Den främsta anledningen till att debatten kring Sannäsprojektet väckte så stor uppmärksamhet torde ligga i valet av lokaliserings-ort. Västkusten är ett av landets värdefullaste områden för fri-luftsliv och rekreation, och varje fråga om industrilokalisering till denna region, i synnerhet om industrin befaras vara miljö-ovänlig, kan väntas väcka omfattande debatt såväl på riksplane-nivå som på lokal riksplane-nivå. Konflikterna mellan industri- och fri-luftsintressen kan också väntas bli allt vanligare i framtiden inom denna region. För industriernas del utgör västkusten ett företagsekonomiskt sett attraktivt landområde med god tillgång på vatten, hamnar och yngre arbetskraft. I en inventering av olika branschindustriers önskemål, som låtit göras av regeringens riksplanegrupp framgår, att raffinaderier, stålverk, massaindust-rier, varv, kraftverk och petrokemisk industri har lokaliserings-anspråk på Västkusten (se bilaga 14).
Parallellt har de olika länsstyrelserna gjort inventeringar av områden som de anser vara av riks- eller regionsintresse, och dessa visar att hela Bohuskusten tas i anspråk för miljövårds-och fritidsintressen. Koncentrationen av människorna till tät-orterna, vilket för dem innebär minskade fysiska och ökade psy-kiska påfrestningar, har skapat ett ökat behov av rekreation.
Samtidigt som realinkomsten stiger, arbetstiden minskar och kommunikationerna förbättras kan man vänta en ökad efterfrågan på friluftsområden och orörd natur,
De parter, som bär anspråk i den nämnda konflikten utgörs på riks-regional nivå av företagare och företagarintressen å ena sidan och tätortsbefolkning å andra sidan.
På lokal nivå har konflikten ändrat karaktär och utspelas mellan dem som tror på turismen som sysselsättningsobjekt och kommunal skattekälla, och dem som menar att turism och friluftsliv får vika undan för industrier, som ses som en nödvändighet för byg-dens fortsatta utveckling. Alla anser att viss industrialisering är nödvändig; skiljelinjen går mellan dem som ser turismen som ett viktigt komplement.till andra näringar och dem som anser att turistnäringen är olönsam och ..sitter som en propp för utvecklingen.
ICS >'••• £ ' •
100 Beräkningar som gjorts av Statens Planverks Västkustgrupp ' och nationalekonomerna Hans Wallentin och Hans Olsson ' visar2}
• att det är mycket små skillnader mellan kostnader och intäkter beträffande turismen. Kommunernas inkomster från turismen utgöra av skatteintäkter från en något ökad sysselsättning i samband med väg- och anläggningsarbete, underhållsarbete och turistser-vice, den ökade omsättningen i detaljhandeln och i viss mån av fastighetsskatten. Utgifterna utgörs främst av investeringar i vatten- och avloppsanläggningar, vägunderhåll och renhållnings-arbete. I framtiden beräknas utgifterna för kommunerna öka i samband med den sanering av äldre sommarstugebebyggelse (vatten-och avloppsanordningar) som kommer att bli nödvändig. I de beräk-ningar som gjorts av vad kommunen tjänar på turismen har man emellertid inte räknat med sådana indirekta positiva effekter som t ex att butiker kan finnas kvar året runt tack vare sommar-turismen, och både nationalekonomerna och Planverkets Västkust-grupp framför vissa reservationer beträffande sina slutsatser om turismens lönsamhet.
Utredningarnas slutsatser får emellertid visst stöd i uppfatt-ningar som uttrycks i intervjuer med befolkning och kommunalmän i Tanums kommun. Man menar, att kommunens förtjänst på turismen är liten, och att det framför allt är enskilda hushåll som plock-ar hem förtjänster. De extra plock-arbetstillfällen, som uppstår under sommarmånaderna går ofta till studerande och ledig hotell- och restaurangpersonal från andra kommuner. Orsakerna till turist-näringens begränsade lönsamhet anser man ligga i den omfattande och dyrbara renhållningsapparat, som kommunen är ålagd att ensam klara kostnaderna för. Det upplevs ofta som en stor orättvisa att en förhållandevis fattig kommun skall klara av don nedskräp-ning som människor från hela landet gör sig skyldiga till. Fram-för allt är det de kringresande turisterna, som.orsakar de stör-sta problemen, och denna turism bidrar ju inte heller till ren-hållningsomkostnaderna, vilket sommarstugeboendet gör genom fas-tighetsbeskattningen.
Den till turismen mest negativa hållningen kommer'till uttryck i följande intervju:
•O Statens Planverk, rapport 5, del 5, 1970. Västkusten, sid 17 ff.
2) "Kommunalekonomiska konsekvenser av turism". Studie utförd áv H Wallentin. och H Olsson vid ITat.ek, inst., Göjfceborga .
Stencil, Göteborg 1969* . .. •
»i*
1
Jf(t1 u lY
101
"Vad hjälper det om folk vill ha industrier när alltför många utombys badgäster, som bäst kan använda svenskan och vet vägen till tidningarna, olyckligt lägger sig i. - Varje industri möter på så sätt ett väldigt motstånd, för alltid är det någon sommar-gäst som bara vill ha det som det var förr. Därför är det så olyckligt med dessa badgäster som högröstat tycker - jag vill trycka på att det är den största olyckan som finns. Vi kan inte komma till stan och med framgång tycka... Badgästerna hindrar arbetstillfällen året runt. Folk som vill ha arbetstillfällen vill inte ha mer badgäster på bekostnad av industri. Badgästerna kommer och det kan väl ingen neka dem, men de skall inte komna hit och tycka och bestämma... Det trycks på det att affärerna säljer, och det gör de ju, men samtidigt fördyras ju varorna.
Men det skapar arbetstillfällen. Men många av de anställda i kiosken och affären skattar inte här. De är inte skrivna här i socknen. Det är ungdom från tätorterna och Göteborg i synnerhet, kanske. De extraknäckar ju på sommaren och for all del - men det är till förfång för oss. Det blir trängsel och elände och dyrare varor. Och inkomsterna för kommunen är bara dessa fattiga fastighetsskatter!"
Följande yttrande av två kommunalmän ger uttryck för ett vanligt sätt att se på turistnäringens
- Det är klart att vi skall ha turismen. Vi får göra vad vi kan utav den. Vi kan ju inte leva på den i den form den bedrivs nu. Vi får leva bredvid varandra, men de får ju inte inkräkta på vårt område och vara med och bestämma, anser många.
- Kommunen kan inte leva enbart på turistnäringen - den är ett mycket gott komplement. Det går emellertid inte att långtidsplanera på turistnäringen, man måste då först ändra på beskattningasystemet.
Kommunens svårigheter att leva på turismen, i den form den nu bedrivs, utgör bakgrunden till det turistprojekt som går under namnet Satsning Skagerack. Projektet väckte en hel del uppmärk-samhet i debatten om upparbetningsanläggningen, eftersom planerna på Satsning Skagerack skulle omintetgöras om upparbetningsanlägg-niJAgen kom till stånd - fritidsanläggningen var nämligen inpla-nerad i anläggningens säkerhetszon (riskzon).
I '
102 Satsning Skagerack är resultatet av ett samarbete mellan kommu-nen och arkitekt Paul Andersson, Norrköping. Kommukommu-nen har ansla-git 15.000 kronor till PA:s utredning om en fritidsanläggning inom Tanums kommungränser. Ursprungligen gällde planerna en mindre anläggning med en simbassäng med tempererat vatten. Det planförslag som PA senare presenterade var emellertid mycket mera omfattande. Fritidsanläggningen planerades ligga pd långe-bylandet, ett näs mellan havet och Sannäsfjorden. PA hade låtit utföra prover på havsvatten och undervattensvegetation för att finna den lämpligaste platsen. Anläggningen beräknades kunna ta emot 8.000 gäster per dag. Säsongen skulle förlängas med hjälp av tempererat vatten. På området skulle förutom hotell finnas restauranger, idrottsanläggningar, kyrka, flygplats m m. Pro-jektet kostnadsberäknades till 300-500 mkr.
>.'!»!,«,•-'
Den 19 november 19&9 presenterades Satsning Skagerack för en full-satt idrottshall i Tanumshede. Det tycks som om det stora fler-talet betraktade planerna som alltför fantastiska och ogenomför-bara. Framför allt var det inslaget med undervattensrestauranger och konstgjorda solar som, gjorde folk skeptiska.
Paul Andersson menade emellertid att en dylik anläggning måste vara en djärv satsning om den skulle kunna vända turistströmmen till Sverige igen, och hejda utflödet av turistvaluta (som netto uppgick till en miljard kronor 1969). Flygplatsen skulle också göra det möjligt för turister från andra länder att snabbt komma till västkustanläggningen.
Anläggningen beräknades ge arbete åt 2-300 anställda av bygdens befolkning. Den skulle skapa binäringar i form av exempelvis grönsaksodling för lantbrukare, och småindustrier skulle komma i anslutning till det stora projektet.
I diskussionen om Sannäsprojektet i pressen hösten 1969 presente-rades Satsning Skagerack som konkurrent till Sannäsprojektet, dels p g a att turistprojektets läge hotades, som nämnts, och dels genom att det väntades bli svårt att få finansiärer till det så länge planerna för upparbetningsanläggningen fanns kvar.
tí1
J^--:i-
11.#-Vi : • ; liy ^ f lv:&^li- ^ > ^ . V
103 I denna fråga liksom i Sannäsfrågan visade kommunalmännen en avvaktande hållnings
- Vi skall ju inte skratta åt det. Här liksom vid Atomenergi skall vi ta det lugnt och låta tiden arbeta för oss. Det är ett projekt som är så stort, att kommunen inte har någon som helst möjlighet att satsa...
Hittills har man väl sett med viss skepsis på det, men jag tror nog att man får ta det på allvar. Det ligger mycket i idén. Det verkar kanske vara en vansinnig idé, men det är inte sagt att göras i den form som PA har tänkt sig...
Ju mer man tänker på plutoniumverket, desto mer kommer man fram till att det är bättre att satsa på Paul
Anders-sons projekt. 4-500 mkr är inget märkvärdigt, om man tän-ker på att kunna vända strömmen till Sverige. Det blir ju liksom en nationaltillgång. Om vi skall försöka behålla pengarna inom landet vore det bra. Och skall det vara på något ställe i Sverige, så bör det ligga här; här är den finaste platsen. Bäst vatten och fin terräng för både sommar och vintersport. Det finns berömda fornminnen -man kominer ju från hela världen. Men nu betyder turis-terna något endast för enskilda, handlanden och dyl. Blir det sådant väder som nu, då bara hälften kommer, då blir .det problem. Det är inte bra med hetsen under ett par
må-nader och sedan ingenting.
Eepresentanter för arbetarkommunen, som tagit ställning för San-näsprojektet menade emellertid:
- Turistprojektet är rena fantasierna. Det har tillkommit för att mygla bort plutoniumverket från kommunen. Det är industrier vi behöver och vill ha.
Den tveksamhet beträffande Satsning Skagerack, som fanns hos be-folkningen, trots att de var motståndare till Sannäsprojektet, får förmodligen tillskrivas det framtidsvisionära inslaget i planerna. Man hade svårt att tänka sig att det skulle kunna för-verkligas och ge inkomster till kommunen och, enskilda hushåll.
Konflikten mellan frilufts- och industriintressen skulle emeller-tid kunna förhindras genom att göra turistnäringen lönsam. ...Planr verkets Västkustgrupp, anser att förutsättningen för att kommunerna
f
'inWÄ
ar"i *
i* pr i o 4
¿¡-'
' H
ww
-V "SI
v -•^¿V***'
104 skall vilja satsa på turismen som näringsgren är att "nuvarande . regler för betalningsansvar gentemot kommunerna ändras", och vi-dare "om kommunerna får ekonomiska svårigheter, blir turismen som näringsgren allt mindre attraktiv och andra näringar kan då komma att dominera markanvändningen allt mer på västkusten".1)
En kommunalman sade:
- Sömmarservicen kostar. Det har gjorts mycket, men det bör göras mer parkeringsplatser, campingplatser och båtplat-ser. Blir vi fler i kommunen, klarar vi nog av att hålla turisterna med sommarservice, men som det nu är, finns det för dåligt skatteunderlag. - Sannäs är exempel på ett ställe som är helt dött under 9 månader. De med pengar är ju överlägsna, och de köper dyrt och dem får man ju ingen skatt från. Ortens befolkning kan inte köpa.
Turism och näringsliv måste gå hand i hand, annars finns ingen att ta hand om sommarservicen.