig tillbaka. Men har de bara varit borta 4-5 år-så kommer de nog gärna till-baka. De är hemkära här, tror jag...
1
108 I en stad kan ju folkligga och dö utan att någon bryr sig om det. Här har ju folk bekymmer för varandra på ett helt annat sätt. Vi har nästan för mycket umgänge... så här finns verkligen inga fritidsproblem... (Kommunalman, lands-bygd, 40-50 år, m)
,-r"
Detta att befolkningen antingen är född eller uppvuxen i bygden har medfört en stark kulturell likhet inom befolkningen, och en gemenskapskänsla, som hindrar konflikter att uppkomma inom be-folkningen. Uppfattningar och värden delas i stor utsträckning;
det är enklare (rationellare) att ta en uppfattning av någon man har förtroende för än att själv arbeta sig fram till en egen uppfattning i en fråga '. Befolkningens kulturella integration
spelar antagligen en viktig roll som förklaring till den samlade opinionen mot Sannäsprojektet. Det är betecknande att flera av de som vax obestämda kan sägas vara mindre väl integrerade. Av de två förespråkarna för upparbetningsanläggningen tycks åtmins-tone en ha befunnit sig utanför bygemenskapen. Han var inflyttad från den yttre skärgården och ansåg inte att Sannäs var något speciellt värdefullt i naturhänseende. Den andre var en av de ledande inom arbetarkommunen och intog genom detta en särställ-ning; arbetarkommunen ställde sig som nämnts positiva till pla-nerna. Arbetarkommunens ställningstagande för upparbotningsan-läggningen bottnade i den påtagliga bristen på industrier i norra Bohuslän. Deras större förtroende för regeringspolitiken torde också ha spelat en viss roll. Att påstå att medlemmarna i arbetar-kommunen inte var kulturellt integrerade vore emellertid fel-aktigt. I bygden delar befolkningen historia och det gemensamma intresset för att bygden livskraftigt skall fortleva. Det är i frågan om hur bygden skall fortleva som vissa intressemotsätt-ningar finns. Arbetare har behov av industrier, småföretagarna vill inte ha konkurrens och bönder och andra har råd att lägga miljövårdssynpunkter på planerade industriprojekt.
Befolkningens kulturella integration styrktes ytterligare i Sannäsfrågan; befolkningsurvalet för intervjuerna varierades med avseende på några bakgrundsvariabler (ålder, kön, bostadsort, typ av bostad, yrke mm) i syfte att undersöka om.det förelåg några åsiktsskillnader mellan olika kategorier, t ex mellan de
1) Daun, Å: Upp till kamp i Båtskärsnäs. Sid 66.
1" "
109 som ägde sin bostadsfastighet och da som hyrde lägenhet. Inga skillnader upptäcktes.
Samhörighetskänslan är ett icke mätbart positivt värde. Ett annat sådant värde som är framträdande på landsbygden är friheten och oberoendet. 1965 var 4C$ av kommunens förvärvsarbetande befolkning egna företagare och i detta förhållande ligger delvis förutsätt-ningen för oberoendet. Misstrogenheten gentemot statsmakterna och konflikten med storsamhället är förhållanden som på en annan nivå är uttryck för en strävan efter självständighet och oberoende.
- Här lever man friare - fy för sta'ñ med alla bilar och spårvagnar. (Landsbygd, 40-50 år, kv)
- Naturen och havet är värdefullt. Jag tjänar gärna 100 kr mindre, bara jag får bo här. (Sannäs, 30-40 år, m)
Närheten till naturen värdesätts påtagligt. Fiske, jakt, bär- och svampplockning är för många viktiga och omtyckta inslag i det var-dagliga livet. Natur och friluftslivets betydelse kom bl a till uttryck i intervjuerna på frågan vad man helst såg på TV; det var genomgående naturprogram.
Man ser positivt på utbyggnaden av olika servicefunktioner i Ta-numshede. Genom dessa har ju livet i kommunen underlättats. Tanums-hedes tillväxt tas också som ett löfte om en ljusare utveckling.
Visserligen kommer landsbygden att uttunnas och Tanumshede växa på landsbygdens bekostnad, men viktigast är ändå att man kan stanna kvar i bygden. Man tror att strömmen skulle vända från staden till landet om det kom arbetstillfällen.
Trots vissa tecken på en ljusning och en starkt positiv värdering av vad kommunen har att erbjuda sin befolkning finns en utbredd oro infSr framtiden. Det är uppenbart, att det måste skapas nya arbetstillfällen och att kommunens ekonomi måste förbättras. Vissa anser, att man måste lägga om turistbeskattningen och bygga någon anläggning som både kommer turisterna och den bofasta befolkningen till godo. Andra pekar på norra Bohusläns ofördelaktiga läge från kommunikationssynpunkt och ser olika lösningar i en stor hamnan-läggning i Strömstad, bra väg till imåi, järnvägens förlängning till Oslo och en förbättring ay europaväg 6, Alla är eniga om att olika medel måste tillgripas för att bygden skall förbli en
levando bygd, . . . . ¡;
.-TT
110
a-DEL IV.
KAP XIV. SAMMANSTÄLLNING AV DE VIKTIGASTE FAKTORERNA BAKOM