Detta avsnitt skall behandla de bilder och trosföreställningar om upparbetningsanläggningen som kom till uttryck i intervjuer från juli-augusti 1970» Intervjuerna omfattar befolkning som var bofast i Tanums kommun inkl kommunalmän, samt sommarbefolkning.
Si
- i " " 'i
I
Syftet med dessa intervjuer har varit att med hjälp av den försöka förklara varför vissa bilder och trosföreställningar existerade , inte att mäta opinionen eller ta reda på hur stor andel av befolk-ningen som var för eller mot planerna på upparbetningsanläggbefolk-ningen vid intervjutillfället.
Det intervjumaterial som skall redovisas här omfattar svaren från 25 intervjupersoner och kan således inte ligga till grund för en statistisk generalisering om befolkningens inställning till den planerade upparbetningsanläggningen. Intervjuerna har varit av typen "samtalsintervjuer", och de har inriktats på att nå kunskap om intervjupersonernas föreställningar om den planerade upparbet-ningsanläggningen, vad den kommer att ha för konsekvenser för kommunens utveckling arbetsmarknadsmässigt och miljömässigt m ¡a.
is. Intervjupersonerna är med några få undantag slumpmässigt utvalda'2) 9.1 Inställning till upparbetningsanläggningen.
Av de 25 intervjupersonerna var 2 mycket positivt inställda till planerna på en upparbetningsanläggning, 7 var tveksamma och 16 negativt inställda. Av de 16 negativa ansåg sig 12 av dem vara kraftiga motståndare till planerna. Tabellen på nästa sida visar hur de intervjuade personerna i olika befolkningskategorier för-delar sig på inställning till anläggningen. Kategorin kommunalmän redovisas för sig då de även finns med i tabellens övre del i den befolkningskategori, där de är hemmahörande.
1) Se metodbeskrivning sid 12 ff 2) Se metodbeskrivning sid 16 ff
ning där Jean oyggas ocn arivas sa axt en arman u.ouy in,jiij.ug av
t,,
b"
Sannäs Landsbygd Tanumshede Sommarbef
70
Inställning till upparbetningsanläggningen Bosättning mkt neg neg tveksam pos mkt pos
3 3 2
(12) Kommunalmän 11 4 1 1
(4) (7) (2)
Eftersom materialet är litet får man inte fästa för stor vikt vid denna tabell. Den bör i första hand ses som en översiktstablå för det material som behandlas i detta avsnitt. Det kan emellertid vara värt att notera några egenskaper i tabellen: 4 av de 5 inter-vjuade kommunalmännen är tveksamma eller negativa till planerna.
Resultatet är oväntat mot bakgrund av den bild av kommunledningen som pressen givit, vilken liksom intervjuerna med övrig befolk-ning speglar uppfattbefolk-ningen, att kommunalmännen har varit positivt inställda till lokaliseringsplanerna.
i .1- ,
I'.--.
Befolkning som är bosatt i Sannäs, och som närmast berörs av pla-nerna, tycks ha skaffat sig mer bestämda och absoluta (extrema) ståndpunkter i frågan. Det är att märka, att den person som ställt sig tveksam är studerande och numera bosatt i Sannäs endast under sommaren '.
9-2 Argument mot
Den främsta anledningen till att man är motståndare till loka-liseringsplanerna är de långsiktiga förändringar av vattnet, som man räknar med till följd av det kontinuerliga radioaktiva ut-släppet. Man räknar även med skadeverkningar på övrig omkring-liggande natur, och några få nämner förändringar i arvsmassan hos människor och djur. även de, som inte har tagit ställning för eller emot en ev lokalisering, nämner de kontinuerliga utsläppens
1) Respondenten har emellertid förts till Sannäs befolkning (och ej till sommarbefolkningen) p g a att han själv upplever sig vara Sannäsbo. Släkt och vänner finns i Sannäs. Vid intervjutill-fället hade respondenten endast tillbringat 18 mån som studerande i Göteborg.
^ : 5
,- ni't (K ''--'
.<?.
71
långsiktiga skadeverkningar som den viktigaste anledningen till att de ställer sig tveksamma.
I pressdebatten har man särskilt uppmärksammat olycksriskerna, men bland de intervjuade är det knappt 1/3 som nämner dessa. Ett par respondenter tar bestämt avstånd från tal om olycksrisker och menar, att de förekommer överallt. Ett par andra responden-ter tar zonindelningen och säkerhetsföreskrifresponden-ter som tecken på, att man från AB Atomenergis sida räknar med, att olyckor kommer att inträffa.
Man kan med utgångspunkt från ovanstående argument mot upparbet-ningsanläggningen urskilja några olika sätt att förhålla sig till lokaliseringsplanernas
1. Man räknar med skadeverkningar på den kringliggande mil-jön som en följd av de kontinuerliga utsläppen.
2. Man räknar med olycksrisker.
3. Man räknar med skadeverkningar av typ 1 och olycksrisker Ben senare kategorin är troligen den vanligaste.
Oberoende av vilket av ovanstående argument soin. väger tyngst i ställningstagandet anser man, att frågan om lokaliseringen är ott miljöhot i första hand mot Sannäs och Sannäsfjorden men även mot hela norra Bohuslän. Den planerade upparbetningsanläggningen anses hindra en för bygden positiv utveckling på flera olika sätt:
1. De befarade skadeverkningarna och olycksriskerna kommer att vända turistströmmen från norra Bohuslän. Detta be-tyder minskade inkomster för befolkningen. Om områdets attraktivitet minskar, betyder det markvärdes- och fastighetsvärdesminskningar.
2. Människor kommer, med tanke på olycksriskerna, att för-söka bosätta sig någon annanstans. Upparbetningsanlägg-ningen kommer alltså att påskynda utflyttUpparbetningsanlägg-ningen från kommunen och hejda inflyttning.
3. Andra företag, industrier och affärer kommer att lämna kommunen, och nylokaliaering kommer inte att äga rum, vilket i sin tur kommer att påskynda folkminskningen.
I*! ""
' 1 1
' 1 • • 1
1 -ii
1 '
1 i
72Nedan följer några utdrag ur intervjuerna:
- Kommer plutoniumverket hit, så flyttar vi direkt. Olycks-risken tror jag inte på. Det är förstöringen av vattnet på lång sikt som är det värsta - den här naturen finns ju ingen annanstans i världen. (Sannäs, 30-40 år, m)
- Sannäs kommer väl helt att dö ut, om plutoniumverket kommer.
Naturen blir förstörd - det är förskräckligt för människor som vill komma hit och bada. Och om jag vill sälja huset
t ex, så har det inte längre något värde. (Sannäs, 50-60 år,kv) - Ingen kommer att vilja flytta hit, det har en förstått;
bygden kommer att dö. Det radioaktiva utsläppet kommer att förstöra vattnet. Det är bättre att få bada i rent vatten och slippa gå i skräck. (Sommarbef, 60-70 år, kv)
- Det är olycksriskerna och skadeverkningarna som är allvar-ligt. Strålningsrisker som gör att fiske, bad, vatten och luft blir förstört. Huset kommer ju inte att bli något värt.
Folk har ju sitt levebröd på fiske. Kommer plutoniumverket så tänker inte vi bo kvar i Sannäs. (Sommarbef, !60-70 år, kv) - Om det kommer, blir det snabbt slut på all byggnation,
mycket folk kommer att flytta. (Sannäs, 30-40 år, kv) - Det allvarliga är skadeverkningar som kan ske på natur och
folk. Man får se framåt, man kan inte tänka bara på sig själv utan på kommande generationer, när det gäller anhopning av radioaktivitet och genetiska förändringar. (Tanumshede, 30-40 år, m)
- Utvecklingen här i bygden tyder på, att det börjar ljusna, men allt hänger på om Sannäs-projektet blir av. Hela kusten kommer att bli fördärvad om en olycka inträffar. Det kon-tinuerliga utsläppet är inte farligt, har dom sagt. Men industrier kommer att flytta, affärer också. (Tanumshede, 20-30 år, m )
- Om plutoniumverket kommer hit då blir det stopp - då dör bygden. Plutoniumverket är rena vansinnet. Det talas om stängsel och skyddskläder, så det är klart, att det är farligt. Man kan ju inte gå här och tänka på olycksrisker.
Nej, kommer det flyttar jag. Inget säger, att det skall hända på 50 år, men sen... Min dotter kanske vill bo kvar här. Nej, det skall bort, bort. Jag kommer aldrig, aldrig att ändra uppfattning. (Det spelar ingen roll, hur stora stängsel eller skydd dom sätter upp - det räcker med alla
• • 7 ; . • ' • * . * . ' . . • • " " ! : ,
. . . " : . ' / ' " ' , : ••> • " ' , '
o ' "/>'
73
tomflaskor badgäster slänger omkring sig. Det är full-ständigt tillräckligt.) (Tanumshede, 20-30 år, m)
- Plutoniumverket är exempel på dålig planering. Bygden kommer att dö p g a rädsla för det. Vi kommer inte att kunna sälja huset - det har ju blivit värde i det nu . Det finns inget som talar för det. Det gäller inte bara Sannäs utan hela norra Bohuslän son kan -bli -förstört..Man blir ju så hatisk, när man tänker på plutoniumverket. (Sommarbef, 60-70 år, kv) - När det gäller själva anläggningen, är det ju vissa
säker-hetsfrågor, som jag måste säga, att jag inte är tilltalad av. Visserligen skall man ju lita på vetenskapen, men man har ju upplevt, att vetenskapen har haft fel. Det är väl-digt svårt för en lekman att bedöma. Det är främst miljö-vårdshänsyn som talar emot. Det är ju ett ganska farligt material de behandlar. Se på Tokyo ooh New York nu; hela världen har levt på naturtillgångarna, och det blir dyra räkningar att betala. Och en sak som folk är rädda för kan ha negativ verkan på bygdens utveckling. Jag tycker nog att de kunde funnit en annan plats för det. Det är ju ett av de få orörda områden vi har kvar och det är ju inte så trevligt att gå och sälja det för arbetstillfällen. Men kommunalgubbarna har väl fallit för möjligheterna att skaffa folk jobb - eller rättare sagt- skattekronor. (Kommunalman, 40-50 år, m)
- Jag kan inte tänka mig, att plutoniumverket är positivt för bygden. (Det kommer att ge arbeten under uppbyggnaden, men sedan bara åt experter.) Det som främst talar mot planerna, är den bristande kunskapen - det kanske finns risker som ännu inte kommit fram. Men det vet man ju inte. (Sommar-bef, 60-70 år, m )
- Riskzonerna kommer att hålla folk härifrån. (Sommarbef, 60-70 år, m )
Ovanstående intervjusvar kommer från personer med en negativ eller tveksam hållning gentemot lokaliseringsplanerna. Dessa personer kännetecknas av en skeptisk attityd till möjligheterna, att uppar-betningsanläggningen kommer att ge arbetstillfällen åt folk i bygden.
1) Syftar på upptaxeringen av fastigheterna.
, • • ' • • ' . " -• v
74 - De säger, átt det skall ge arbetstillfällen åt 250 st
- det blir väl bara experter och ingenjörer från Göteborg.
(Tanumshede, 20-30 år, m)
- Det kommer inte att ge jobb åt folk i trakten, det blir för skolat folk, när det väl är färdigt här (Sommarbef, 60-70 år, kv)
- Det kommer att ge arbeten under uppbyggnaden, men sedan bara åt experter, (Sommarbef, 60-70 ar, m)
- Det blir bara arbetstillfällen under uppbyggnadsskedet.
(Tanumshede, 20-30 år, m)
- Det är inget som talar för plutoniumverket. Om det skulle ge arbetstillfällen så spelar det ändå ingen roll, för i Sannäs och omkring bor ändå mest äldre människor. (Sannäs, 20-30 år, m)
- Det kommer inga följdindustrier p g a riskzonerna. I upp-byggnadsskedet blir det bra tillfällen till arbete, men sedan kommer det att gå några "vitrockar" här, och det har ingen större betydelse för oss. (Kommunalman, 60-70 år, m)
Hittills har endast sådana negativa konsekvenser nämnts, som upp-arbetningsanläggningens lokalisering kan antas ha i framtiden.
Intervjupersonerna har alltså ingen personlig erfarenhot av dessa konsekvenser, utan deras svar uttrycker antaganden som huvudsak-ligen är baserade på uppgifter i massmedia, främst pressen. Det kan synas underligt, att dessa okontrollerbara antaganden on kom-hande negativa konsekvenser kan ligga till grund för en negativ hållning till industrilokalisering i en avfolkningsbygd. En sådan ståndpunkt är lättare att förstå, om befolkningen redan fått känna på negativa konsekvenser av byggnadsplanerna. I pressen hade man under hösten 1969 och våren 1970 flera gånger nämnt olika sådana effekter som drabbat» Tanums befolkning, bl a markvärdes- och fas-tighetsvärdesminskningar, utebliven annan industrilokalisering, att Sannäsprojektet hämmade övrig kommunal planering m m. Nedan följer några svar på frågan "Har Ni redan fått känna på några kon-sekvenser av byggnadsplanerna?"
- Vi har funderat på att köpa det här huset, men det gör vi inte så länge vi inte vet, om plutoniumverket kommer. Det beror ju också på, om jag får arbete. Jag märkte, att folk skrinlade planer på att bygga.och köpa tomter, när planerna på plutoniumverket blev kända. (Sannäs, 39-40 år, m)
»fl
b 0 ,
( I >«
I /
75
- Det är massor med folk som inte bygger p g a plutonium-verket. Vi har också skjutit det på framtiden. (Tanumshede, 20-30 år, m)
- Vi hade tänkt sälja gården, men spekulanterna som vi hade i Göteborg har försvunnit. Ingen bygger, för man vill höra hur det blir. (Landsbygd, 40-50 år, kv)
- Vi hade tänkt flytta tillbaka hit, men det vågar vi ju inte nu. (Sommarbef, 60-70 år, kv)
- Det har sagts, att det är en stark nedgång på efterfrågan.
Vi vill inte sälja, men utgår från att värdet på huset har sjunkit med 20$. (Sommarbef, 60-70 år, m)
- Om det är svårt att sälja sommarstugor i år, så beror det på kreditstoppet. Här nere gick en kåk för 50.000 förra veckan, och tomten är inte ens friköpt. (Sannäs, 20-30 år, m) - Det har inte kommit industrier till Tanumshede på ett tag
beroende på plutoniumverket, säger man, men det har inte kommit industrier på länge ändå. Men det är bara snack, att folk ej köper tomter p g a plutoniumverket, för det beror på kreditstoppet» (Landsbygd, 50-60 år, m)
- De säger, att sommarfolk inte bygger i år, men det kan ju bero på kreditstoppet. (Landsbygd, 50-60 år, m)
- Folk säger, att de inte kan sälja, men jag vet inte - de har ju taxerat upp husen här så kollossalt. (Landsbygd, 60-70 år, m)
Det är en vanlig uppfattning, att det har blivit svårare att sälja hus och tomter efter det att lokaliseringsplanerna har blivit kända. Denna uppfattning stöder en del intervjupersoner i åsikten att upparbetningsanläggningen är till skada för bygden, medan and-ra inte tillskriver uppaxbetningsanläggningen någon större be-tydelse, eftersom nedgången i hus- och tomtförsäljning också kan bero på kreditmarknadens restriktiva lånepolitik.
Att man är motståndare till planerna på att uppföra enVupparbet-ningsanläggning i Sannäs betyder inte nödvändigtvis, att man är motståndare till en fredlig användning av atomkraft. De flesta utgår från, att experterna gjort en riktig bedömning, när de säger, att Sverige om några år måste anlita atomkraft för att täcka energi-behovet och protesterna är i första hand riktade mot valet av lo-kaliseringsort. Man anser, att Sannäs är illa vald, dels för att
cfc, ' ' .
',",
'-76
den ligger på en av de få bevarade kuststräckorna med rent vatten och orörd natur, dels för att det bor för mycket folk runt omkring.
- Eftersom hela Europa skall transportera hit avfallspro-dukter, så kan man lika gärna söka upp en obebodd plats i Europa. (Sannäs, 30-40 år, m)
- Be skulle lägga det där vattnet redan är smutsigt.
(Sannäs, 20-30 år, m)
- De kunde ju lägga det på ett ställe, så att inte vårt som-marfolk försvinner. (Tanumshede, 60-70 år, kv)
- Lägg det där det inte finns folkl Varför här, där det är så mycket folk och fin natur. (Tanumshede, 20-30 år, m) - 0m Sverige vore en del av kontinenten skulle detta
förhind-ras, för detta landskap är unikt. Men som de planerarj Det är likadant med OK-planerna i LysekilJ Naturen på de få ställen som finns kvar måste bevaras! Om Bohuslän-hörde till Norge, skulle det behandlas bättre. I Sverige behandlas det som baksida. (Sommarbef, 60-70 år, m)
- Jag tycker nog, att de kundo hittat en annan plats för det.
Det är inte så lustigt. Det är ju ett av de orörda områden vi har kvar och skall man då gå och sälja dem för arbets-tillfällen är det inte så trevligt... Man kan ju skicka bort plutoniumstavarna. Det här beräknas ju att betjäna norra Europa eller något sånt. Vi skulle väl lika gärna kunna skicka bort vårt avfall. (Kommunalman, 40-50 år, m)
9.3 Argument för upparbetningsanläggningen.
I intervjumaterialet finns endast 2 förespråkare för planerna på en upparbetningsanläggning. Sådana argument som talar för en lo-kalisering betonar naturligtvis att upparbetninganläggningen med följdindustrier kommer att skapa arbetstillfällen. Förespråkarna antar liksom motståndarna till planerna, att det till stor del kommer att bli kvalificerad arbetskraft "utifrån" som kommer att arbeta på upparbetningsanläggningen, men man ser detta som något man måste betala för att få anläggningen. Nyinflyttningar betyder ändå ökat skatteunderlag,
- Vi skall komma ihåg, att vi into har så mycket människor här. Alla industrier behöver skolat folk - och naturligtvis är inte detta något undantag. Det krävs experter överallt, (Sannäs, 60-70 år, m)
77
- De har ju skriftligt på att det skall Tali minst 250 arbets-tillfällen, och några av dem som får arbetena måste väl skriva sig här i trakten. (Sannäs, 50-60 år, n)
Förespråkarna anser, att det krävs en stor, modern industri som upparbetninganläggningen för att hejda avfolkningen av Tanums kommun.
- Industrin idag skapas på annorlunda sätt än förr. Den skall vara stor redan från början. OK och plutoniumverket är mo-dellen för hur det skall vara. Om nyckeln till industrin vrids fel i Lysekil, så vrids nyckeln fel för hela Bohus-län. Jag ser rätt mörkt på utvecklingen, om vi ingen bas-industri får. Så länge folk tycker, att vi skall låsa hela kusten från Lysekil till Norge är klockan slagen. Det är ju här som kusten och hamnarna är. (Sannäs, 60-70 år, m) - Olyckan är inte, att vi inte kan få industrier, utan att
de som söker sig hit i 9 fall av 10 är sådana som miss-lyckats eller gjort konkurs på annat håll. Så kommer de hit och får alla sorters bidrag, och så kan de hålla på några år. Deras rörelser är nästan dödsdömda på förhand. Vi vill ha stora livskraftiga industrier, så att vi slipper alla missräkningar från mer eller mindre misslyckade exis-tenser som försöker komma hit och i några år leva på loka-liseringsbidrag och kommunalt understöd. (Sannäs, 50-60 år, m)
Beträffande farhågor om olycksrisker och andra skadeverkningar, så anser förespråkarna för upparbetningsanläggningen, att dessa är betydligt överdrivna. De anser, att det förts en ensidig propa-ganda mot upparbetningsanläggningen, och att det i första hand är sommarbefolkningen som ligger bakom propagandan.
- Jag hälsar med glädje det tilltänkta plutoniumverket väl-kommet. Om Frankrike, Belgien och England kan leva i dess närhet i högönsklig välmåga, så torde vi också kunna göra det. Det är ju den finaste industri som tänkas kan - och ett vet en ju: de är så noga i detta land, att de har större krav här på säkerhet än i något annat land. Och utsläppet av vattnet, det skall ju gå ut i Väderöfjorden, och det är garanterat, att man kan äta den fisk som går i närheten av utsläppet. Men skulle det mot förmodan inte vara rent, så kan det renas hur många gånger som helst,
78 så att man kan dricka det till slut. Och överhuvud taget skall det inte behövas släppas ut alls om det visar sig vara dåligt. Bet hela är en kostnadsfråga. Under alla för-hållanden kan de göra alla utsläpp riskfria, och blir det en allmän europeisk sak, så blir det ju inte bara en riks-kostnad.
Jag anser det väldigt skadligt, att sådan skrämseljourna-listik som exempelvis Göteborgs-Postens skall få göra sig bred i denna fråga såväl som i Brof jordsfrågan. Efters.oxi GP är ett affärsföretag, så går de i föruta hand till mötes sin stads.intressen. Saklig information är ju alltid bra, nen vad hjälper det om folk vill ha hit industrier till en utdöende kommun, om alltför många utombys badgäster olyckligt lägger sig i. De kan bäst använda svenskan och de känner bäst till vägen till tidningarna och de kan där-för göra sig breda, där-fördärva och misstänkliggöra. "Varjo industri möter på så sätt väldigt motstånd för alltid är det någon sommargäst som bara vill ha det som det har varit förr. Därför är det så olyckligt mod dessa badgäster som högröstat tycker. Jag vill trycka på, att det är den största olyckan som finns. Vi kan inte komma till stan och med fram-gång tyckaj
Kan detta plutoniumverk minska antalet badgäster - om de verkligen skulle vara rädda - ja, då anser jag, hur kons-tigt det än låter, att det redan gjort oss en stor tjänst förutom alla arbetstillfällen som det skulle bli. Redan nu är det för mycket folk här på sommaren. Det är en väldig trängsel på bryggor, stränder, vägar och i affärer, och vi orkar inte med flera. Vi kan inte se vår landsbygd som enbart trad- och strövområde för tätorternas folk. (Sannäs, 50-60 år, m)
Folk drar en parallell mellan plutoniumverket och Hiroschima.
De glömmer bort, att de lever i en radioaktiv värld. Plu-toniumverket skulle ge upphov till en liten, liten skillnad.
Jag är vetgirig och har läst om det. Det är ett rent arbete.
Folk anammar gärna ett oljekraftvork - de kan inte tydligare tala om hur lite de vet. Där släpps radioaktivitet rakt ut
.1
79
i luften. Den som kan bevisa, att det blir skador på djur och barn, är värd två nobelpris. Miljöpolitiken som i sig är väldigt rätt använis i sammanhang, där den inte hör hemma. Sommarbefolkningen driver banne mig ingen miljö-vård. Folk ser det så pittoreskt - de har sitt på det torraj Det är sommarfolk till 100$ som skapat opinionen.
Det var helt enkelt en organiserad aktion (Sannäs, 60-70 år, m)
En central uppfattning är, att kommunen måste ta emot de industrier som erbjuds om den inte skall dö ut. Eftersom inte kommunen kan leva på turismen, så får denna inte heller hejda industrialisering av kommunen. Förespråkarna anser, att konflikten mellan industri och fritidsliv får lösas genom att fritidsfolket får sänka sina anspråk på orörd natur.
9.4 "Den tredje ståndpunkten"
Sju personer i intervjumaterialet svarade "vet e j " eller "har ännu inte tagit ställning" på frågan om hur de ställde sig till
Sju personer i intervjumaterialet svarade "vet e j " eller "har ännu inte tagit ställning" på frågan om hur de ställde sig till