í? l" '.j r '-'~; ; ', ''c " 1' n " ^ T ; ' : '-\4 - ' >// K - = -i- v,* " o ; O o ri \ ^ or.' S *. > » S hst j"tuf i orjen iyersitet

í? l"

: ° • „ O o

S *. •> °

- 7 - .. -. '.jr'-'~;

••- ' •>//

K ••- = - i - v , * "

r

° ^ or.'

c ''c ;' , l"

" 1' n " ^

5 ° T ^; ' ^: ' - \ 4

°

o

n

;

ri

\

» S hst j " t u f i orjen iyersitet

• *

OEQTlOir OCH VäSTKOSTHiAMBEING

En studie om opinionsbildningen kring den planerade lokaliseringen av en upparfcetningsanläggning till . Sannäs i Norra Bohuslän

av Gunilla Furst

Sociologiska Institutionen

,?;. v;

I

FÖRORD

Föreliggande rapport behandlar opinionsbildningen kring den planerade lokaliseringen av en upparbetningsanläggning till Sannäs i Horra Bohuslän. Studien är finansierad av Statens Naturvårdsverk och Statens Planverk.

-I I

- "*V

Opinionsbildningen som vid utredningens början tycktes ha sin grund i en kritisk hållning gentemot den fredliga användningen av atomkraft, visade sig ha sina rötter i helt andra frågor.

En industrilokalisering till Norra Bohuslän aktualiserade hela glesbygdsproblematiken, konflikten mellan industri och turism, behovet av sysselsättning och miljövårdsintressen. Opinions- bildningen i sig var uttryck för spänningsförhållandet mellan beslutsfattarna och de som drabbas av besluten, och debatten kring "Sannäsfrågan" kom till stor del att handla om den en- skilda medborgarens insyn i samhällsplaneringen och möjligheter att delta i beslutsfattandet.

Föreliggande studie handlar om opinionsbildningen sedd mot bak- grund av de nämnda problemen. Detta angreppssätt torde ge stu- dien viss generalitet trots att den endast handlar om ett lo- kaliseringsärende.

Jag vill härmed framföra mitt tack till alla de personer och myndigheter som varit delaktiga i undersökningens genomförande.

Framför allt vill jag tacka befolkningen i Tanums kommun, tjänstemän vid Tanumshede kommunalkontor samt docent Bengt Rundblad vid Sociologiska institutionen vid Göteborgs Uni- versitet.

Göteborg i augusti 1971

Gunilla Furst

i • ^.l.M-.'^i 'il.n.iisen-.:--*

Innehållsförteckning

BEL I KAP 1.

1.1 1.2 1.5

BAKGRUND Inledning

AB Atomenergis planering av en upp- arbetningsanläggning i Sannäs 2 Pressens och myndigheternas behandling av Sannäsprojektet samt opinionsbild- ningen 5

Sida 1 1

KAP 2. UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING 12 2.1 Syfte 12 2.2 Utgångspunkter för studien 13 2.3 Genomförande 15 KAP 3. ORTEN SANNÄS OCH TANUMS KOMMUN.

ORTSBESKRIVNING. 19 3.1 Orten Sannäs 19 3.2 Tanumshede storkommun 21 3.3 Tanumshede. Centralorten 24 3.4 Fritidsbebyggelse och turism 25

•fe-

•'ái

DEL II KAP 4.

4.1 4.2 4.3

4.4 4.5

5.3 5.4

HÄNDELSEUTVECKLINGEN 1959-1970. BE- FOLKNINGENS UPPLEVELSER AV DENNA. 26 Första informationen 26 Refléktioner vid första informationen 27 Vad tänkte man om planerna år 1963- -1968, under den "tysta perioden"? 28 När kom diskussionen igång på allvar? 29 Informationsmötet I5.OI.I97O. 32 PHESSBJFORMATIÖNEN 33 Urvais-r och metödfrågor 33 Tidningsaistributionen i Tanumshede- området 35 Pressens behandling av Sannäsfrågan 37 Ytterligare några prd om pressdebatten

samt sammanfattning 50

V i t ó ' ~V.\ ^ . " - , - •

Sida KAP 6. INFORMATIONEN VID MÖTET I TANUMSHEDE

15.01.I97O SAMT PRESSENS REAKTIONER PÅ DENNA 54 KAP 7. MEDBORGARAKTIONEN MOT RADIOAKTIVA SKA-

DEVERKNINGAR OCH SÄKERHETSRISKER 65 KAP 8,, BEFOLKNINGENS UPPFATTNING OM INFORMA-

TIONSGIVNINGEN I SANNÄSFRÅGAN 67 KAP 9. SITUATIONEN SOMMAREN 1970. BEFOLK-

NINGENS UPPLEVELSER AV DENNA 69 9.1 Inställning till upparbetningsanlägg-

ningen 69 9.2 Argument mot upparbetningsanläggningen 70 9.3 Argument för upparbetningsanläggningen 76 9.4 "Den tredje ståndpunkten" 79 9.5 Sammanfattning 81 KAP 10. OiOTIONSOMSVÄNGNINGEN 82 10.1 Orsakerna bakom attitydförändringen 82 10.2 Konsensus i attitydbildningen 85

,1

DEL III

KAP 11. GLESBYGDSPROBLEM. BEFOLKNINGENS UPP- LEVELSE AV DEM R7 KAP 12. KONFLIKTEN MELLAN INDUSTRI- OCH FRI-

TIDSINTRESSEN 99 KAP 13. MEDINFLYTANDE. KONFLIKTEN MELLAN FOL-

KET OCH EXPERTERNA (ELITEN) 104 Slutkommentar till del III 107 DEL IV

KAP 14. SAMMANSTÄLLNING AV DE VIKTIGASTE FAK- TORERITA BAKOM OPINIONSBILDNINGEN 110

KAP 15. SLUTORD 114

md

:-Ä :

Den studie som här presenteras har sin upprinnelse i en typ av konflikt mellan fritidsintressen och industriintressen som allt oftare uppträder i vårt samhälle, nämligen frågan om var industrierna skall lokaliseras. Markfrågan '' angår och intres- serar människorna i stigande grad, och man kan skönja två problemområden som debatten grupperar sig kring.

b.

Tillgången på orörda markområden minskar samtidigt som efterfrågan ökar i och med människornas ökade fritid och större behov av avkoppling från storstädernas alltmer bullrande, nersmutsade och stressande miljö.

Ett markområdes användning har konsekvenser för allt större omgivande ytor. Industriernas avfall i luft och vatten medför problem för människorna och deras miljö inom stora områden och har även långtgående konsekvenser för framtiden.

Den aktuella konflikten uppstod till följd av AB Atomenergis ' planer på att förlägga en upparbetningsanläggning för utbrända reaktorelement ' till Sannäs, ett litet kustsamhälle i Tanums kommun' i Horra Bohuslän. Det material man bearbetar ar radio- aktivt liksom till en viss del det avfall man får.

1) Se t ex artikelserien "Marken" i Dagens Nyheter. Artiklar införda den 13/8,16/8,19/8, 25/8,29/8,5/9,16/9 och 26/9 1970 2) AB Atomenergi, Stockholm, är ett statligt aktiebolag med uppgift att efterforska och utvinna för kärnenergins utnytt- jande nödvändiga grundmaterial, samt att bygga reaktorer för utnyttjande av kärnenergi i forskningens och näringslivets tjänst. Utom utveckling av kraft- ooh värmereaktorer är prospek- tering efter uran samt framställning av inhemskt uran huvud- punkter i Atomenergis verksamhet.

5) I pressdebatten går upparbetningsanläggningen oftast under benämningen "plutoniumverk". Den korrekta benämningen är emeller- tid upparbetningsanläggning. Plutonium är en av produkterna som

under upparbetningaprocessen. Se bilaga 1a & b«

4T~Efter 01,01,1971 Tanumshede storkommun.

Detta är sannolikt en av orsakerna till konfliktens styrka, så som den kom till uttryck i bl a tidningsdebattens intensitet.

Sn annan orsak till det stora intresse tidningarna och allmän- heten visade, var att frågan om markens användning på västkusten redan var "het" på grund av placeringen av ett kärnkraftverk och en massaindustri i Väröområdet på Hallandskusten och senast lokaliseringen av ett OK-raffinaderi till Lysekil.

1.2 AB Atomenergis planering av en Sannäs

5 ' 1 _{: fl}

:•; ; •

••> , •

' f I L

Mot bakgrund av samhällets Skande behov av kärnkraft för sin energiförsörjning i framtiden ansågs att man skulle behöva ha en upparbetningsanläggning färdig att tas i bruk i början eller i mitten av 1980-talet '. Innan dess skulle behovet täckas med hjälp av upparbetningsanläggningar i utlandet. Det halLv- statliga bolaget AB Atomenergi hade garantier för detta genom Sveriges medlemskap i bolaget Eurochemic. Eurochemic driver sedan början av 60-talet en anläggning för upparbetning av olika typer av bestrålat bränsle i Mol i Belgien. Anläggningen i Mol uppfördes i OECD:s regi och bolaget Eurochemic, i vilket förutom Sverige tolv andra länder är medlemmar, bildades.

För att kunna sätta en upparbetningsanläggning i drift på 1980- talet utförde AB Atomenergi 1959 och 1960 förberedande under- sökningar'' i syfte att finna ett lämpligt markområde till an- läggningen. De lokaliseringskrav AB Atomenergi angav för en dylik anläggning var följande:

a. Möjligheter till järnvägs-, landsvägs- och sjötransporter.

b. Närhet till hav för utsläpp av radioaktiva produkter i vätskeform (i små mängder under sträng kontroll).

c. Tillgång •hill sötvatten som processvatten.

1) Uppgifterna under denna rubrik är huvudsakligen hämtade ur Statens planverks rapportserie "Västkusten", rapport nr 5, del 4,

s i d 4 i . r f f . _• . ., • . -,- -•-; r :• ; • > > •

2) I mars 1971 meddelade industriminister Wickman, att planer på en upparbetningsanläggning i Sverige kan bli aktuella först på 1990-talet, Se sid 11.

3) Se bilaga J. ,

í ^!

•t 1

i! . 1

- ^: ' 1 11 f

^s?T

^-

vissa delar av anläggningen.

e. Av säkerhetsskäl bör anläggningen inte ligga i tät- bebyggt område. I händelse av olycka akall man snabbt kunna evakuera den omkringboende befolkningen.

De säkerhetszoner AB Atomenergi räknade med i sitt sökande var följande:

1. Inom ett avstånd av 2 km bör inte mer än 500 personer vara bofasta.

2. Inom ett avstånd av 15 km bör inte mer än 5000 per- soner vara bofasta.

3. Avståndet till större tätorter (med mer än 5000 per- soner) bör vara minst 18 km.

Med utgångspunkt från dessa krav undersökte Atomenergi kust- sträckan mellan Strömstad och Sundsvall. I bedömningen tog man störst hänsyn till kravet på säkerhetszon enligt punkt 3. ovan.

Man fann två orter, där lägeskraven var uppfyllda; Sannas och Värö.

AB Atomenergi ansåg, att Sannäs var lämpligare än Värö p g a närhet till järnväg, möjligheter att göra stora bergrum samt tillgång till plan fabriksmark. Då debatten om upparbetnings- anläggningens planerade läge bröt ut på allvar i tidningarna 1969 var Värö som lokaliseringsort mindre aktuell än tidigare, eftersom Hinghalskraftverket lagt beslag på de bästa markområdena.

Ar 1962-63 utarbetade AB Atomenergi planerna närmare, speciellt med tanke på en framtida lokalisering till Sannas. Det material, skisser och processbeskrivningar , som tidningarna presenterat under år 1968 och 1969 härrör från tiden för denna förprojek- tering.

Efter markköpet (år 1963 med enskild markägare) har markför-

- • • • • • ' • • ' . ' 2 ) '

värvsärendet behandlats av följande myndigheter . ;.'..

WÁ

-1$ ?.•.

1) Se bilaga 1-3. Källa: Statens Planverk. Västkusten. Rapport, 5. del 4. 1970. ; ;

2) Uppehållet meííarr år ,1963 och juni 1965 orsakades av att man ej var överens om markana förräntningsvärde vid exploatering.

Efter principöverenskommelsen i sept 1963 företogs därför en utredning och i april 1965 kom on överenskommelse till stånd. •

1. AB Atomenergi ansöker hos Konungen om markförvärvet O5.O6.i965.

2. Tanums kommunalnämnd tillstyrker 19.O7-1965»

3. Överlantmätaren i Götetorgs- och Bohus län tillstyrker 4. Lantbruksnämnden i länet tillstyrker 19.11.1965.

5. Naturvårdsrådet i länet avstyrker 10.03.1966.

6. Hesolution från länsstyrelsen ang komplettering av AB Atomenergis ansökan 24.05.1966.

7. AB Atomenergis komplettering 29.06.1966.

8. Naturvårdsrådet i länet ej nöjd med kompletteringen - 11.07.1966.

9. Länsarkitekten tillstyrker framställningen 24.11.1966.

10. Planeringsrådet i länet tillstyrker 27.OI.i967.

11. AB Atomenergi FM till länsstyrelsen 14.02.1967.

12. Länsstyrelsen tillstyrker markförvärvet 03,03.1967.

13. Lantmäteristyrelsen tillstyrker 17.09.1967.

14. Länsarkitekten till Statens Planverk 28.05.1968, 15. Statens Planverk ej berett tillstyrka 29.10.1968.

16. AB Atomenergis påminnelse till Konungen 07,03.1969.

17. Industridepartementet tillstyrker OI.o4.i969.

I de allra flesta fall då myndighaterna har tillstyrkt, har man poängterat att det gällt själva markförvärvet och att man inte har tagit ställning till en eventuell lokalisering av en upp- arbetningsanläggning.

I ett lokaliseringsärende som detta ges information till all- mänheten, kommunala förtroendemän och myndighetspersoner huvud- sakligen i samband med beredning och beslut i följande olika delfaser '_:

1. Huvudmannens (företagets) konkretisering och projek- tering av den tänkta anläggningen.

2. Huvudmannens markförvärv. ;:, v

; ; 3» Huvudmannens ansökan om koncession, vattendom etc.

, 4, Kommunens och övriga myndigheters, prövning ay anlägg- ningen från fysisk synpunkt. * ; : 1) Enligt uppgift från Statens Planverk (Dnr:K II38/7O) i

Í- ä •

i 1

¡ . 1 1

1 I

1 * <

1 V:

1 &

Detta lokaliseringsärende, Sannäsprojektet som det allmänt har benämnts, hade vid tiden för studiens utförande således nått delfas 2,frågan om markförvärvet.

1.3 Pressens och myndigheternas behandling av Sannäspro.jektet aamt opinionsbildningen.

u

I

.- :1

I början av 1960-talet, år 1961, behandlades planerna på en upparbetningsanläggning i Sannäs i artiklar i lokal- och riks- press ' (Expressen 3 st, Dagens Nyheter 2 st och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 6 st artiklar) och därefter dröjde det till år 1963 då projektet behandlades på nytt, denna gång

2"} i) i lokal- ' och fackpress '.

I huvudsak ställde man sig i de första tidningsartiklarna posi- tiv till Sannäsprojektet och menade, att lokaliseringen innebar en lycklig utveckling för en glesbygdskommun och ett utdöende samhälle. Pressen behandlade vid denna tidpunkt även något de krav som ställs på ett markområde, som man avser att bygga en upparbetningsanläggning på, och man informerade något om vad en upparbetningsanläggning innebar. Det nämndes att man från kommunalt håll ställde sig positiv till planerna.

Mellan 1963 och 1968 var det tyst om Sannäsprojektet, men 1968 började Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning ägna frågan intresse igen. Intresset kring frågan gällde denna gång främst huruvida upparbetningsanläggningen skulle komma att lokalise- ras till Sannäs eller inte. X juli meddelade Handelstidningen, att man från AB Atomenergis sida var osäker på, om det var lämpligt att förlägga upparbetningsanläggningen till Sannäs.

I september skrev Handelstidningen, att anläggningen möjligen skulle komma att "byggas tidigare än dittills planerats.. Vidare skrev Hándeistidriingenr

1) TIppgifterna hämtade ur "Pressens behandling av och betydelse i Sannäsfrågan". I Magnusson, Y Westerqvist, E Rhedin, A-L Wiberg, G Larbom. Miljövårdskursen. Göteborgs Universitet 1970.

Stencil.

2) Lokalpressen omfattar här Göteborgs Handels- och Sjöfarts- tidning, Götebprgs-Posten, Bohuslänningen och Strömstads Tidning.

3) Teknisk tidskrift.

"På kommunalt håll i Tanum är man beredd att ta emot AB Atomenergis plutoniumverk ' tidigare än vad som sagts.

För dagon kan man inte.se några hinder, att Atomenergi etablerar sig i kommunen rolan i början av 1970-talet.

Kommunalnämndens ordförande Henry Larsson förklarar, att man är tacksam för varje eventuell industrietable- ring i den nordbohuslänska kommunen. Väljer Atomenergi Tanum, skulle det betyda ett uppsving för norra Bohuslän.

- Atomenergi och Tanums kommun har inte haft några di- rekta kontakter. Koncernen har köpt privata markområden i Sannäs utan kommunal inblandning, och vi vet därför inte vad för planer som finns, säger herr Larsson."

och vidare

"Kommunen har inget att invända mot Atomenergis etable- ring i Tanum. Inte heller har någon opinion bland sommar- stugeägare i Sannäs hittills kunnat märkas."

I november kunde man i samma tidning läsa, att man från Statens Planverks sida inte var beredd att tillstyrka AB Atomenergis ansökan om att förvärva en del av fastigheten Skärbo 1:1 i Tanums kommun för upparbetningsanläggningen.

I ett yttrande till. Konungen sade Planverket: "Innan Planverket kan göra en bedömning måste verket ha .uppgifter om,hur stor spridningen av radioaktivitet i luft.öch vatten kan bli samt vilka' konsekvenser, ett eventuellt häveri kan,få." Planverket ansåg att industrianläggningar som kräver lägen utanför' stads-, bebyggelse bör koncentreras till; fåjplatser: vid västkusten, och i

.frågan om' upparbetningsanläggningén ville: man undersöka; öm' inte Värö ^yar en möjlig; lokaliseringsort.. 5 . -'•--:/

Även från länsstyrelsen, som ;reda

i 11|66 -hade tillstyrkt, markr- -,, köpet, kom en hel del kritikfmot projekte/t. Inom länsstyrelsen : vaF°meniñgaxná delade-; Landshövding -Féi^yBitåm^y^en^iyzié--''] -'

förespråkare för storindustriertill västkusten, ¿äijsarlcitekt

n €1

.•TsS

< • - " , j • •r/ ,

L*?*y

:å •,

Jp

Frans Scherman, biträdande länsarkitekt Håkan Ridal och lands- sekreterare Erik Axelsson var motståndare till planerna. Se ansåg att kuststräckan från Fjällbacka upp till norska gränsen . borde hållas fri från industrier ooh tryckte på att en lokali- . sering till Sannäs stred mot målsättningen för länsplaneringen;

ett industriområde bör förläggas i närheten av en tätort, och det vore olämpligt att bygga upp ett helt nytt samhälle i Sannäs.

I ett uttalande i G M 25.05,1969 sade länsarkitekt Scherman att man inte kan förhindra att ett bolag förvärvar mark, om man inte kan visa att förvärvet är till allvarligt men för jord- bruket. Länsarkitekten beklagade detta och fortsatte:

"- Nu blir det lätt så att i och med att markförvärvstillstånd lämnats uppfattas det som om man gjort en prövning av även de andra aspekterna. Det riktiga vore antingen ingen prövning alls i markfrågan eller en mer mångfasetterad som tog in hela problem- komplexet. Det kan ske vissa bindningar om man först gett mark- f örvärvstillstånr1, bindningar som gör att prövningen i det större sammanhanget i viss mån blir föregripen."

I en skrivelse till Statens Planverk 28.05.1968 konstaterar länsarkitekten:

"En plutoniumfabrik har andra vida större risk- och immissions- effekter än ett atomvärmeverk. Sen första frågan som måste ana- lyseras är hur stor spridning av radioaktiviteten i vatten och luft som är ofrånkomlig eller finns risk för och vilka konsekven- ser detta kan förutses få i första hand ur hygienisk synpunkt men även'tekniskt, och ekonomiskt."

Landssekreterare Axelsaon uttalade sig i Dagens Nyheter O5.O9.69:

"Atomenergi vill inte ut med språket. Se vill inte avslöja vilka vetenskapliga.utredningar som finns om riskerna med plutonium- verk. Ti fruktar ätt de hemlighåller fakta för oss. Upprepade :

gånger har länsstyrelsen skrivit och begärt upplysningar. Varje gång har Atomenergi svarat med något fler preoiseringai. Men inte tillräckligt för at$ plutoniumverkét ,skall kunna fogas,in , i den löpande länaplaneringen på ett botryggande sätt."

'

. J^" 1 ...A¡.«-L,L-i1-.SU. ,'J "iiVfcJj^v

8 Länets planeringsråd tillstyrkte markköpet 27.01.1967. I pro- tokollet från detta sammanträde fann man följande yttrande, som sedan ofta förekom i Sannäsdebatten: "Om bostads- och sommar- stugebebyggelse hindras genom fridlysning av stora områden här uppe borde lokaliseringen av piutoniumfabriken hit i och för sig underlättas härigenom." Setta yttrande blev inte mindre uppmärksammat för att det inom en 3-milsradie från Sannäs fanns 6 ganska nyupprättade naturreservat plus ett antal om- råden under tillfälligt naturskydd.

På naturvårdsriksdagen 1969 på en fråga från fil mag Reine Jacobsson angående det planerade plutoniumverket svarade gene- raldirektör Valfrid Pålsson, Naturvårdsverket, att strålskydds- frågorna fäller utanför naturvårdsverkets kompetensområde, och att naturvårdsverket skulle komma in på frågan i den mån det skulle komma att påverka vattnet eller kräva utnyttjande av naturområden. Herr Pålsson betonade också att markförvärvet i och för sig inte innebar någon som helst bindning för plutonium- verket.

I en interpellationsdebatt i början av december 1969 deklare- rade civilminister Svante Lundkvist att något beslut om upp- arbetningsanläggningar i Sverige inte skulle komma att fattas före 1975» Civilministern ansåg att det var omöjligt att i dagens läge bedöma lämpligheten av en upparbetningsanläggning i Sannäs. "Vi har otillräckliga kunskaper om hur en sådan kan komma att se ut och vilka effekter den kan få för sin omgivning."

Hösten 1969 kom pressdebätten igång på allvar. Skriverierna inleddes ined en serie artiklar av debattkaraktär bland vilka märktes fil mag Reine Jacobssons skarpt kritiska inlägg i såväl lokal— som rikspress. Se kritiska synpunkterna var koncentrerade kring miljövårdsproblemet i samband med lokaliseringen och på den bristande informationen från AB Atomenergis sida. Set var naturligt nog den västsvenska pressen som skrev de flesta artiklarna. Hit räknas här Göteborgs Handels- och Sjöfarts- tidning, Göteborgs-Posten¿ Göteborgs-tidningen, Arbetet, Bohus- , länningen och Strömstads Tidning. Aftonbladet, Sägens Nyheter och Expressen ägnade dock även de frågan stor uppmärksamhet.

ii'

9

Debattens utbredning berodde sannolikt på att frågan av atora delar av allmänheten betraktades som en riksangelägenhet, dels p g a att industrin uppfattades som synnerligen riskfylld . (i händelse av -olycka befarades en spridning av radioaktivt -

avfall över stora områden),' dels p g a att västkusten är ett turistmål som anses ha enastående naturvärden, vilka ej får förstöras.

Så gott som samtliga artiklar behandlade vid denna tid (hösten 1969) olycksrisker och säkerhetsföreskrifter i en upparbet- ningsanläggning. I kommunen delade dessutom en aktionsgrupp (se sid65) ut flygblad med texten "Kräv fakta om Din framtid och AtomJcyrkogårdar ..." och "Nej till plutoniumverk, Ja till industrialisering". Protestlistor lades ut i affärer, på arbetsplatser m m och listorna samlade många namnunder- skrifter.

Nils Dahlbeck reste på studieresa till plutoniimverket i Mol, Belgien, och kom hem med lugnande besked i radio i början av januari.

Från kommunalt håll och från allmänhetens sida uttrycktes oro och krav på att från AB Atomenergi få klara besked om vad som var sant i pressens skriverier om olycksrisker m m. Osäkerheten inför framtiden förhindrade planeringen, sade man. Man ville veta, om det överhuvudtaget skulle bli en upparbetningsanlägg- ning i Sannäs.

Kommunen tog initiativet till ett informationsmöte. Man inbjöd AB Atomenergi och representanter för olika myndigheter till Tanumshede idrottshall för att där svara på frågor från all- mänheten, och i samband därmed informera om risker och planer.

Man såg fram emot mötet med stor förväntan. I protokollet från kommunalfullmäktige i Tanums sista sammanträde före in- formationsmötet kan man läsa följande (avsnittet är hämtat ur kommunalfullmäktigeordförande Valdemar Hanesons sista tal till fullmäktige.under 6O-talet).: \\

1) De bergrum som avsågs att, rara lagringsplats för radio- aktivt avfall kom att benämnas, "atomkyrkogård" i pressdebatten.

•' 'TjMf^vf* ';!''JJ'« i?j9¿r •" m

,?•"

10

"Och så har vi det stora frågetecknet: Sannäsprojektet.

Liv eller död, Den 15 januari nästa år blir vår nya, ståtliga idrottshall.säte för ett informationsmöte.

Vi får*hoppas, att sanningen och ingenting annat än hela sanningen den dagen blir oss /beskärd. Vår framtid hänger på detta."

Torsdagen den 15 januari 1970 kl 14 ägde mötet rum. Valet av tidpunkt kritiserades eftersom större delen av de intresse- rade i Tanums kommun då förvärvsarbetade. Tidpunkten var så vald för att de från Stockholm nedresta representanterna från A3 Atomenergi skulle kunna resa tillbaka samma kväll. Mötet benämndes i pressen "skenmöte" dagarna innan det gått av stapeln.

Av tidningsartiklar från dagarna efter informationsmötet och intervjuer med personer som var närvarande vid mötet, kan man konstatera att idrottshallen i Tanumshede blev säte för en kraftig demonstration mot Sannäsprojektet. Mötet samlade 7OO personer som "ställde AB Atomenergi mot väggen". AB Atom- energi lyckades inte ge en information som minskade människor- nas oro, snarare tvärtom efter vad som framkommit i intervjuer utförda sommaren 1970 i Tanums kommun. Opinionen mot upparbet- ningsanläggningen var mer samlad efter informationsmötet än någonsin tidigare.

Det är framväxandet av denna opinion, en process som här be- skrivits i mycket skissartade drag, som är i fokus för denna undersöknings..intresse.

Några veckor efter informationsmötet i januari 1970 dog de- batten i pressen så småningom ut. Enstaka artiklar har senare förekommit, bl a i samband med regeringens beslut 23.H.I97O om att tillstyrka lokaliseringen av OK till Brofjorden. I den kommuniké man då släppte ut sade man bl a:

"Regeringens beslut baseras på en långsiktig bedömning av markanvändningen pä västkusten. Innebörden av beslutet är

ytterligare ett industriområde öppnas på västkusten

"• r- samtidigt som återstående delar av kusten för framtiden fri> från aAdana verksamheter som står i konflikt"

-11 med rörligt friluftsliv, fritidsbebyggelse och natur- vårdsändamål."

I en interpellationsd.ebatt i mars 197"' sade industriminister Krister Wickman, refererande till en rapport som framlagts av en arbetsgrupp inom jordbruks-, civil- och industrideparte- mentet, att en upparbetningsanläggning inom Sveriges gränser skulle komma att behövas först efter år 1990. Till dess be- dömde man att Sverige kunde skicka utbränt bränsle för upp- arbetning till andra länder. Sannäs var därmed inte avskrivet som förläggningsort - arbetsgruppen betonade, att Sannäs är en av få lämpliga lokaliseringsorter för upparbetningsanlägg- ningar. Däremot ansåg man att det radioaktiva avfallet som av- sågs att lagras i bergrum vid Sannäs (atomkyrkogård) skulle kunna lagras på plats skild från själva upparbetningsanlägg- ningen.

Det var behovet av säkra och billiga transporter som gjorde att arbetsgruppen förordade ett läge vid kusten. Dock ansåg man att bindningen till Sannäs var mindre idag än vid den tid då platsen valdes, genom de nya erfarenheter man fått på om- rådet. Arbetsgruppen framhöll också att en samlokalisering av kärnkraftverk och upparbetningsanläggningar är mycket fördel- aktigt. Gruppen förordade dock att den inköpta marken behölls i statens ägo och förvaltades av Domänverket. Man ansåg som en realistisk bedömning att en upparbetningsanläggning, vid tidpunkten då ett beslut kan bli aktuellt, har nått en sådan anläggningsteknik att den inte påkallar några restriktioner utanför anläggningsområdet. "Några restriktioner för markan- vändning utanför området finns därför ingen anledning att lägga nu.;"

I april diskuterades Atomenergis mark på industridepartementet och Tanumshede storkommun fick tillåtelse att lägga byggnads- plan för industri på Atomenergis mark. Vid en debatt om väst- kustplanering (anordnad av Västra Sveriges Arkitektförening) 26.04."I970 Bade Tanums kommunstyrelses ordförande Raymond Hansson följande på en förfrågan om väd kommunen skulle göra om byggandet av en upparbetningsanläggning blev aktuell år 1990:

12

"Vi hoppas att det kommer att finnas något annat på Sannäsområdet då, så det blir nog inget. Kan vi slippa plutoniumverket så är det ju en fördel."

KAP II. UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING

2.1

I slutet av januari 1970 vände sig Naturvårdsverket till Socio- logiska Institutionen i Göteborg angående en sociologisk under- sökning av det händelseförlopp som lett till den starka opi- nionen mot att förlägga en upparbetningsanläggning till Sannäs.

Man hade under de senaste åren sett flera likartade händelse- förlopp! konflikter hade utvecklats mellan de centralt pla- nerande myndigheternas intressen, lokalbefolkningars intres- sen och ekonomiskt-tekniska intressen. Aktuella exempel är frågan om utbyggnaden av Vindelälven, Ritsem och Kaitum, och lokaliseringen av OK-raffinaderiet till Brofjorden. Pressen har i samtliga frågor spelat en viktig roll som nyhetsförmed- lare och opinionsbildare.

Ben snabba utveckling som präglar vårt samhälle idag, med in- dustrialisering och urbanisering, ökad centralisering och byrå- kratisering, har medfört att medborgarna upplever sig ha mindre möjligheter at-!, påverka för dem viktiga beslut. Den snabba utvecklingen på det tekniska området har också skapat ett be- hov av experter, och "vanliga" människor har få möjligheter att sätta sig in i olika frågor och att påverka utvecklingen.

Organisationer som skall ta till vara olika gruppers intressen misslyckas ibland med detta. De vilda strejkerna är ett exempel.

Allt oftare framför medborgarna krav på ökad och bättre infor-

mation från myndigheterna och möjligheter till en dubbelriktad

kommunikation, dvs även kommunikationsvägar för information

till beslutsfattarna från väljarna som skulle bidra till ökad

demokratisering av samhället. Det är troligt, ätt man måste

försöka finna alternativa former för medborgarna att delta i

beslutsprocesserna. , '

13 Styrkan i dagens samhällskonflikter (som tar sig uttryck bl a i pressdebatter och opinionsbildning) är inte bara beroende på graden av engagemang i den fråga som det råder oenighet om, Sven medborgarens ökade krav på att få vara med och besluta om det samhälle han lever i spelar en betydande roll. Både intresset för miljöns utformning och för att vara med och besluta, om den har ökat. Dagens samhällskonflikter är i djupare mening oftast uttryck för ett demokratiproblem, och kan som sådant inte informeras bort. Information kan endast skapa större jämlikhet mellan medborgarna beträffande deras möjlig- heter att påverka beslut.

Sett mot bakgrund av denna samhällsutveckling synes det vara viktigt att närmare studera de problem som uppstår när olika intressen kolliderar i samhällsplaneringen. Syftet med den här undersökningen är att med utgångspunkt från att studera händel-

seförloppet i Sannäsfrågan försöka dra några allmänna slut- satser om intressemotsättningar, opinionsbildning och infor- mationens betydelse. Genom att beskriva och samtidigt försöka förklara händelseförloppet torde man kunna nå bättr ¡ förståelse för vilka olika typer av faktorer som bidragit till denna och liknande frågors händelseutveckling.

2.2 utgångspunkter för studien.

Debatten i pressen och händelserna ^rid informationsmötet i Tanum har visat att det rådde stor oenighet om vilka konsekven- ser lokaliseringen av upparbetningsanläggningen till Sannäs skulle komma att ha. Man kan göra en grov gruppering av de inblandade aktörerna i följande kategorier: 1) AB Atomenergi, 2) befolkning i Tanum, den lokala opinionen, 5) massmedia och i dessa uppträdande opinionsbildare (informatörer). Olika parter hade olika bilder, trosföreställningar, om vad lokaliseringen innebar, bl a beroende på att.de hade erhållit olika slag av information. ,

Skissen på nästa sida visar schematiskt de olika parterna och deras inbördes relationer. Pilarna visar informationsflödenas riktning.

Befolkningen i Tanum, den lokala opinionen

, information

r7

kommunalnämnd I /

— y~

massmedia, informatörer

information

Genom att analysera olika parters bilder är det möjligt att man finner att de grundas på falska antaganden, antaganden som bygger på felaktig eller bristfällig information. En uppgift blir här att studera vilka informationskällor olika parter använt och vilken information dessa källor givit.

De åsikter som kommer till uttryck hos olika parter består emellertid inte bara av antaganden, utan även av värderingar1) Olikheter i bilder beror förmodligen i grunden på olikheter i värderingar. Informationen verkar selektivt, dels så att man låter sig exponeras främst för sådan information som stöder ens värderingar, dels så att man använder och minns denna in- formation och glömmer sådan som ej stöder ens värderingar '•

Konflikter mellan olika parter som beror på värderingsskill- nader är förmodligen svåra att lösa eller modifiera med hjälp av information, och möjligheterna att finna en gemensam stånd- punkt kompliceras därigenom. Sådana konflikter måste angripas på ett annat plan, där den centrala frågan har att göra med demokrati och beslutsfattande. Man måste i samhällsplaneringen ta hänsyn till de utgångspunkter som olika grupper har för sina ställningstaganden, och försöka styra utvecklingen så att den inte sker på någon befolkningsgrupps bekostnad.

För en förståelse av samhällskonflikter som denna måste man se till de förhållanden olika parter, exvis befolkningen i Tanum, lever under . De värderingar analysen kommer att ådagalägga

1) Myrdai, G: Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen.

Stockholm, Rabén & Sjögren. 1968.

2) Krech, D, Crutohfield, R S & Ballachey, E L: Individual in Society, N Y/San Fr-o/Toronto/London. Mc Graw-Hili Book Co, Ino 1962. Sid 17 ff. " • • • . . , , • . , 3) James S Coleman skriver i Community Conflict (sid 4 ff, Free PresB 1957, New Tork) att för att en händeiso skall utlösa sam-1

hällskonflikt miste do a) beröra viktiga aspekter.av samhSlli- medlemmárnas liv, exvis ekonomi, makt eller värderingar,

b) påverka olika samhällsmedlemmar på olika sätt, o) vara sådan att samhällsmedlemmarna upplever sig kunna påverka höaielsens utgång.

15 får man söka förklaringen till i strukturella förhållanden, exempelvis arbetsmarknadssituationen .

Skissen på sid 14 över konfliktsituationen är en stark förenk- ling av verkligheten. Befolkningen i Tanum var inte helt enig (arbetarkommunen ställde sig positiv till upparbetningsanlägg- ningen så sent som vid informationsmötet i januari 1970). För en förståelse av hur opinionen växt fram måste man också se efter vilka som har agerat, och viktiga sådana aktörer finns ej med i skissen, exempelvis representanterna för länsplane-.

ringen.

'•• i

En annan brist är att skissen ger en statisk bild av situatio- nen. I verkligheten växte en opinion fram under stark medverkan från massmedias, främst pressens, sida. Det är denna process (som bidragit till den polarisering av ståndpunkterna som skissen visar), som är i fokus för undersökningens intresse.

Olikheter i ståndpunkter kan dock inte enbart förklaras med hjälp av de informationsflöden soia nått respektive part via pressen, och enbart en pressundersökning skulle därför visa sig vara ofruktbar. Pressanalysen måste kompletteras med inter- vjuer med olika kategorier av människor, och med genomgång av annat informationsmaterial.

-5

Genom analysen av pressens behandling av frågan vid olika tidpunkter torde man dock Eunna få an god bild av de olika argument som framförts för och emot Sannäsprojektet, hur dessa argument fördelat sig tidsmässigt, och vem som franfört vilka argument. Med utgångspunkt från pressanalysen görs sedan kom- pletterande intervjuer, som avser att ytterligare belysa de olika ståndpunkterna samt när och hur de fattats. Genom inter- vjuerna, kommer man också att få information om andra opinions- bildande källor än massmedia. Intervjuerna kan också antas kunna ge en bild av människors intressen och värderingar och på så sätt bidra till en förståelse av ds ståndpunkter man valt.

2.3 Genomförande . :

Pressundersökningen omfattar västsvenska tidningars behandling av Sannäsprojektet från början av 1969 fram till mars Í970.

1) Eaun, A: Upp till kamp i Båtskärsnäa. Oskarshamn. Prisma. I969

16

Följande västsvenska tidningar har medtagits: Arbetet, Göteborgs- Posten, Göteborgs Handels- ooh Sjöfartstidning, Göteborgs-Tid- ningen, Bohuslänningen ooh Strömstads Tidning. En metoddiskussion om pressanalysen finns i anknytning till undersökningsresulta- ten på sid 33.

Intervjuerna omfattar följande kategorier av människors Bofast befolkning i Sannäs

Bofast befolkning i Tanumshede centralort

Bofast befolkning på landsbygden omkring Tanumshede Representanter för kommunalfullmäktige

S ommarstugeägare

Intervjupersonerna utvaldes med hjälp av slumpmässigt urval.

Vid urvalsdragningen användes den kommunala röstlängden för den bofasta befolkningen, en sammanträdeslista för kommunal- männen och ett register över de som beställer kommunal ren- hållning över sommaren för sommarbefolkningen. Personer som ej var anträffbara (ingen vägrare) vid undersökningstill-

fället i juli-augusti 1970 ersattes med den person i röstlängden som kom närmast efter och mest liknade den oanträffbara per- sonen med avseende på ålder ooh kön (gäller ej sommarbefolk- ning och kommunalmän). Urvalet av bofast befolkning omfattade endast röstberättigade personer under 67 år. Bet var viktigt att människor i olika positioner och livssituationer kom med i undersökningen, och att sådana personer som är strategiska för förståelsen av samhällsproblemen (ex fastighetsägare) intervjuades. Därför har urvalet kontrollerats så att det är varierat med avseende på yrke (sysselsättningstrygghet), mark- oeh fastighetsägande, ålder, kön och familjestorlek.

Intervjumaterialet omfattar 25 personer och är således för

litet för att man ska kunna dra några statistiskt säkerställda

slutsatser om exempelvis befolkningens Anställning .till dea

planerade upparbetningaanläggningen,.Detta har heller inte varit

avsikten med intervjuerna, utan dessa har framför allt inriktats .

på att nå kunskap om .intervjupersonernas föreställningar} om upp-

ar'betningsanläggningen och utvecklingen i kommunen ooh i Sverige,

deras åsikter om sina.möjligheter att påverka planeringen m m.

17 Syftet med intervjuerna är att med hjälp av dem försöka för- klara varför vissa bilder och trosföreställningar existerar.

Intervjuerna har varit av typen samtalsintervjuer; frågorna har varit löst formulerade och saknat fasta svarsalternativ.

Fördelen med denna typ av intervju är bl a att den medger

respondenten en viss frihet i besvarandet av frågan. Den ostruk- turerads intervjun (som alltså har använts här) ger mindre uttryck för intervjuarens förväntningar och uppfattningar om den företeelse som skall undersökas och lämnar större utrymme för respondentons associationer och föreställningar. Don struk- turerade intervjun förutsätter också ingående kännedom om de förhållanden som skall undersökas så att man på förhand kan ställa upp uttömmande och adekvata svarsalternativ för varje fråga - vilket inte var möjligt i detta fall. Intervjuerna inriktades i stället på att söka efter faktorer, som av inter- vjupersonerna upplevdes som betydelsefulla i sammanhanget.

Som ledning för intervjuerna utarbetades intervjuformulär, men de kom att användas i begränsad utsträckning. Vissa frågor visade sig vara irrelevanta och föll bort, andra som visade sig betydelsefulla tillkom. I stort sett bibehölls dock de frågor som ingick i de ursprungliga frågeformulären (olika frågeformulär för olika kategorier av människor), men frågorna ställdes i varierande ordning beroende på hur samtalet (inter- vjun) utvecklade sig. Frågeformulären kom delvis att användas som ett hjälpmedel för kontroll att alla "områden" blivit täckta.

Den ostrukturerade intervjuns främsta begränsning ligger i de svårigheter som uppstår vid bearbetningen av svaren. Det är svårt att bearbeta materialet utan att förvanska det, och därför,, kommer intervjupersonerna i stor utsträckning att få tala för sig själva i rapporten. De slutsatser som dras är baserade på en hög grad av samstämmighet i intervjusvaren.

Även "vanliga" samtal med ytterligare,20-30-tal andra personer har haft betydelse för vad som ansetts våra allmänt rådande uppfattningar. Intervjtiuppgif ternas överensstämmelse med fak- tiskt råidande förhållanden,: så som de kommer till uttryck i

officiell statistik¿ har också haftavgörande^betydelse för ; .' ' vilken vj|kt som lagts vid dem¿ Ofta har,interyjusvaren fått be- lysa rådande förhållanden.

fr:

-Gä'.

*-•>-. -"&-•-*• >-:--•'

f

18 Intervjuernas längd kom att variera mellan 1-3 timmar.

Avsikten med intervjuerna, förutom att komplettera pressunder- sökningen när det gäller kartläggningen av olika parters verk- lighetsuppfattningar, har varit att få veta hur händelseför- loppet upplevts, hur man ser på framtiden för sin egen och

•bygdens del, hur befolkningen upplever sitt förhållande till myndigheter, hur kommunalnämnden upplever sitt förhållande till befolkningen resp länsplanerande myndigheter m m.

Vid rekonstruktionen av hur händelseförloppet upplevts har naturligtvis uppstått de problem som alltid hänger samman med användandet av retroaktiva intervjuer, dvs svårigheter att bedöma hur glömskefaktorer och senare händelser har påverkat minnet.

Undersökningsrapporten omfattar även en redogörelse över sam- hällsutvecklingen i.Sannäs och Tanum under senare år. Bl a kommer befolkningsutvecklingen och näringslivets struktur att belysas. De yttre livsbetingelserna är. avgörande för människors upplevelser och värderingar ay verkligheten, och för att förstå människors.handlingar,krävs kunskap om deras levnadsförhållan- den. Ike Daun ' skriver: "Det torde finnas endast ett sätt att göra handlingar begripliga: att visa rationaliteten i dem, dvs visa att de är adekvata uttryck för människors intressen, om man tar härisyn till människornas inre- och yttre möjligheter

och begränsningar," Vidare ¡skriver OttarBrox ': "Skall vi.

överhuvud tagetkunna¿förstå mänskligt beteende, måste vi för- utsätta .attf,den' enskilda,, individen i en valsituation försöker . att optimera sina värderingar och- välja, alternativt efter käl-

kyJLer över kostnader ocíi vinstmöjligheter.

' •; -

•

í) Dáun, Å: Upp till kamp,£-.Båt skärsnäs »''; Oskarshamn.' Prisma. I569.

2) Brox, 0: Gentralbyräkratérna 00I1^ glesbygden*; Halmstad.r;3Prisma¿

19 KAP III. ORTEN SANNAS OCH TANUMS KOMMUN. ORTSBESKRITOING

5.1 Orten Sannäs

Samhället är beläget i den inre delen av den milslånga Sannäs- fjorden. Se karta'.-' Bebyggelsen, som har vuxit upp i bergens skydd såsom ofta är fallet i Bohuslän, har sträckt ut sig längs landsvägen på strandremsan mellan fjorden och de bakomliggande bergen.

Som många andra bohuslänska kustsamhällen upplevde Sannäs sin livligaste tid de sista årtiondena av 1800-talet och i början på 1900-talet i samband med sillfisket. I slutet av 1800- talet växte även stenindustrin fram. Den var en betydande för- sörjningskälla fram till andra världskriget, då den.nästan fullständigt upphörde i donna trakt. Kring Sannäs fanns även ott antal tegelbruk, men dessa miste sin betydelse, när det nya seklet bröt in. Stenhuggerierna, tegelbruken och fisket skapade förutsättningar för en livlig sjöfart och befraktning.

Ytterligare en näring som gynnade skepparna i Sannäs var den kreaturshandel som bedrevs med Norge. Kreaturshandeln upphörde i slutet av 1920-talet, och allteftersom underlaget för befrakt- ning dog ut, försvann befraktarna. Den sista fraktskutan för-

svann på 1960-talet. Efter hand som försörjningsmöjligheterna på orten minskat, har befolkningen tvingats att söka sig till andra orter. Befolkningens antal har från år 1950 minskat från 212 personer till 89 år 1 9 7 0 ' . Se diagram på nästa sida.

Samtidigt som befolkningen minskat, har den markant förändrats i åldershänseende. Se bilaga 4. lx 1930 var 5Q/0 under JO år.

Motsvarande siffra för år 1970 var 27$. År 19?0 var 12,5$

över 65 år, 1970 var 35$ i motsvarande ålder. Denna utveck- ling är i och; för sig icke anmärkningsvärd; Sannäs delar den

2ii

med många Bohuslänska kustsamhällen '\ och liksom i dessa har bebyggelsen i Sannäs övergått från att vara permanentbostäder till sommarbostäder. Sé .karta i bilaga 5^~c<

1) Siffrorna är baserade., på mantalslängden, men en viss osäker- het vidlåder dem bl a p & grund-av svårigheter att fastställa fastighetsägans sträckning från ren landsbygd in i ajälva tät- orten. ' ; » , ." . - •''• - , . ' , ,' ,,. ''-,

, , . . 2) Se Statens Planverks rapport "Västkusten? 5» del 2.

3 ) ^ ö e b i l a g a 5 a „ • • ' " . " • .",' •',-'^ ' '•' .-c

'fFriá^^'^v:)»^r.¿I^ÍÉ^^i-A>l^#'-yr?t:i'^-:;

20 Befolkningsutvecklingen i Sannäs 1930 - 1970

Antal

1930 1940 1950 1960 1970 år

Av bostadshusen i Sannäs är ca 50$> bebodda enbart under somma- ren ' . A v den resterande hälften bebos tre fjärdedelar av en eller två vuxna personer utan barn '.2)

När befolkningsunderlaget minskat i denna omfattning, har naturligtvis servicen för människorna försvunnit. För några år sedan fanns det flera affärer (typ lanthandel), nu finns en- dast Konsum-butiken kvar. Poststationen och telegrafen har upphört med sin verksamhet. Skolan slog igen portarna för sista gången 1968. Folkets Hus förfaller sedan några år tillbaka;

på 50-talet bedrev man där biografverksamhet. Till övriga för- lustelsemöjligheter som upphört hör ett oafé och dans på bryggan.

Dessa förändringar har så gott som samtliga Sannäsbor själva upplevt och man ser med saknad tillbaka på den tid, då det var liv och rörelse i samhället.

Vilka sysselsättningsmöjligheter finns då i dag i Sannäs?

I själva samhället finns en mindre stenhuggeriverksamhet som bedrivs som familjeföretag. Några kilometer norr,om Sannäs, . i.Klätta, finns en konservfabrik som ägs av en Sannäsbo. Syssel- sättningsmöjligheter i vidare bemärkelse finns f ö, på närmaste håll i Grebbestad och Tanumshede (centralort i storkommunen), , båda belägna ca 7 km från Sannas. Nedanstående tabell visar yrkesfördelningen hos den vuxna befolkningen i Sannäs enligt mantalslängden 1969. .

1) Penna uppskattning är gjord med hjälp av en Sannäsbo.

2) Vid sekelskiftet bodde-två familjer i nästan varje hus enligt intervjusvar. . . ,; . • , * ' ~ '

Ä**^^

f ₂₁

En affärsföreståndare En tiorsfbindare

En fiskare (i verkligheten "free-lancer") En grovarbetare

En konservfabriksarbetare En konservfabriksägare Två murare

En serviceman En sjöman

En skogsarbetare En smed

En småskollärare En snickare Fyra stenarbetare Två studerande En yrkesskollärare En åkeriägare

3.2 Tanumshede storkommun

Från och med årsskiftet 1970-71 in&¿r Tanums kommun i Tanums- hede kommunblock tillsammans med Bullaren och Kville kommuner.

Kommunblocket är beläget i Norra Bohuslän och gränsar i norr till Strömstads storkommun samt Norge, i väster till havet.

Den långa kuststräckan har blivit känd som turist- och rekrea- tionsmål, och här finns bekanta badorter såsom Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad.

MW

H u v u d n ä r i n g a r n a i n o m b l o c k e t ä r skogsbruk, f i s k e , jordbruk o c h s t e n i n d u s t r i . U n d e r senare å r h a r r a t i o n a l i s e r i n g e n a v j o r d - o c h s k o g s b r u k . ó c h o l ö n s a m h e t e n inom f i s k e r i n ä r i n g e n

m a r k a n t m i n s k a t s . D e s s a f ö r ä n d r i n g a r i n ä r i n g s l i v e t h a r m e d - f ö r t e n b e f o l k n i n g s u t f l y t t n i n g f r å n landsbygden till t ä t o r t e r n a . U t f l y t t n i n g e n f r å n v i s s a områden har, lett till m i n s k a t u n d e r - l a g f ö r s e r v i c e , v i l k e t i.sin t u r h a r påskyndat u t v e c k l i n g e n

b o d d e 8.550 i g l e s b y g d och.,2.790 i tätorterna. E n l i g t e n

1) i r 1968 bestod 2 0 $ a y kommunblockets areal av jordbruksmark.

Å r 1 9 8 0 b e r ä k n a 3 d e n n a u t g ö r a 1 0 $ . Översiktsplan, G ö t e b o r g s o c h Bohuslän," d e l 2 . Sektorrapport 4 . Jord- o c h skogsbruk. L ä n s s t y - relsen I97O. * ,,-••'•

22 prognos '' gjord av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Län,1) boräknas motsvarande siffror för år 1980 bli 4.820 (glesbygd) och 5.280 (landsbygd), vilket totalt sett innebär en folk- minskning med 5.240 invånare. Ben negativa prognosen i be- folkningshänseende är baserad på

a. minskningen av antalet jordbruksenheter b. näringarnassiga svårigheter med fisket c. ålderssammansättningen

Nedanstående tabell visar folkminskningen under de senaste två decenniernas

År 1950 1965 1966-67 1969 OI.OI.i97i

14.550 11.540 11.250 10.978 10.871

inv

11 11 11 11

Mellan år 1951 och 1965 minskade befolkningen med 20,9$.

Centralorten Tanumshedes invånarantal ökade under samma tid med 500 personer eller 98$ '. Nettoutflyttningen från blocket svarade för 86$ av minskningen, och av utflyttarna har Udde- valla och Göteborg tagit emot en tredjedel.

Av utflyttarna var 45$ i åldern 15-24 år och 60$ i åldern 15-54 år. Uttunningen av befolkningen i yngre åldrar har med- fört att utav invånarna inom blocket år 1965 var 44$ över 50 år.

Andel befolkning i vissa åldersgrupper i kommunblocket ooh hela riket5':

Ålder 15-59 år

65-

Kommunblocket 25,8$

20$

Hela riket 55,8$

12,5$

(Sannäs)

24$

. 35$

1) Översiktsplan. Göteborgs ooh Bohus Län. Del i, Invente- ringar. Länsstyrelsen 1969» sid 9»

2) Länsplanering 1967 för Göteborgs och Bohus Län, sid 150.

3) Ar 1965 var 11,6$ över 65 år ± tätorterna, medan motsva- rande siffra för glesbygden var 17,4$« Se Glesbygd. Utgiven av Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor inom Kungl. Kaj:ts kansli.

Stpbkholm 1969.

23 Trots de inånga jordbruksnedläggningarna är emellertid jord- bruket (inkl skogsbruk och fiske) fortfarande den dominerande näringsgrenen inom blocket med oa 5<$ av den yrkesverksamma befolkningen. Därefter kommer servicenäringarna med ca 25$

och tillverknings- och byggnadsindustrier, även de med ca 25#1). (Se även bilaga 6 och 7)

Den ogynnsamma utvecklingen på näringslivssidan har inte alltid resulterat i befolkningsomflyttning; många invånare är pendlare, dvs färdas fram och tillbaka varje dag till sitt arbete i en grannkommun. Av den bofasta befolkningen var 11$ pendlare år 1965.

Tanumsblocket har, efter vad som torde framgå av ovanstående resumé, de problem som brukar känneteckna en glesbygd. Ut- vecklingen under senare år är likartad i stora delar av lan- det, och glesbygdsproblematiken har fått en central position i samhällsdebatten. Ir 1966 tillsatte regeringen en arbets- grupp med uppgift att "pröva och successivt lägga fram för- slag till åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena för befolkningen i glesbygden, främst vad gäller den samhälleliga servicen". '2)

Arbetsgruppen sammanfattar glesbygdsproblemen i följande punkter:

- befolkningen minskar

- allt större andel av befolkningen utgöres av äldre - arbetstillfällena räcker inte till

- de långa avstånden gör det svårt att hålla kontakt - servicen minskar - butiker läggs ned, bussar eller

allmänna kommunikationer gör färre turer, skolor läggs ned, kraven på sjuk- och åldringsvård blir svåra att uppfylla

- kommunens kostnader för servicen stiger

Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor räknar norra Bohuslän till det s k stödområdet, ett område vars utveckling ägnas speoiell

I

" , . 't

•••¿"i:

} Informationsskrift för Tanumshedeblobket nr 2, 19^9» sid 5.

2) Glesbygd. Arbetsgruppen för glesbygdafrågor inóm Kungl. >

Jlaj:ts kansli. Stockholm 196?.

^ ^

24 uppmärksamhet för att nå kännedom om de lämpligaste stödåt- gärderna. '

3.3 Tanumshede. Centralorten

Landsbygden har uttunnats, men tätorterna har vuxit. Tanums- hedes folkmängd uppgick år 1965 till 611 invånare, vilket innebär en ökning av invånarantalet med 178 från i960.

Den jämförelsevis kraftiga folkökningen har naturligtvis skapat ett behov av bostäder. Under 1969 blev 45 lägenheter färdigställda av Stiftelsen Tanums bostäder. Stiftelsen för- fogar f n över 178 bostadslägenheter.

Det är främst inom servicesektorn, som sysselsättningsmöj- ligheterna har ökat, men även nyetablering av industrier har ägt rum; Original Odhner i Strömstad startade år 1969 en filial i Tanumshede, vilken ger ca 70 man arbete. Förutom ett antal småföretag med verkstadsmässig inriktning finns Tanums Träförädling (ca 10 man) och servicesektorn har på senare år expanderat kraftigt, bl a till följd av Tanumshedes nyvunna ställning som centralort. På orten finns

sjukhem för långvarig somatisk vård vårdhem

ålderdomshem

provinsialläkarstation tandpoliklinik

veterinär apotek

låg-, mellan- och högstadieskola

Bland övriga inrättningar med servicebetonad verksamhet kan nämnas polisstation, gästgiyeri, affärer och naturligtvis kommunalkont or.

För fritiden finns följande idrotts- och sportanordningar:

idrottaplats, bollplan, tennisbana, skjutbana, idrottshall,

1) Hit räknas lokaliseringsstöd, under tiden OLO7.65 - 30.06.70 beviljades för Tanumshede lokaliseringsstöd på 1.449.000 kr, därav bidrag på 358.000 kr. Lokaliseringsstödet berörde 3 arbets- ställen ooh beräknades ge ett sysoelsättningstillskott på 48 per- soner, AMS, Meddelanden från utredningsbyrån. 1970:24.

25 handbollsplan, gymnastiksalar, ishockeyplan, isbana och bastu- bad '. Dessutom finns en bygdegård som bl a tjänar som biograf 3 kvällar i veckan under vinterhalvåret, och på lördagar an- ordnas dans i Västerbygård, ett vandrarhem 3 km från Tanumshede.

3.4 Fritidsbebyggelse och turism

I en ortsbeskrivning över Tanums kommun måste turismen nämnas.

I en fritidsutredning som gjordes 1967 inom Göteborgs och Bohus Län fann man, att det 1°-63 fanns 1541 fritidsstugor inom Tanums- blocket. ¿r 1967 hade siffran stigit till 2495 fritidsstugor1'.

En stor andel av dessa stugor har varit året-runt-bostäder, men i och med att den yngre befolkningen tvingas söka sig till expansivare orter, blir dessa bostäder lediga, när de gamla försvinner.

Det som har lockat turister till denna kuststräcka är de salta baden, den säregna naturen med stora, orörda strövom- råden, skärgården och fiskelägena. Turisterna kommer från hela landet och på senare år har man kunnat märka allt fler turister från andra nordiska och europeiska länder.

I den tidigare nämnda skriften "Glesbygd" skriver arbetsgruppen för glesbygdsfrågor: "Genom att utveckla turismen kan nya arbetstillfällen och en positiv utveckling åstadkommas på åtskilliga håll i glesbygden". Frågan om turismens lönsamhet för kommunen skall behandlas längre fram i denna rapport.

(Se sid 100 ) .

1) Enligt broschyren "En bygd i centrum" utgiven av kommun blockets samarbetsnämnd, 19É>9» ¡' '

26 DEL II

KAP IV. HÄNDELSEUTVECKLINGEN 1959-1970. BEFOLKNINGENS UPP- LEVELSER AV DENNA.

Den bild som här kommer att tecknas av händelseförloppet (från år 1959 f^am till 1970) bygger till stor del på vad som framkommit vid samtal och intervjuer med befolkningen i Tanums kommun under juli - augusti 1970 • Beskrivningen baserar sig på uppgifter från befolkning i Sannäs, Tanumshede, kringliggande landsbygd samt sommarbefolkning i Sannäs»

4.1 Första informationen

Sannäsbornas första bekantskap med AB Atomenergis planer gjor- des 1959 i samband med att marken för den planerade upparbet- ningsanläggningen undersöktes och stakades. Man talade med dem som arbetade med markmätningarna, och man talade allmänt om det i samhället. Man fick veta, att Atomenergi var speku- lant på det undersökta markområdet, och man visste därför, att det skulle bli något med "atomeri". I allmänhet trodde man, att det skulle bli ett atomkraftverk.

Tanumshedeborna (bosatta 7 km från Sannas) uppgav, att de fick första informationen, när markköpet skedde år 1963» och att man fick nyheten genom tidningarna men också genom samtal med bekanta. Man fick veta, att det skulle bli en industri av något slag (alltså mindre specificerade uppgifter än Sannäs- borna fått), men uppenbarligen väckte händelsen störst intresse därför att det ansågs, att markförsäljaren tjänat bra på

affären. .

.•?'

Ju närmare Sannäs man bodde, desto bättre kunskaper och desto, tidigare erhållna kunskaper om Sannäsprojektet hade man. Denna trend framträder tydligt vid intervjuer med lantbrukare bosatta olika långt från Sannäs..

1) Se metodbeskrivning sid 15 ff. „ . • -

°k-->i ,M--i

27 Att planerna gällde en upparbetningsanläggning hade man fått veta vid varierande tidpunkter, men de flesta uppgav, att denna kunskap nådde dem genom tidningarna först på hösten 1969.

Enstaka personer i Sannäs hade hört talas om plutoniumverket redan 1959-1960. "Man visste, att det hette plutoniumverk."

Reflektioner vid första informationen

Få frågan om vad man tänkte om planerna, när man först

hörde talas om dem ger svaren entydigt uttryck för en positiv inställning. De som uttryckte en avvikande uppfattning hade hört talas om Sannäsprojektet först sedan det utvecklat sig till en stridsfråga i pressen.

Anmärkningsvärt är kanske, att även sommarbefolkningen ställde sig positiv till planerna, men detta har förmodligen sin för- klaring i, att de intervjuade har sina rötter i Sannäs (detta gäller så gott som samtliga sommargäster i Sannäs), ooh att de, liksom den bofasta befolkningen, var tacksamma för vad som skulle komma, om det kunde stoppa den för bygden dystra utvecklingen.

Här är några av de svar s°m är representativa för den bofasta befolkningens inställning:

- Alla var glada och trodde, att samhället skulle blomstra, att det skulle bli folk och bebyggelse och stort. Det fanns ingen motreaktion, när markköpet skedde.

(Sannäs, 50-66 år, kv ')

- Det var bra, att det skulle komma folk till Sannäs.

: (Sannäs, 20-30 år, m )

- Att¡det var bra,, ett uppsving för Sånnäs. Vi trodde, . det var något väldigt bra, en industri, och att vi skulle

få behålla järnvägen, och att stora båtar skulle komma.

(Landsbygd,. 4Ö-5O år, kv)

- Det var bra, ma-n kunde sälja mer mark och få arbeten.

(Tahumshedef 30-40 år, m)

-Polfc var glada, det skulle bli liv i Sannäs, (sommarbéf., 6O-7O åi?, kv)1 > :'

1) Åldern anges på detta mindre exakta sätt för att undvika identifiering. = ;

28 En intervjuperson sade, att det var delade meningar redan

1959 och en annan: "Folk i Sannäs var glada.inte sommargäster, förstås, de har alltid varit emot det, för de trodde väl, att baden skulle bli förstörda." (Sannäs, 20-30 år, m ) . De två intervjupersoner som nåtts av nyheten under senare år sade:

- Jag märkte, att folk skrinlade planer på att bygga och att köpa tomter, (nyinflyttad till Sannäs, 30-40 år, m)

- Första intrycket var, att folk var förgrymmade på dem som sålt mark, men det fanns ju andra också. Det rådde lite panik, och man försökte slå ifrån sig. (Sommar- gäst, 60-70 år, m)

Dessa svar tyder på att en omsvängning i befolkningens inställ- ning har ägt rum redan någon gång under tiden 1959*1968»

innan tidningsskriverierna börjat.

4.3 Vad tänkte man om planerna år 1963—1968» under den

"tysta perioden"?

Under åren 1963-19^8 behandlade man ej frågan om Sannäspro- jektet i pressen, och befolkningen kände inte till, att mark- ärendet under denna tid passerade vederbörliga beslutsinstan- ser (se sid 4 ) . Sällan togs ämnet upp till diskussion, vilket framgår av följande svar:

- Tidningarna skrev inget, och folk har inte reagerat på bristen på information, för man har inte vetat faran - och,;man trodde aldrig, att det skulle komma.

(Sannäs, 5O--J6O år, kv)

4 ' ' . ' - . , •

- Man trodde väl inte på det¿ Det är mycket som planeras som inte blit av. .Man talade inte om det. (Sannäs,

2 0 - 3 0 a r , / m ) | • •-' ' ' t '; .'••''". !''.; ;,,/. - : , .'. ; ;'.• •

- Man glömde av det. Det hände inget på ett långt tag, så man troddejknappast, att det skulle bli något.

- ' ( S a n n ä s , 2 O - 3 O | å r , m ) .' '"' ".'. /'. -:-- •"•';'.' ~ •'-•••„ _ " ' ' - » • ' '•• -

- D e t v a r tyst. IjFolk trodde inte längre det skulle

bli något. (SannäsL 30^40 ä r , k r ) ',

-

•".-*-• \_ '•

h. myoket på det. |(Tanumshedéj; 30-40 år,; in) "

'

29 - Ibland undrade man väl, om det egentligen skulle bli

något. (Landsbygd, 40-50 år, kv)

- Nej, man tänkte inte på det, man glömde väl bort det.

(Landsbygd, 60-70 år, m)

- Man hörde inget. Det föll bort. Det var ju tyst i tidningarna också. (Sommarbef., 60-70 år, m)

4.4 När kom diskussionen igång på allvar?

Intervjuer med den bofasta befolkningen tyder på att diskussio- nen om Sannäsprojektet kom igång på allvar senhösten 196$.

Man anser, att det berodde på, att tidningarna började intres- sera sig för saken, och man hade ingen annan information att tillgå än den som kom genom tidningarna. Det är lätt att förstå den uppmärksamhet skriverierna väckte sett mot'bakgrund av den långa tystnaden och det nyhetsvärde en nylokalisering har i en avfolkningsbygd.

- De började skriva i tidningen, så folk trodde, att nu var det allvar, och att man skulle börja bygga.

- De visste väl inget före pressen började. Det berodde på tidningarna att det kom igång.

- Några började tala om, att det var farligt, att det ' var radioaktivitet som kunde nedföra skador,

- Vissa hade fått reda på, att det var farligt. Reak- tionen kom väl främst från sommarstugeägare och bad- gäster.

När sedan de flesta artiklarna i pressen handlade om de olycks- risker och den gradvisa miljöförstöring som skulle äga rum genom reguljära utsläpp, ökade oron bland befolkningen, och Sannäsprojektet blev ¿Le*' allmänna samtalsämnet varhelst människor kom tillsammans. t

•• . - v - • I :1- .1- • • •••- " v • ' .' •'

S o m m a r b e f o l k n i n g e n u p p l e v d e , : á t t d i s k u s s i o n e n k o m i g å n g p å . '*••'-• •

: < ? ? • -

30 Det är en vanlig uppfattning, även bland sommargästerna själva att det är de som är upphovet till debatten. "Först var det bara sommargäster som pratade om det - så var det på informa- tionsmötet också," En del anser, att sommarbefolkningen har kommit utifrån och agerat i en sak som är kommunens ensak.

Andra anser, att frågan var av sådan art, att den angick hela befolkningen, och att det var positivt, att sommargästerna kom med i debatten och hjälpte till att tvinga fram "sanningen",

Det var från tidningarna hösten 1<?69 som de flesta fick veta, att planerna gällde en upparbetningsanlägfining. Med den in- formation man hade att tillgå ' är det ganska naturligt, att reaktionen på planerna blev negativ.

Säkerhetszonerna ' (eller riskzonerna, beroende på vilket syn- sätt man anlägger) som fanns utmärkta på kartor över norra Bohuslän väckte stor oro. Man ansåg, att det skulle bli olid- ligt att leva i ständig skräck för olyckor och förestående besked om evakuering. De mer förbittrade ansåg emellertid, att det tvärtom var troligt, att Tanuin fick en farlig industri - det var helt i linje med hur myndigheterna betraktade och behandlade norra Bohuslän. En del menade, att vore det så far-

ligt som tidningarna skrev, så skulle det aldrig komma

- "det finns inget land som har så stränga säkerhetsföreskrif- ter som Sverige".

Nedan följer ett axplock av svär på frågan vad man tänkte, när nian först fick höra talas om uppärbetningsanläggningen'3).

- A t t då får en väl flytta härifrån,' kanske folk kommer att fly tráktén.-^Landsbygdv 40-50 år, kv),.

T;

Tänkte in^e på det>' trag.har hela tiden tänkt sóm så, \ ätt dét blir- väl skälltpåfrämtide

n.

'(Sommarbef., .

^ 6 ö 7 O å r V

k y ) ^ ;''";';' y) ;

'"'/ ; 2

' v y V i ) ; • ; ; 4 " X " ' " ; --; Att vi mås t e ;

göra; oss.; av •medrhuseti. (Sommarbef

,

. :^;; 60-70, år/'kv:)>>;

iv;., '••;,•• \

'f. 'v,, ' ^ • - . k A x ' V ' i.;,^\'-*0[

1) Tidningar; se-pressbéhandlingen,"sid-53»" ' :-.

2) pe att j . ' , -:

»--;- ' ; . : - ' „ ' - • - ' * ¡ - " / ' V ; : - 'J^-y" •"'•

'3) Óiíka' bef^^olkriingsgruppérs üpplpvelse ^ b i l d e r ) ay

[ \M

•