Ett viktigt mål för de nyanlända är att minst bli godkända i idrott och hälsa. I kun- skapskraven för årskurs 9, för betyget E, står det bland annat:
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhang. … Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss an- passning till olika förhållanden, miljöer och regler.
Det står med andra ord inte i texten i vilka aktiviteter de ska kunna variera och anpassa sina rörelser. Det nämns heller inga specifika aktiviteter någonstans vidare i texten förutom simning, dans och att de ska kunna orientera sig. Här finns en möjlighet att anpassa innehållet i idrott och hälsa till de behov denna grupp har för att lyckas i äm- net och erhålla ett betyg. Läraren kan alltså relativt fritt använda sig av olika aktiviteter som för gruppen upplevs som relevant för att mötet med idrottsundervisningen ska
3
Ett enkelt och praktiskt tips för att få eleverna att känna sig bekräftade är att som lärare, lära sig några få termer på elevernas hemspråk. Att till exempel använda bra på deras hemspråk har otroliga effekter!
upplevas så positivt och värdefullt som möjligt. Det betyder inte att aktiviteter som för dem är okända ska undvikas. Ungdomarnas berättelser i studien vittnar om att de upp- skattar att få lära sig för dem nya aktiviteter. En av pojkarna säger till exempel:
Jag simmade med klassen några gånger det funkade inte, jag kunde inte simma 25 meter. Jag fick en speciell lärare och då åkte vi och simmade extra en gång i veckan. Jag har lärt mig simning, spela volleyboll, lärt mig lite av allt, badmin- ton, dans lite grand, som man måste kunna för att dansa med en tjej.
Ett sätt att anpassa undervisningen torde också vara att lägga mer vikt vid simunder- visning för de nyanlända, då det är den enda aktiviteten där kunskapskraven är ytterst konkreta, krav som de nyanlända har svårt att klara av, då många saknar tidigare sim- undervisning. Kraven innebär att eleven ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge, ett färdighetskrav som inte bara är viktigt för att klara av ett godkänt betyg i idrott och hälsa utan också en färdighet som kan vara avgörande vid ett eventuellt till- bud i samband med bad. En svensk studie (Schyllander, 2010) visar att gruppen ut- landsfödda eller barn med minst en utlandsfödd förälder är överrepresenterade vad gäller drunkningsolyckor.
Ett annat innehåll som nämns i kursplanen är dans. De två muslimska flickorna i min studie berättar att de inte vill hålla i pojkarna när det är dansundervisning. Återigen finns här ett behov av och en möjlighet att anpassa aktivitetens innehåll för att alla ska känna sig så bekväma i undervisningen som möjligt. Det står inte i dokumenten vilka danser som ska presenteras. Det skulle alltså fungera att välja danser där man inte hål- ler i varandra som par. Alternativt kan flickor dansa med flickor och pojkar med poj- kar och därmed släppa traditionella könsroller, och istället för pojke/flicka tala om fö- rare och följare, en realitet som glädjande nog är allt mer vanligt inom dansundervis- ning. Dessutom finns det en mängd olika danser och rörelser till musik som man kan välja, vilket gör att olika religiösa normer inte behöver utgöra ett hinder.
Ingen av de intervjuade berättar att de utövat några aktiviteter i gymnastiksalar i sina hemländer liknande dem som är vanliga i svenska skolor. Min tolkning är därför att det kan vara svårt för dem att känna sig trygga i många av de lokaler där idrottsunder- visningen bedrivs vid inomhusaktiviteter. Där finns en mängd linjer, inventarier och redskap, en fysisk miljö som är helt främmande för dem.
Enligt studiens resultat och utifrån ovanstående resonemang om kursplanens mål kopplat till ungdomarnas berättelser finns det möjligheter att skapa utrymme för att göra mötet mellan nyanlända ungdomar och undervisningen i ämnet idrott och hälsa så positivt som möjligt. Det kan åstadkommas genom att uppmärksamma vad man som lärare bör lägga tonvikt på. Det finns också stora möjligheter till flexibilitet vad gäller idrottslektionernas innehåll.
Sammanfattning
En viktig utkomst av min studie är således att det är av vikt att förstå nyanlända ung- domars möte med svensk idrottsundervisning och utifrån det ge dem relevant stöd. En väl fungerande undervisning i idrott och hälsa kan vara ett bidrag i arbetet med att ge denna grupp av unga möjligheter att närma sig det svenska samhället. Att lyssna till nyanlända ungdomars ”röster” är ett sätt att hjälpa dem på vägen ut i vuxenlivet med vidare studier, arbete och en rikare fritid. Att välkomna de nyanlända öppnar även för möjligheter att ta till vara på det tillskott som influenser från andra kulturer betyder för det svenska samhället. Det går att, utifrån deras berättelser, förstå hur en ung männi- skas tuffa uppväxt och upplevelser har format inte bara deras möte med idrottsunder- visning utan även deras funderingar kring framtiden. Deras berättelser visar på över- levnadsstrategier och försök att trots alla begränsningar försöka göra något bra av li- vet. Till exempel visar två av ungdomarnas berättelser att de har klara mål med sin utbildning och sitt yrkesval.
Min ambition med detta kapitel är att få idrottslärare att uppmärksamma hur nyanlända ser på mötet med idrottsundervisning och i viss mån även på idrott, motion och hälsa. Nyanlända ska betraktas som en heterogen grupp med skilda uppväxthistorier och med olika upplevelser av sitt möte med idrottsundervisning. Jag hoppas att kapitlet kan ge dig inspiration att fortsätta arbetet, oavsett om det är på ”golvet” eller på akademisk nivå, gällande nyanlända ungdomars möte med idrottsämnet.
Diskussionsfrågor
1. På vilka sätt kan du underlätta de nyanländas möte med ämnet utifrån din un- dervisningssituation med hänsyn till kursplan, organisation och praktiskt ge- nomförande av undervisning i ämnet?
2. Vilket stöd och vilken hjälp är du i behov av för att undervisa nyanlända? 3. Hur skulle du lägga upp information om ämnet för elever och vårdnadshavare? 4. Hur kan du hantera dokumentation vad gäller deras deltagande och förmågor in-
för en eventuell överlämning?
Referenser
Bunar, N. (2001) Skolan mitt i förorten -fyra studier om skola. segregation, itegration och multikulturalism. Stockholm: Symposion.
Bunar, N. (2009) När marknaden kom till förorten -valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (2010) Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Harrison, L. J. B. D. (2006) Race and ethnicity in physical education. i: The Handbook of Physical Education. London: Sage, ss. 740-752.
Karlefors, I. & Hertting, K. (2011) Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk idrottsforskning, 2, ss. 21-25.
Lundvall, S. (2005) På vems villkor? I: Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström. Stockholm: HLS Förlag, ss. 255-273.
Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013) “Welcome to Sweden...": Newly Arrived Students´ Experience of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), ss. 137-164.
Pfister, G. (2011) Muslimske kvinder og idraett i diasporarer Teorier, diskurser og metoder analyse af et dansk eksempel. I: Muslim Women and Sport. Oxon: Rouledge, ss. 41-70.
Schyllander, J. (2010) Varför drunknar barn? En retrospektiv studie över barn som drunknat i Sverige 1998–2007, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Skolverket (2007) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Stockholm. Strandbu, Å. (2005) Identity, embodied cukture girls and physical exercise Stories from Muslim girls in Oslo with immigrant backgrounds. Nordic Journal of Youth Research,13 ss. 27-45.
Titova, O. T. o.a. (2014) Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents: Sleep and
academic performance at school. Sleep Medicine.
Walseth, K. (2008) Bridging and bonding social capital in sport- experiences of young women with an immigrant background. Sport, Education and Society, 13(1), ss. 1-17. Wigg, U. (2008) Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet. Linköping: Lindköpings universitet.